Jag har tidigare skrivit en hel del om Doro men min senaste analys publicerades för en månad sedan i tidskriften Värdepappret vilket är Sveriges överlägset bästa aktietidning för läsare som gillar balansräkningar (de har numera även ett diskussionsforum). Efter en månads moratorium är det nu dags att lägga upp den på bloggen och även om jag skrivit mycket om Doro tidigare finns det en hel del ny information om Doro och dess konkurrenter. Tyvärr är layouten och bilderna inte alls lika snygga som i Värdepappret men med en gratisblogg kommer vissa begränsningar.
Doro arbetar med kommunikationslösningar för äldre människor
och försäljning av mobiltelefoner utgör koncernens dominerande intäktskälla.
Förutom mobiltelefoner har man även satsat på Telecare och i januari 2015
förvärvade man även Caretech AB som är verksamt inom Telecare och nyligen
påbörjat ett stort ramavtal med Sveriges Kommuner och Landstig för leverans av
trygghetslarm och larmmottagning. Målet med förvärvet är att öka servicedelen i
Doros kunderbjudande och även i större utsträckning nå ut till seniorer med ett
större behov av stöd än Doros nuvarande målgrupp.
Inom mobiltelefonförsäljning kommer intäkterna i huvudsak
ifrån aktiva äldre och äldre med små stödbehov. Det här innebär att Doro främst
säljer mobiltelefoner som har i princip full funktionalitet, men med vissa
modifikationer för att underlätta för dålig hörsel, låg teknikförståelse eller
nedsatt taktil förmåga. Nischen utgör en liten andel av den totala
mobilförsäljningen men det finns ett antal konkurrenter som är aktiva på
marknaden.
Doro har i sammanhanget en mycket slimmad organisation där
man fokuserar på design, skapande av säljkanaler och utveckling av mjukvara.
Affärsmodellen är mycket kostnadseffektiv och ger en stor hävstång i
organisationen då man varken ägnar sig åt produktion eller personalintensiv
försäljning till slutkund. Nackdelen är att man blir mycket beroende av
komponenttillverkare för att ta fram produkterna och relationen till mobiloperatörer
som subventionerar mobilen vilket utgör en viktig del av försäljningsarbetet.
Trots denna position handlas Doro till ett P/E-tal på 14,5 för innevarande års
resultat och exkluderat engångsförluster för otillräckliga valutasäkringar
finns det goda chanser för att dagens pris innebär ett P/E-tal på under 10 för
2015 års vinst.
Marknadsöversikt
De stora teknikjättarna har än så länge hållit sig borta från specifika seniormobiler med undantag för Fujitsu. Fujitsu är en stor aktör i Japan men har en obefintlig närvaro i övriga världen och meddelade i 2013 att man tillsammans med Orange skulle lansera sin mobiltelefon Stylistic S01 i Frankrike, men förutom en del förhandsvisningar har det funnits mycket lite information tillgänglig om mobilens försäljning. Enligt en pressrelease från 2014 har mobiltelefoner sålts med Orange som partner och man planerar även en uppföljare.
De mobiltelefontillverkare som Doro oftast jämförs med i recensioner är istället Jitterbug by GreatCall och Emporia som båda är privatägda bolag vilket innebär att informationen om dessa är begränsad. För Emporia finns ett faktablad med siffror för 2012/2013 (länk) medan GreatCall är mer hemlighetsfulla där antalet anställda enligt olika uppgifter varierar mellan 250-500 och 1000+. De enda publika uppgifterna från bolaget själva är en presentation från VD:n där det anges att han byggt upp GreatCall till ett bolag med hundratals miljoner dollar i omsättning och 1000+ anställda (länk). Räknat på omsättning är GreatCall troligtvis störst (se tabell 1 nedan) men man har en affärsmodell med fokus på vertikal integration vilket gör det svårare att expandera utanför USA där man hyr in sig i Verizons mobilnät och agerar som virtuell mobiloperatör. För att upprepa affärsmodellen internationellt innebär det alltså att man för varje land måste sluta operatörskontrakt och sätta upp sin egen organisation med marknadsföring och andra tjänster.
Tabell 1,
översikt av Doros huvudkonkurrenter.
|
Omsättning
|
EBIT-marginal
|
Antal anställda
|
Regioner
|
|
1277 MSEK
|
6,8%
|
172
|
Europa och Nordamerika
|
|
460 MSEK
|
3%
|
150
|
Europa, främst Tyskland och Österrike
|
|
850+ MSEK
|
Okänd
|
1000+
|
USA
|
De olika bolagens roll i värdekedjan skiljer sig en hel del och figur 1 jämför bolagen genom att dela upp värdekedjan i de fem stegen komponenttillverkning, design, mobiltelefonförsäljning, abonnemang samt appar & tjänster.
Fujitsu är det bolag som har de överlägset största tekniska musklerna vilket märks när man jämför prestandan mellan de olika mobiltelefonerna. Däremot verkar man ha haft svårt att etablera effektiva marknadskanaler för försäljningen och man förlitar sig på tekniken snarare än funktioner eller tjänster i mobilen.
Emporia och Doro har en likartad affärsmodell där man har ett inköpskontor i Östasien (Kina respektive Hong Kong), designar produkterna på hemmaplan och sedan använder sig av återförsäljare och mobiloperatörer för att sköta försäljningen till konsumentledet. Doro har här varit mer aggressiva internationellt och har en marknadsnärvaro i nästan hela Västeuropa och Nordamerika medan Emporia har över 80 % av sin omsättning ifrån Österrike och Tyskland. Doro har även genomfört en satsning gentemot eftermarknaden där man utvecklar applikationer och tjänster som vänder sig till både till befintliga kunder och personer med stort stödbehov inom Care-segmentet.¨
GreatCall är mer tjänsteorienterat och har en affärsmodell som bygger på att man är en virtuell mobiloperatör som hyr in sig hos Verizon och säljer mobiltelefoner, abonnemang och andra tjänster
till äldre människor. Istället för att designa mobiltelefoner köper man in färdiga mobiltelefoner men modifierar därefter dessa genom att t.ex. placera en larmknapp i hörlursutgången. Förutom dessa större aktörer finns det även diverse applikationsutvecklare såsom The Simple Smart phone som via Google play eller Apple store säljer förenklade användargränssnitt. Men det är en affärsmodell som bygger på att någon är villig att ta sig tid att ladda ned programvara, lära sig systemet och därefter lämna över mobilen vilket gör att jag tror att man får svårt att konkurrera inom nyförsäljning av mobiltelefoner.
Figur 1, jämförelse av vertikal integration mellan mobiltelefontillverkare inom seniorsegmentet. Doro fokuserar med smart phones och care segmentet allt mer mot eftermarknaden men undviker personal och resursintensiva moment i värdekedjan.
|
Doro och Emporia har sin kärnkompetens inom design och funktion men är beroende av komponenter som finns på den öppna marknaden i Kina. Företag som Samsung har här haft en konkurrensfördel då de kunnat sätta samman tekniskt överlägsna komponenter och därigenom tjäna pengar trots att man baserat mobiltelefonerna på ett generiskt operativsystem (Android). Men i takt med att komponentmarknaden mognar har den här konkurrensfördelen eroderats då den relativa fördelen för marknadsledarna minskat. Vilket inneburit att Samsungs vinst inom mobiltelefoni mer än halverats under slutet på 2014 och början på 2015 (länk). För Doro innebär den här mognaden en stor fördel då man får tillgång till konkurrenskraftig hårdvara till mycket bra priser. Effekten av den här trenden märks även tydligt i Doros mobiltelefoner där Doro PhoneEasy 740 och Doro Liberto 810 hade stora brister i hårdvaran medan man med Doro Liberto 820 har fått fram en produkt som är mycket konkurrenskraftig sett till både pris och prestanda (se tabell 2 för jämförelse mellan relevanta mobiltelefoner).
Tabell 2,
pris och specifikationer för diverse populära mobiltelefoner.
|
Pris
|
Upplösning
|
Processor
|
Ram
|
Batteri
|
Kamera
|
Operativsystem
|
Doro Liberto 820
|
167.57 £
|
540*960 px
|
1,3 GHz Quad-core
|
1 GB
|
1900 mAh
|
8 megapixel
|
Android 4.4 Kitkat
|
emporiaSMART
|
197.99 £
|
560*940 px
|
1,2 Ghz Dual-core
|
2600 mAh
|
8 megapixel
|
Android 4.3 Jellybean
|
GreatCall Touch 3
|
149 $*
|
480*800 px
|
1,2 GHz Quad-core
|
1 GB
|
1500 mAh
|
5+ megapixel
|
Stylistic S02
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
iPhone 5S
|
459 £**
|
640*1136
|
1.3 GHz
|
1 GB
|
1570 mAh
|
8 megapixel
|
Samsung Galaxy A3
|
203.99 £
|
540*960 px
|
1.2 GHz Quad-core
|
1,5 GB
|
1900 mAh
|
8 megapixel
|
Android 4.4 Kitkat
|
Priser
från www.handtec.co.uk om ej annat anges.
|
http://www.handtec.co.uk/
|
|
|
|
|
*GreatCall
säljer endast mobiltelefoner inom USA och även om priset är
"abonnemangslöst" är funktionen begränsad om annan operatör än
GreatCall används. Pris hämtat från GreatCalls hemsida.
|
|
|
|
|
|
Den här utvecklingen innebär även att risken för konkurrens från de stora mobiloperatörerna minskar inom seniorsegmentet. Tillverkare kämpar redan idag för att nå lönsamhet vid försäljning av mobiltelefoner med likartat pris och prestanda som Doro eller Emporia SMART. Doro och andra nischaktörer har idag 5-20 % av marknaden bland pensionärer (se sektion ”Marknadens utveckling” nedan) och fokuserar på de kunder vars användarbehov avsevärt skiljer sig från massmarknaden. För de stora mobiltelefontillverkarna innebär det att man utöver befintlig organisation måste investera i en utvecklingsorganisation motsvarande Doros för att konkurrera specifikt inom segmentet. Nokia försökte länge med en liknande strategi där man förutom touch-screen fokuserade iPhone-kloner försökte sälja mer datorlika smart phones såsom Nokia N900 (vinnare av årets guldmobil 2009) och smidiga ”internetmobiler” såsom Nokia N97. Den här spridningen av resurser skapade en brist på fokus på kärnsegmentet och bidrog med största sannolikhet till Nokias fall från tronen inom mobilförsäljning.
Att aktörer diversifierar eller "diworsifierar" sig när tillväxten avtar på en marknad är naturligt. Men det finns inga självklara konkurrensfördelar för de stora aktörerna inom det differentierade seniorsegmentet. Prisbilden ligger redan i nivå med standardmobiler och användarorienterad design är långtifrån enkelt vilket är varför en designorienterad orienterad aktör som Apple fortfarande är världsledande samtidigt som teknikledande Samsungs vinster faller snabbt. På en konkurrensutsatt marknad finns det alltid en risk att bli utkonkurrerad, men Nokia och Blackberries fall i samband med övergången till smart phones har inneburit att mobiltelefonin har fått ett rykte som kanske väl hårt nu när produktutvecklingen nått en mer evolutionär fas.
Marknadens utveckling
Seniorsegmentet befinner sig i en naturlig tillväxtfas då vi lever allt längre samtidigt som 40-talets babyboomare nu blir en del av kundsegmentet aktiva seniorer. Totalt räknar EU med att vi i Europa får 58 miljoner fler pensionärer mellan 2010 och 2050 vilket är en ökning med 77 %.
I dagsläget befinner sig Doro i en kraftig tillväxtfas där både demografiska faktorer och ökat intresse för mobiltelefoner bland äldre driver tillväxten. Sverige och Norden ligger långt fram inom området och inom åldersegmentet 16-45 har 90-95 % av befolkningen en smart mobiltelefon medan andelen i övriga västvärlden ligger kring 80 % inom ålderspannet 16-35 (se figur 2).
|
Figur 2. Ålderskategorierna i de olika undersökningarna skiljer sig åt och X-axeln återger de spann som använts i Sverige. Den enda skillnaden av relevans bör dock vara att smart phone-användningen inom ålderskategorin 66-75 undervärderas i övriga världen då den även innehåller individer äldre än 75 år. |
Norden är Doros överlägset mest lönsamma marknad där 17 % av alla seniorer beräknas ha en mobiltelefon från Doro vilket kan jämföras med 2-3 % i övriga Europa och 1 % i USA (se tabell 3). En högre grad av mobilanvändning är med andra ord korrelerat med ett ökat intresse för seniormobiler bland de äldre vilket bör gynna Doros marknadsföringsarbete i övriga Europa.
För att sätta siffrorna i perspektiv för Doros tillväxtmöjligheter kan vi ta DACH-området (Tyskland, Österrike och Schweiz) som exempel. I Tyskland har 2-3 % av seniorerna en mobiltelefon från Doro samtidigt som Doro är marknadsledande med 26 % av nyförsäljningen av seniormobiler. Det här innebär att även om vi antar att Doro står för 100 % av seniormobilförsäljningen i Norden så skulle Doros försäljning med en bibehåller marknadsandel behöva öka med en tredjedel för att det specialiserade seniorsegmentet för mobiltelefoner ska komma ikapp marknadspenetrationen i Norden.
|
Population
65 +
|
Antal
|
Andel
av Doros kunder
|
Fördelning
omsättning
|
Norden
|
4,4
|
17
%
|
0,75
|
23,1
%
|
21
%
|
Dach
|
17,1
|
2-3
%
|
0,43
|
13,2
%
|
27
%
|
EMEA
|
63,9
|
2-3
%
|
1,60
|
49,2
%
|
41
%
|
USA & Kanada
|
47,1
|
1
%
|
0,47
|
14,5
%
|
11 %
|
Figur 3,
DACH = Tyskland, Österrike och Schweiz, EMEA = Europa, Mellanöstern och Afrika
vilket i Doros fall innebär Europa utanför Norden och DACH.
Samtidigt kommer utvecklingen bland de äldre innebära att marknaden förändras. Yngre generationer kommer att vara allt mer mobilberoende vilket innebär att andelen pensionärer som av kunskapsskäl väljer Doro antagligen kommer att minska samtidigt som andelen äldre som vill ha en mobil trots fysiska hinder kommer att öka. Det här är en utveckling som Doro arbetar med
kontinuerligt och den ökande andelen servicetjänster bör ses som en del av detta. Jag har tidigare diskuterat Doros prioriteringar inom smart phones med bolagets VD Jerome Arnaud och för honom är det självklart att majoriteten av alla pensionärer inte kommer att ha en smart phone från Doro. Däremot finns det ett stort antal pensionärer som har en önskan om funktionaliteten hos en smart phone men som upplever tekniska eller psykologiska hinder för att köpa en standardmodell. Seniorsegmentets behov kommer alltid variera över tiden i takt med att olika generationer blir gamla. Men precis som dagens pensionärer var moderna när de kunde hantera färginställningarna på sina föräldrars splitternya TV från Telefunken. Så kommer det alltid att finnas ny och attraktiv teknik som behöver anpassas hos de fysiska och psykiska förmågan hos seniorer och Doros mål är att tillgodose dessa behov genom kännedom om sin målgrupp.
Nyckeltal och utveckling
Doro grundades 1974 i Lund och den första produkten var import av telefonsvarare. Under 00-talet var lönsamheten dålig och 2008 valde man att renodla verksamheten genom att sälja av sin verksamhet inom hem- och kontorstelefoner för att helt och hållet fokusera på att utveckla och sälja telekomprodukter speciellt anpassade för seniorer.
Sedan dess har man ökat omsättningen från 363 MSEK till 1 277 MSEK vilket innebär en tillväxttakt på ca 20 % per år och man har bedrivit verksamheten med vinst sedan 2009. Lönsamheten har inte riktigt lyckats följa med omsättningen uppåt, men Doro har under perioden gjort stora investeringar i en global försäljningsorganisation och byggt nödvändig kompetens för att expandera inom smart phone segmentet.
|
Figur 4. Doro har vuxit med i snitt 20 % per år och bröt 2013 för första gången igenom miljardvallen. |
Precis som för många andra små exportföretag varierar intäkterna kraftigt mellan kvartalen och särskilt det fjärde kvartalet med julhandeln är av stor vikt för Doros lönsamhet. För den långsiktige bör man därför främst fokusera på rullande 12 månaders resultat för att skönja trender och bedöma tillväxten. Men för den kortsiktige spekulanten bör det första kvartalet 2015 vara av särskilt stort intresse. Doro gjorde nämligen bort sig rejält med valutasäkringar och en kombination av framgångsrik försäljning och den kraftiga dollaruppgången innebar att man drabbades av negativa
valutaeffekter på 27,1 Mkr. Vilket kan jämföras med att man 2014 redovisade en vinst på 2 Mkr för det första kvartalet.
Samtidigt är det tydligt att lanseringen av Doro Liberto 820 varit ett genombrott inom smart phone segmentet vilket inneburit en exceptionellt hög orderingång som även kommer att bidra positivt till omsättningen under det andra kvartalet. Doro har även en jämförelsevis lång svans i intjäningskurvan och försäljningstoppen inträffar normalt sett 2-6 månader efter produktlansering då certifieringar och kundavtal måste komma på plats innan telefoner kan lanseras på respektive marknad.
Värdering och kassaflöde
Doro gjorde 2014 en vinst på 2,76 kr per aktie vilket med ett aktiepris på 40 kr innebär ett P/E-tal på 14,5. Ser man däremot till det fria kassaflödet är det tyngre då tillväxt binder kapital och Doro sedan 2011 har investerat i bolag med kompetens inom Android-programmering, en förstärkt distributörsverksamhet i Tyskland och nu senast i bolaget CareTech som är verksamt inom Telecare.
Vilket är en sektor Doro haft ambitioner inom under en längre tid men nu valt att ta sig in i via förvärvet av CareTech.
På grund av de tidigare nämnda bristerna i valutasäkringar valde man att ställa in utdelningen för 2014 och totalt har Doro delat ut 110 % av det fria kassaflödet som man haft de senaste 5 åren. Men de siffrorna belastas bland annat av förvärven av Isidor (Android-utvecklare) och IVS (tysk distributör av mobiltelefoner) vilka tillsammans belastade det fria kassaflödet med 110 Mkr. Vilket är 40 Mkr mer än vad Doro totalt har delat ut sedan 2010. Om förvärven av bolag nu minskar då Doros produktportfölj kompletterats finns det med andra ord avsevärt utrymme för utdelningar.
Det långsiktiga målet är att dela ut 1/3 av nettovinsten efter skatt vilket motsvarar ca 1 kr per aktie (2,5 % i direktavkastning vid en aktiekurs på 40 kr) även om man 2013 delade ut 1,5 kr (3,75 % direktavkastning). Doros utdelningspotential på kort sikt ligger alltså i nivå med börsens större bolag och med den kraftiga tillväxten som man uppvisar bör man relativt snabbt kunna öka utdelningstakten.
Balansräkning och finansiell stabilitet
Det är alltid svårt att värdera balansräkningen i ett bolag där en slimmad affärsorganisation utgör en central del av affärsmodellen. I Doros fall innebär det här att tillgångarna vid årsbokslutet bestod av 75 % omsättningstillgångar och resten av diverse immateriella tillgångar. På skuldsidan var Doro innan köpet av Caretech i princip fritt ifrån långfristiga skulder. Köpet av Caretech innebär nu att man har en signifikant lånebörda på 225 Mkr men soliditeten påverkades inte då en riktad nyemission till CareTechs ägare tillförde eget kapital. Men tittar man på Grahams tumregler för finansiell stabilitet i defensiva investeringar syns förändringen tydligt (en tumregel för Benjamin Graham var att omsättningstillgångarna skulle vara minst 2ggr större än de kortfristiga skulderna och minst lika stora som de totala skulderna för en defensiv investering) vilket redovisas i tabell 3.
Tabell 3,
Doros finansiella ställning.
Mkr
|
2014
|
Q1 2015
|
|
|
|
|
|
|
Omsättningstillgångar
|
630,4
|
611,3
|
|
|
|
Eget kapital
|
334,8
|
408,5
|
Långfristiga skulder
|
59,6
|
225,4
|
Kortfristiga skulder
|
458,3
|
435
|
Soliditet
|
39,3%
|
38,2%
|
|
|
|
Omsättningstillgångar/Kortfristiga
skulder
|
1,4
|
1,4
|
Omsättningstillgångar/Skulder
|
1,2
|
0,9
|
Doro kommer med största sannolikhet aldrig att vara en
lämplig balansräkningsinvestering. Utan snarare fungerar koncernen som en
handelsrörelse där man köper in billiga komponenter och äger rättigheterna som
krävs för att sätta dem samman i form av en mobiltelefon anpassad för seniorer.
Att bedöma det långsiktiga värdet på rättigheterna är svårt, men Doro har
tidigare vunnit rättsfall mot Emporia som befanns ha kränkt Doros design &
formskydd 2014 (
länk)
vilket visar på att de immateriella rättigheterna har ett reellt värde.
Sammanfattning och slutsatser
Doro har under en lång tid vuxit med i snitt 20 % per år och
man befinner sig just nu i en miljö där två trender samspelar för att bidra
till fortsatt tillväxt.
- Befolkningen åldras och medelklassen växer i
världen. I dagsläget fokuserar Doro på äldre med en hög grad av fysisk förmåga
men begränsad erfarenhet av mobiltelefoni. Men i takt med att vana
mobiltelefonanvändare blir äldre kommer man att få en allt större marknad för
mobilberoende person som saknar de fysiska färdigheter som krävs för att
hantera en liten och smidig mobiltelefon. Doro kommer aldrig att sälja till
alla seniorer utan man fokuserar på de 20-30 % vars behov skiljer sig åt
jämfört med traditionella mobiltelefoner.
- Hårdvarumarknaden för mobiltelefoner
kommodifieras vilket innebär att tekniskt avancerade produkter allt mer blir
standardprodukter. Det här ökar möjligheterna för bolag såsom Doro att få tag
på lämpliga komponenter och ökat stöd från leverantörer som önskar
differentiera sig via kundnära utvecklingsarbeten vilket vi bland annat ser i
årsredovisningarna för Nolato som tillverkar plastdetaljer för mobiltelefoner
och Habia Cable som är ett dotterbolag till Beijer Alma och tillverkar kablar
för bland annat mobiltelefoner.
Värderat på 2014 års vinst är Doro billigt med avseende på
P/E-tal även om värderingen på rullande tolv månader (R12) blir högre på grund
av de bristfälliga valutasäkringarna. Men även utan att räkna in CareTech
faller värderingsmultiplarna snabbt om man försöker prognosticera Doros
resultat för 2015.
Jag har använt mig av två olika prognosticeringsmodeller i
det här fallet och räknat på utfallet både inklusive och exklusive korrigeringar
för CareTech och valutförlusten.
- Doros orderingång och omsättning korrelerar
mycket väl då makuleringen av lagda ordrar är obefintlig. Att sätta de senaste
12 månadernas orderingång som prognos för 2015 kan därför gälla som en mycket
konservativ omsättningsprognos där tillväxt i Q3 och Q4 i princip bortses
ifrån.
- Ett alternativ är att extrapolera tillväxten i
Q1 och beräkna att den tack vare smart phone lanseringen även bör gälla för
helåret.
I båda fallen har jag räknat på att vinstmarginalen ligger i nivå med vinstmarginalen för 2014. Med dessa antaganden fallet P/E talet till mellan 17 och 21. Korrigerar vi dessutom för engångskostnader samt förvärvet av CareTech där man enligt Doro förväntar sig ett bidrag till EBITA på 30 Mkr och i Q1 redovisar en låneskuld på 194 Mkr (där jag antar en ränta på 3,5 %) faller P/E-talet till mellan 9,2 och 10,2 vilket är nästan i nivå med Värdepapprets riktlinjer för bolag utan tillväxt (P/E 8,5) trots att Doro historiskt har vuxit med 20 % per år och vi i dagsläget inte ser direkta hot mot denna tillväxt. Dessutom är Doros avskrivningar (42,9 Mkr) signifikant högre än nyinvesteringarna (27,7 Mkr) efter de investeringar som gjorts för att etablera Doro inom smart phone segmentet vilket innebär att kassaflödet bör vara starkare än vinsten under kommande år.
Tabell 4,
värderingsberäkningar av Doro.
|
2014
|
R12
|
2015e på orderingång
|
2015 extrapolering
|
CareTech
|
Omsättning
|
1277
|
1384
|
1510
|
1718
|
150
|
Vinst
|
58
|
37
|
42
|
51
|
23
|
Omsättning efter korrigeringar
|
|
1660
|
1868
|
|
Vinster efter korrigeringar
|
|
85
|
95
|
|
|
|
|
|
|
|
P/S
|
0,7
|
0,6
|
0,6
|
0,5
|
1,6
|
P/E
|
15,0
|
23,9
|
20,9
|
17,0
|
10,3
|
P/S estimat
|
|
|
0,5
|
0,5
|
|
P/E estimat
|
|
|
10,2
|
9,2
|
|
BV Doro (Mkr)
|
871,4
|
|
|
|
|
Köpesumma CareTech (Mkr)
|
240,0
|
|
|
|
|
En investering i aktier är aldrig riskfri och Doro är beroende av en begränsad produktportfölj som säljs på en mycket konkurrensutsatt marknad. Balansräkningen är helt okej så länge som varulagret består av mobiltelefoner som är attraktiva för kunderna. Doros höga andel feature phones och diversifiering inom Telecare minskar risken något. Men Doro är beroende av att deras mobiltelefoner säljer och om man misslyckas i sitt utvecklingsarbete innebär det att bolagets finansiella stabilitet snabbt är hotad vilket måste vägas mot attraktiva värdering och tillväxt.
Som bloggare har jag en princip att varken rekommendera eller avråda mina läsare från aktieinvesteringar. Däremot överväger jag att bryta mot mina egna portföljregler för att öka i Doro åtminstone kortsiktigt helt enkelt därför att jag anser att investeringen ser mycket attraktiv ut och innebär exponering mot ett marknadssegment där konjunkturberoendet är mycket lågt.
Värdepapprets redaktion verkar inte dela min positiva uppfattning om Doro eftersom de inte satt en riktkurs för bolaget. Vilket gör att jag verkligen ser fram emot framtiden när vi kan börja utröna vem som har rätt. För den som vill ha fler argument mot en investering i Doro rekommenderar jag även Gottodix analys av Doro (här) samt hans vidare tankar här. Jag kan även rekommendera Värdepappret som tidning även om vi har olika prioriteringar när vi investerar. Jämfört med övriga tidningar på marknaden så skriver man långt mer omfattande analyser och jag är oerhört imponerad över att de orkar lägga ned ett sådant arbete på sina analyser. Att skriva en gästanalys på "Värdepappersnivå" tar rejält mycket mer kraft än att bara skriva för sitt eget nöjes skull. Så jag förstår att de tar betalt och jämför man med Aktiespararna eller Börsveckan får man dessutom väldigt mycket mer analysarbete per krona. Jag fick en gratisprenumeration i utbyte mot analysen men alla lovord här ovanför är ett gratisutlåtande baserat på juni-numret av tidskriften där den här analysen först publicerades. För den som vill ha mer information om hur man prenumererar på Värdepappret finns information här.