Howard Marks är en mycket populär författare och fondförvaltare som bland annat lyfter fram konceptet "second level thinking" (länk) där han kritiserar enkla tankemodeller i stil med att "företaget har bra produkter, därför bör jag köpa aktien".
Andra nivåens tänkande är mer komplext och handlar om att sätta informationen i ett sammanhang där man även tar i beaktande både hur man själv värderar bolaget och andra investerares syn på bolaget. Det vill säga att du tjänar inte pengar genom att investera i bra bolag, du tjänar pengar genom att investera i bolag där marknaden prissätter bolaget på ett sätt som inte (ännu) speglar dess sanna värde. Därför är det viktigt att inte bara titta på bolaget utan även dess marknadsvärdering och vad andra aktörer på marknaden tror om bolagets framtida värde och prestationer.
En av de saker jag har reflekterat över under pandemin och kanske särskilt nu efter pandemin är att den här typen av djuploande tänkande har en tendens att slå över i ett metatänkande där man glömmer bort det mest fundamentala i en aktieanalys, nämligen vad man själv tror om bolagets framtida intjäningsförmåga. Det kanske mest talande exemplet i mitt eget fall är Avensia där jag är rätt övertygad om att Robin Gustafsson kommer att få upp lönsamheten igen efter ett interludium där Niklas Johnssons som VD har låtit beläggningsgraden falla och kanske tappat fotfästet inom IT-konsultarbetet som utgör Avensias kärnaffär (länk till analys). Fundamentalt lever Avensia upp till min värderingsmodell om 40 %, 20 år (länk) men omställningsarbetet kommer nog att ta ett antal kvartal vilket jag räknar med kommer att ligga som en våt filt över aktien. Enligt mina egna investeringsprinciper bör jag kunna vänta i åtminstone 1-2 år på en uppvärdering och ändå nå mina avkastningsmål då Avensia historiskt vuxit med över 20 % per år och med en normaliserad lönsamhet bör kunna värderas till P/S 1,8. Samtidigt har jag under det senaste året blivit bortskämd med att extremt snabbt få hög avkastning på mina investeringar (se föregående inlägg) och för att bibehålla en sådan utveckling måste jag inte bara investera i bra bolag med god avkastningspotential utan även tajma marknaden så att jag inte låser upp kapitalet i bolag som marknaden kan tänkas ignorera i något eller några år medan omställningsarbetet pågår. Det går definitivt att tjäna pengar genom att fokusera på fundamentalt undervärderade bolag som börjar visa på lite momentum (jfr t.ex. Kvalitetsaktiepodden) men jag är helt enkelt för tungfotad för den typen av investeringar och bör fokusera på att placera mig rätt från början snarare än att försöka hinna ikapp när händelskedjan redan är i rörelse.
Min tolkning av marknaden just nu är att vi är rätt många som antingen blivit bortskämda med snabba uppvärderingar eller är frustrerade över att ha missat dessa uppvärderingar. I båda fallen skapar det en stress som lätt leder till att vi fokuserar mer på att tänka på vad andra människor tänker vilket skulle kunna beskrivas som en form av third level thinking där man tappar kontakten med verkligheten på den första nivån. En teori som jag har är att det här är vad vi ser i Kambi och Angler Gaming som straffats hårt då jag tror att många räknar med att Q2 blir svagt vilket minskar möjligheten till snabba klipp. Kambis VD Kristian Nylén ville med hänsyn till den stora exponeringen mot USA inte ville utlova omsättningstillväst i Q2 trots att EM 2000 kommer att inledas i juni. I fallet med Angler Gaming är det istället siffrorna i april som spökar då man tappat marginaler och inlett det andra kvartalet relativt svagt.
På årsbasis är både min egen förväntan och konsensus att bolagen kommer att uppvisa en rejäl tillväxttakt samtidigt som värderingen är måttlig (förväntade P/E-tal på 20-25 respektive 10-15 räknat på vinsten 2021) men i en het marknad gäller det att hitta guldägg som snabbt kan omsättas till stigande börskurser och då blir det viktigare att enskilda kvartalsrapport kan tänkas ge dragkraft genom att locka nya investerare.
Under det senaste året har man som privatinvesterare ofta kunna följa med i en flodvåg av uppvärderingar och det skapade åtminstone temporärt en miljö där (nästan) alla vinner och rör sig i samma riktning. Om min tes om att vi gått in i en fas där en ansenlig andel av köp/sälj drivs av ett mer kortsiktigt fokus på att försöka positionera sig gentemot resten av marknaden snarare än efter bolags fundamentala värde bör det finnas åtminstone två vinnande strategier på börsen i närtid.
1) Att vara på tårna och hålla järnkoll inför och under rapportperioden (dvs jobba hårdast och vara bäst i den här miljön).
2) Att ta ett djupt andetag, räkna på vad man tycker många olika bolag är värda och vänta på att ett fokus på triggers i närtid leder till långsiktiga undervärderingar. Det kommer nog svida på kort sikt men förr eller senare vinner alltid de underliggande siffrorna.
En komplicerade faktor i den sistnämnda strategin är att många bolag är på väg ned ifrån väldigt höga nivåer vilket innebär att många bolag inte är billiga bara för att de blivit billigare.