Maria Wetterstrand och Cortus Energy, att sila mygg och svälja kameler

2013 skrev jag om rekryteringen av Maria Wetterstrand till Cortus Energy vilket inte direkt var något rungande stöd för varken Cortus eller Maria Wetterstrand (länk).

I det här fallet har Cortus med Per-Olov Norberg (ej dömd men nödvändig medhjälpare i Trustor) och Ulrik Jansson dragit en riktigt vinstlott då man rekryterat Maria Wetterstrand till styrelsen för clean-tech bolaget Cortus. Även om jag personligen anser att det är minst lika dumt att rösta på Miljöpartiet för att man tycker om miljön, som det är att rösta på Sverigedemokraterna för att man gillar Sverige. Är Maria Wetterstrand med sin bakgrund i Miljöpartiet är en perfekt reklampelare för Cortus. Hon saknar dessutom erfarenhet av arbete inom privat näringsliv vilket kraftigt minskar risken för obehagliga frågor.

Den analysen blev nu återigen aktuell när debatten om Maria Wetterstrands roll som utredare om inblandning av biobränsle i flygbränsle (länk) påverkas av hennes styrelseplats i Cortus Energy. Relationen mellan politiker och och näringsliv är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat vilket jag tidigare skrivit om på Cornucopias blogg (länk). 

Mitt ideal för en politiker är en relativt normal person som har en rik arbetslivserfarenhet och en motivation som i huvudsak överensstämmer med folk i allmänhet. Det är inte så viktigt om en minister har aktier i Atlas Copco medan jag har aktier i Sandvik utan jag räknar helt enkelt med att en kombination av heder och realpolitik innebär att man inte riskerar sin karriär för att maximera avkastningen på sitt aktieinnehav.
Däremot kan jag inte acceptera ett Sverige där journalistgamar ger sig på varenda politiker med en reell verklighetsanknytning eftersom de misstänker jävsförhållanden. Med den attityden är vi helt och hållet hänvisade till politiker där det är omöjligt att avgöra om de ljuger eller helt enkelt inte förstår bättre.
På samma sätt är det svårt att se hur vi i Sverige ska kunna ha ett levande näringsliv där både statsministern, utbildningsministern och näringsministern saknar egen erfarenhet av det privata näringslivet. Ska vi få lite genuin kompetens i regeringen måste både vi väljare och media bli bättre på att sila kameler och svälja mygg istället för att fortsätta med motsatsen. Annars sitter vi fast med människor vars främsta egenskap är att inte ställa till med skandaler.

I grund och botten tycker jag att frågan om Cortus Energy tyvärr överskuggar en mycket värre jävsproblematik. Nämligen det faktum att Maria Wetterstrand under hela sitt vuxna liv varit en ledande Miljöpartist, det vill säga att hon varit ett språkrör för en politisk rörelse som vill:

• Skyndsamt lägga ned kärnkraften vilket missgynnar elektrobränslen kraftigt.
• Motsätter sig modernt skogsbruk på stora arealer.
• Vill lägga ned Bromma och motverka inrikesflyget.
• Vill genomföra en storskalig satsning på infrastruktur för höghastighetståg.

Det här är en ryggsäck som har en enorm påverkan på de olika lösningar för flygbränsle och flygets roll i Sverige och som nu glömts bort. Att i jämförelse ha ett styrelseuppdrag för ett litet förhoppningsbolag med ambitioner att producera biobränsle med fokus på att ersätta naturgas i industriella applikationer kan knappast vara ett stort problem (se Mariposa och Höganäs för mer information). Cortus har även fått lite finansiering för att utvärdera flygbränsle efter att Wetterstrands utredning för Energimyndigheten påbörjades (länk) men det är mindre än en procent av de offentliga medel som Cortus Energy erhållit för andra projekt. Läser man själva utredningen är den dessutom knappast en rungande hyllning för pyrolus som produktionsmetod för flygbränsle och processvägen utvärderas inte ens med avseende på kostnad då tekniken anses för omogen (länk till utredningen).

Jag håller helt och hållet med @laaimer på Twitter som pekade på väldigt stora frågetecken i Cortus Energys haussiga Pressmeddelande om det stora Höganäsprojektet (länk) och har som sagt lågt förtroende för hur regeringen väljer partilojala utredare. Men att fokusera på kopplingen mellan Maria Wetterstrand och Cortus är verkligen att sila mygg och svälja kameler med tanke på att Cortus knappast är relevant för att innan 2030 leverera de drivmedel som krävs enligt utredningens förslag.

Som journalist är det alltid lättast att följa med drevet men jag tycker att det finns åtminstone tre frågeställningar som är väldig mycket mer intressanta i den här frågan.

1. Har utredningen påverkats av att Maria Wetterstrand som språkrör för Miljöpartiet redan tagit tydlig politisk ställning i många av  de frågor som utredningen omfattar?
2. Hur gick det till när Cortus Energy i höstas fick finansiering för att utreda möjligheterna att använda sin teknik för att framställa flygbränsle? En stor del av det arbetet överlappar med Wetterstrands utredning som dessutom tydligt indikerar att en eventuell sådan applikation ligger så långt fram i tiden att det underlag som Cortus kan sammanställa bör vara hopplöst utdaterat
3. Hur påverkas Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och prioriteringar om det blir de facto pestsmittat att arbeta inom politik och näringsliv medan det är öppna dörrar gentemot fack och stora ideella organisationer med mycket höga löner för personer i toppositioner?

Tillägg: För er som följer mina affärer vill jag flagga att jag köpt aktier i Aspire Global samt sålt mina innehav i Ubiquiti och Data Respons. Jag kommer skriva mer om det inom kort.