Sociala nätverk och hur man tänker om andra

Ett område som jag arbetar med är olika former av nätverk där vi representerar objekt och deras relationer mellan varandra. Ett socialt nätverk som Twitter kan avbildas som ett stort antal individer som sedan är kopplade till varandra via de meddelanden som vi använder för att interagera med varandra. Det som sedan alltid fascinerar mig med den här typen av sociala nätverk är hur olika de här sociala nätverken tolkas av olika personer beroende på begåvningsnivå, sinnelag och den egna positionen i nätverket.

På sätt och vis tror jag att den här fascinationen började med Bamse då något nummer innehöll en Bamses skola där de förklarade hur konstnärer med enkla penseldrag kunde skapa en bild som våra hjärnor uppfattar som detaljerade. Som människor är vi beroende av förenklade modeller som hjälper oss att avbilda omvärlden och det är sedan en viktig inspiration när vi arbetar med digitala tvillingar och artificiell intelligens vilket innebär att jag tittar på ungefär samma fenomen inom allt ifrån konst till vetenskaplig forskning inom beräkningsvetenskap.

Jag kom att tänka på det här igår eftersom två olika saker hände ungefär samtidigt. Dels fick jag väldigt mycket positiv uppmärksamhet eftersom Odfjell Technologys rapport kom in med ungefär det resultat jag förväntat mig (länk till analys). Ungefär samtidigt föll Enad Global 7 kraftigt på sin rapport vilket gav en hel del negativ uppmärksamhet för flera duktiga investerare som jag ibland interagerar med. Det här och en lite senare diskussion om hur svenska investerare skriver på engelska fick mig att fundera på hur vi uppfattar grupper i sociala nätverk.

Rent praktiskt är det så att var och en av oss har en helt egen idé om vilka personer inom ett nätverk som faktiskt tillhör en grupp. Dessutom är det ofta så att att vi har en tydligare bild av en grupp ju mindre vi vet om den precis som en impressionistisk målning uppfattas som mer detaljerad ju mindre vi betraktar den. Det här innebär att en person som inte ägnar sig åt aktier gärna ser aktieinvesterare på Twitter som en grupp medan vi som är mer aktiva snarare fokuserar på skillnaderna mellan de olika sociala subnätverk som existerar inom det bredare konceptet av "aktietwitter". När det gäller mobilspelsföretag tänker jag på t.ex. @ValueGARP, @Pappakeno1 och @89olle som en grupp utifrån perspektivet att jag vet att de hela tiden jobbar aktivt med mätdata såsom Sensortower i syfte att följa upp sina investeringar. Samtidigt känner jag alla tre så pass väl att att det snarare handlar om tre individer som hardelvis överlappande dataunderlag och investeringsstrategier och att gruppindelningen snarare är en abstraktion som underlättar mitt eget tänkande.

Det som sedan ger mig en liten huvudvärk när det gäller just Twitter är att det är en plattform som många olika människor använder med helt olika ingångsvärden. För mig är det i mångt och mycket en förlängning på det gamla aktiebloggandet och ett sätt att hålla kontakten med de många aktiekompisar jag fått under åren då vi bollat idéer och bolag med varandra, samtidigt är det i praktiken en inkomstkälla då mina lyckade akteinvesteringar antingen bygger på egna idéer jag bollat med andra, andras idéer som de bollat med mig eller den fria information som kommer när personer skriver ned och följer upp på sina investeringsidéer. Många använder Twitter av samma skäl som mig medan andra ser det som en källa för social status, en plattform att sälja någonting eller en plats där de får information utan att riktigt förstå behovet av egen analys när man ägnar sig åt investeringar.

Att Twitter är en så öppen plattform blir här ett tveeggat svärd. Det är en plattform som skapar förutsättningar för att träffa nya människor och få nya idéer men det gör det även svårt att undvika människor som jag helst inte vill lägga tid på. Min strategi har därför alltid varit att hålla en relativt nedtonad profil på Twitter när det gäller aktieoptimism och istället hålla mer optimistiska beräkningar här på bloggen därför att det verkar vara en rätt stark korrelation mellan att vara villig att läsa långa blogginlägg och att vara en sån person jag uppskattar att prata med. Twitter är därför för mig en trevlig plattform att socialisera kring aktier men jag ser bloggen som en väldigt bra plattform för att dokumentera mina investeringstankar både för senare egen läsning och som ett sätt att visa upp vad jag är intresserad av för bolag för att hitta likasinnade som vill diskutera de bolag och typer av bolag som jag är intresserad av.

Hantering av tvångsinlösen Axkid

Caution Ax Bidco offentliggjorde i slutet på förra vecka att de kommer påkalla tvångsinlösen av aktierna i Axkid (länk). Som aktieägare har man i praktiken tre alternativ i samband med tvångsinlösen om man inte vill sälja aktierna via börsen innan dess:

• Inte göra någonting utan anta att den god man som utses hanterar processen på ett bra sätt, det här var den lösning jag valde i Transmode (länk).
• Anmäla att man vill föra sin egen talan i processen vilket beskrivs i kungörelsen.
• Anmäla att man önskar se Advokat Lars Milberg som god man för de aktieägare som blir tvångsinlösta (länk till mall).

Lars Milberg är tidigare chefsjurist på Aktiespararna och har goda kontakter med Mats Ekberg som är en av de större minoritetsägarna i Axkid och har en lång historik både inom Aktiespararna och finansbranschen där han arbetat bland annat med Axkid AB. Aktiespararna har en viktig roll när Bolagsverket utser en god man och ett tydligt stöd för honom som god man är därför i mina ögon den absolut smidigaste lösningen för att man som småsparare ska få bra representation vid tvångsinlösenprocessen. Vad en god man gör beskrivs på Bolagsverkets hemsida (länk) och grundtanken med en god man är att man på ett rättvist sätt ska kunna genomföra inlösensprocessen vilket innebär att det är önskvärt att man har en sådan man kan litapå

I övrigt har inte situationen förändrats i någon större utsträckning sedan jag skrev nedanstående inlägg. Jag köpte en liten post till i Axkid AB eftersom jag ser caset som asymmetriskt med avseende på risk och avkastning men samtidigt vill jag inte binda upp för mycket kapital i en process som ofta tar ca 2 år.

Tidigare information som jag skrivit 

Jag har delvis insyn i den affären och tycker informationen som släppts är bristfällig. Den 6 augusti gick Caution Ax Bidco ut till ett antal större aktieägare samt mig där man ville förhandla om ett förvärv av aktier i Axkid AB men även krävde ett NDA för att diskutera frågan och eftersom informationen om förhandlingarna var att anse som insynsinformation innebar det att flera större aktieägare sedan dess inte kunnat köpa aktier. Vid tillfället var kursen cirka 25 kr och jag ser det som ett absolut golv om man skulle tillämpa huvudregeln där marknaden sätter värdet på en aktie vid tvångsinlösen då all handel sedan dess varit störd då flera personer på köpsidan varit förhindrade att köpa aktier.

Dessutom anser jag att Axkid är ett bolag där värdet på bolaget bör sättas på annat sätt än via marknadsvärdet. I fallet med Axkid har Caution Ax Bidco uppnått gränsvärdet 90 % inte via ett kontantbud på aktier utan genom ett löfte till ett antal aktieägare om att de ska få följa med och äga aktierna som onoterat bolag. Att vara onoterat ska sedan på ett eller annat sätt skapa ett större aktieägarvärde förde aktieägare som får förmånen att följa med bolaget som onoterat. Det innebär  alltså att det inte fanns en enda person som var villig att säljasina aktier billigare än morgonens kurs på 18,45 kr och inte heller i kursintervallet 25-40 kr har det funnits tillräckligt många säljare för att Caution Ax Bidco skulle kunna genomföra en tvångsinlösen via förvärv av aktier.

Personligen gjorde jag två mindre försäljningar vid 44 och 45 kronor men det är tydligt att ingen insatt ägare har varit villig att sälja ens på mycket höga kursnivåer sedan Caution Ax Bidco la sitt första bud medan kursvariationerna därefter handlat om skvalpvolymer mellan traders. Vi vet även att Thomas Bräutigam i samband med bolagsstämman har pratat om att förvärv är på gång och att motivet för att avnotera Axkid är just att möjliggöra större handlingsfrihet vid affärer så vid en avnotering bör befintliga aktieägare kompenseras för det. 

Jag har tidigare varit med om tvångsinlösen i Transmode och rent praktiskt innebär det att man har pengarna låsta på ett rätt förmåligt räntekonto i upp till 2 år (länk). I det här fallet anser jag även att det finns en betydande skillnad mellan nuvarande aktiekurs och en sannolik tvångsinlösen. Min beräkning för vad som bör vara en rättvis budkurs finns här ochdet ska bli intressant att se hur SEB Private Equity agerar nu. Rent teoretiskt är värdet på Axkid oändligt eftersom man inte lyckats förvärva aktier via kontantbud och att offentliggöra en tvångsinlösen med nuvarande förutsättningar gör värderingen till en bedömningsfråga. Vid skiljedomar brukar nämnden inte sätta någon större tilltro till värderingsutlåtanden då dessa anses vara spekulativa. Istället brukar man titta efter affärer mellan informerade parter och i fallet med Axkid blir det särskilt svårt. Flera investerare lämnade bolaget i samband med förra budet då man saknade förtroende för ledningen efter att ledningen aktivt motarbetat andra köpare en SEB Private equity. Av de kvarvarande större ägarna är det ingen ägare som sålt en signifikant mängd aktier i kursintervallet 25-40 kr och när Caution Ax Bidco nu via ett inbyte förvärvat 90 % av aktierna försvinner de kvarvarande möjligheterna för värderingsgrundande transaktion.