Analys: Både Balder och Klövern emitterar intressanta preferensaktier

Det här är det tredje och avslutande inlägget gällande svenska preferensaktier. I skrivande stund har både Fastighets AB Balder och Klövern AB offentliggjord emissionsprospekt på preferensaktier med attraktiva avkastningsnivåer.

Av de högavkastande värdepapprena från föregående inlägg valde jag ut de 8 mest högavkastande företagen vilket ger följande lista.
Räntebevis Nokia                          7,9 %

 Corem property group                 7,4 %

 Klövern nyemission                     7,4 %

 Balder                6,6 %

 Sagax                 6,6 %

 Räntebevis ARCMITTAL          6,5 %

 Räntebevis Stena                         6,3 %

 Räntebevis Telefonica                4,9 %

  

 För att bedöma företagens ekonomiska siffror kommer jag här att använda följande nyckeltal:

·         Räntetäckningsgrad vilket visar på företagets vinst och hur väl detta täcker räntorna. Jag väljer här att räkna räntetäckningsgraden exklusive värdeökning på byggnader.

·         Räntetäckningsgrad inklusive preferensaktier (utdelning*1.22 räknas som en räntekostnad).

·         Skuldsättningsgraden räknas ut genom skulder / eget kapital. På utländska bolag kommer jag att använda Yahoo finans och räkna ut detta via Yahoo finance med formeln Skulder / eget kapital = (1/soliditet) – 1 vilket Kenny Granath har redogjort för på sin blogg, Aktiefokus.

·         Räntenivå är helt enkelt den genomsnittliga ränta som företaget får betala på sina banklån.

·         S& P rating för företaget. Ratings är inte ett område som jag är särskilt van med så jag räknar även ut hur många steg det är kvar för företaget att gå till botten. 1 är alltså bäst och 0,045 det lägsta ett företag kan ha.

Bolag	Kapitaltäckning	Kapitaltäckning förvaltningsresultat	Skuldsättningsgrad	Räntenivå	S&P rating
Nokia	Neg	-	2,1		BB- (0.4)
Corem PG	1,7	1,28	2,1	4,9 %
Klövern	1,9*	1,5	2,5	4,5 %
Balder	2,2**	1,68	1,95	4,2 %
Sagax	2,0	1,5	3,3	4,5 %
Arcmittal	2,36		0,98	7 %***	BB+ (0,45)
Stena	2,4		2	6,8 %#	BB+ (0,45)
Telefonica	2,86		3,1	4,9 %	BBB (0,55)

*Beräknat utifrån nyemissionsprospekt Q1+Q2 2012 (förvaltningsresultat+finansnetto/finansnetto för perioden).

**Beräknat utifrån nyemissionsprospekt Q1+Q2 2012 (rörelseresultat exklusive orealiserad värdeökning/finansnetto).

***Beräknat baserat på räntekostnader/totala skulder.

#Genomsnittlig räntenivå på obligationslån.

Hela listan tycker jag ser rimlig ut med tanke på hur väl ordningen speglar både företagens kapitaltäckningsgrad och de räntor som de får betala genom företagsobligation och banklån.

 Däremot är det tydligt att Räntebevisen ger en klart mindre premie gentemot marknadsräntan (se tabell nedanför) än vad preferensaktier erbjuder. Vilket är rimligt med tanke på att räntebevisen erbjuder ett indirekt skydd då en långivare vid en kredithändelse i första hand ska erhålla pengar från låntagaren och i andra hand utnyttja värdet i CDS:en som räntebevisen bygger på.

Bolag	Räntenivå	Erbjuden avkastning	”Räntebonus”
Corem PG	4,9 %	7,4 &	2,5 %
Klövern	4,5 %	7,4 %	2,9 %
Balder	4,2 %	6,6 %	2,4 %
Sagax	4,5 %	6,6 %	2,1 %
Arcmittal	7 %***	6,5 %	- 0,5 %
Stena	6,8 %#	6,3 %	-0,5 %
Telefonica	4,9 %	4,9 %	0 %

Slutsatser

Som jag ser det finns det tre tydliga alternativ i den här tabellen för den som vill investera i högavkastande värdepapper och det är Klövern, Balder och Stena AB.

Klöverns nyemission erbjuder tillsammans med Corem Property Group den absolut högsta avkastningen men har en starkare finansiell ställning. Dessutom är Corem Property Groups Klöverns största ägare vilket innebär att händelser som påverkar Klövern negativt även drabbar Corem Property Group. Det finns med andra ord ingen poäng med att välja Corem Property Group framför Klövern och även utan emissionsrabatten skulle jag välja Klöverns preferensaktie.

Balder har en större andel intäkter från bostäder vilket enligt både Benjamin Graham och Lundaluppen (se hans tidigare analys här) är att föredra framför industriuthyrning. Med tanke på att Sagax är nischat mot industri och lager tycker jag att det är underligt att preferensaktierna handlas till samma direktavkastning. Dessutom har Balder stabilare finanser även efter nyemissionen som offentliggjordes idag. Med tanke på att det endast skiljer 0,8 % i direktavkastning mellan Klövern och Balder även med emissionsrabatt så ser jag Balder som det bästa alternativet bland preferensaktierna då den erbjuder lägst risk och en hög avkastning.

Bland räntebevisen ser jag både Stena och Telefonica som bra bolag men med tanke på Telefonica har en utsatt ställning på kort sikt (se mer hos Defensiven) men med fina historiska kassaflöden så ser jag aktien som långt mer attraktiv än räntebeviset. Arcelor Mittal betalar extremt höga räntor trots en låg skuldsättningsgrad och är beroende av stålpriset vilket gör att jag ser företaget som alldeles för osäkert för en investering.

Det har känts lite lustigt att skriva de här tre inläggen eftersom jag är skeptisk till både preferensaktier (se första inlägget) och finansiell meta-analys. Som förväntat visade meta-analysen att professionella investerare klarar av att hålla marknaden hyfsat rationell med avseende på enkla nyckeltal. Den fråga jag i dagsläget saknar svar på är hur konjunkturberoende fastighetshetsbranschen i Stockholm-Göteborg-Öresund kan anses vara och om den lånefinansierade tillväxten som Balder och Klövern levererar i slutändan främst kommer att gynna bankerna precis som Maths O Sundqvist, Erik Penser och Anders Walls satsningar tidigare har gjort.

Därför skulle jag uppskatta det något oerhört om fastighetskunniga läsare engagerar sig i kommentatorsfältet.

Jämförelse preferensaktier, räntebevis och sparkonton

Det här inlägget bör läsas efter mitt inledande inlägg om varför jag generellt ogillar preferensaktier (här). Det här är del två av vad som i dagsläget verkar utmynna i en trilogi om att maximera sin avkastning med minimalt risktagande. Riskanalysen kommer förhoppningsvis finnas tillgänglig imorgon.

Räntebevis har inte riktigt samma strukturella svagheter som preferensaktier men Nordea har som vanligt strulat till det hela. Efter att ha läst på Avanzas hemsida om räntebevis efter en hjälpsam kommentar inser jag att räntebevis snarare liknar Credit Default Swaps än företagsobligationer. Vilket Nordea och Avanza har jämfört räntebevisen med i sin marknadsföring av produkten.

I klartext innebär detta att om företag A inte betalar sina skulder till företag B så erhåller företag B motsvarande kompensation från företag C som säljer CDS:er som en försäkring mot kredithändelser. Om Nordea är tvungen att betala för en kredithändelse innebär detta med andra ord att ränteobligationsköparna tar smällen istället för Nordea.

Exakt hur avtalen kring detta ser ut vet jag inte. Vilket är mycket frustrerande då CDS:er inte alltid är så enkla som man skulle önska. Ett bra exempel är hur EU kommissionen försökte blåsa CDS köpare genom att omvandla en grekisk statskonkurs till en ”frivillig skuldavskrivning”. Förutom den retoriska fördelen skulle detta ha inneburit att utgivarna av CDS:er skulle slippa betala CDS-köparna då en frivillig skuldavskrivelse inte räknades som en kredithändelse. Som köpare av räntebevis tar man med andra ord även en risk att Nordea är lika dåliga på att skriva avtal som de är på att skriva information.

Avkastning i de olika sparformerna

Ett räntebevis utdelning består av 3 månader STIBOR + en fast riskpremie beräknad på kupongvärdet (10 000 kr oavsett din köpkurs). Tre månaders STIBOR räntan är i dagsläget 1,59 % men har under de senaste tio åren varierat mellan 0,47 % och 5,56 % vilket innebär att avkastningen kan variera en del. Med tanke på att STIBOR endast utgör en del av avkastningen och 2,73 %  har varit medelvärdet under de senaste 10 åren så bör uppsidan ses som större än nedsidan. STIBOR kan även förväntas stig med inflationen vilket innebär att räntebeviset har ett visst inflationsskydd.

Eftersom Nordea  verkar däremot vara patologiskt oförmögna att lämna vettig information till sina kunder så jag har jag hämtat en tabell från Avanza som visar aktuella priser och räntor. Den upplupna räntan betalar du utöver köpkursen men du får sedan denna tillbaka eftersom du erhåller hela kvartalsräntan vid nästa utbetalning. I tabellen ser man även att de flesta av räntebevisen har ökat i pris sedan de utställdes vilket innebär att man gör en garanterad förlust då aktien löses in 2017. Att köpa ett räntebevis för 105 skulle med andra ord innebära att du förlorar 500 kr på 5 år vilket i princip ger samma slutresultat som att köpa en kupong med 1 % lägre ränta.

Namn	Köp- kurs	Sälj- kurs	Nästa kupong*	Nästa räntedag**	Upplupen ränta***	Förfallodag
RB ERICSSON N	102,71	102,90	3,896 %	2012-12-20	12 kr	2017-04-20
RB CARLSBERG N	103,50	103,70	3,746 %	2012-12-20	11 kr	2017-04-20
RB TELEFONICA N	104,31	104,40	5,696 %	2012-12-20	17 kr	2017-10-20
RB STORA ENSO N	103,10	103,15	5,246 %	2012-12-20	16 kr	2017-04-20
RB VOLVO N	102,90	103,05	3,996 %	2012-12-20	12 kr	2017-04-20
RB METSO N	100,61	102,05	3,696 %	2012-12-20	11 kr	2017-07-20
RB ARCMITTAL N	101,25	101,35	6,696 %	2012-12-20	20 kr	2017-10-20
RB UPM N	103,70	103,90	5,196 %	2012-12-20	16 kr	2017-07-20
RB STENA N	104,25	104,40	7,096 %	2012-12-20	22 kr	2017-04-20
RB VW N	103,25	103,50	3,796 %	2012-12-20	12 kr	2017-07-20
RB NOKIA N	85,60	85,65	4,996 %	2012-12-20	15 kr	2017-04-20

Som jämförelse med minimal risk har jag valt ut som jämförelse, Swedbanks e-spar ser jag här främst som referensobjekt eftersom det är kopplat till mitt lönekonto.

Sparkonto	Bindningstid	Ränta
Swedbank e-sparkonto	0	1 %
Avanza + GE Money bank	0	2,25 %
Avanza + Klarna 1 år	1 år	3,3 %
Skandiabanken 3 månader	3 månader	2,4 %

Förutom preferensaktier i fastighetsbranschen har även Swedbank och Eniro givit ut preferensaktier och jag bortser från dessa i analysen då Swebanks preferensaktie snart försvinner och Eniro är ett alldeles för instabilt bolag för att jag ska vara intresserad. Kvar blir Klövern, Corem Property group, Sagax och Balder samt Alm Equity. Alm Equitys preferensaktie kommer däremot inte att analyseras djupare då den här horribelt illikvid och bolaget för litet för att ses som en lågriskinvestering.

Bolag	Utdelning	Pris	Inlösenskurs	Avkastning
Alm equity	5 kr	70	-	7,1 %
Balder	20 kr	302	350 kr	6,6 %
Corem PG	10 kr	136,5	350	7,4 %
Klövern	10 kr	140,75 eller 136	175	7,1 % eller 7.4 %
Sagax	2 kr	30,5	35 kr	6,6 %

Klöverns preferensaktie handlas i dagsläget en bit över nyemissionskursen så förutom själva nyemissionen finns här en god sannolikhet för en liten arbitragevinst. Man bör även beakta att  både Balder och Sagax handlas relativt nära sin inlösenskurs (16 % uppsida) men men har man bara koll på alternativa investeringar så är det snarare en möjlighet än en risk.

Sammanställning över avkastning

För att identifiera vilka bolag jag ska gå djupare på och ge en bra sammanställning över avkastningspotentialen har jag här ordnat alla investeringsformerna i en tabell utefter deras effektiva avkastning. Eftersom räntebevisen ofta handlas till ett premium har jag även dragit av 0,2 % i avkastning för varje procent dessa handlas över sitt nominella värde. För Nokia som har kollapsat i värde gäller självfallet det motsatta vilket innebär att företaget får en rejäl skjuts uppåt i rankingen.

Räntebevis Nokia	7,9 %
Corem property group	7,4 %
Klövern nyemission	7,4 %
Balder	6,6 %
Sagax	6,6 %
Räntebevis ARCMITTAL	6,5 %
Räntebevis Stena	6,3 %
Räntebevis Telefonica	4,9 %
Räntebevis Stora Enso	4,6 %
Räntebevis UPM	4,4 %
Räntebevis Metso	3,6 %
Räntebevis Volvo	3,4 %
Räntebevis Ericsson	3,3 %
Sparkonto Avanza + Klarna 1 år	3,3 %
Räntebevis Volkswagen	3,2 %
Räntebevis Carlsberg	3,1 %
Skandiabanken 3 månader fasträntekonto	2,4 %
Sparkonto Avanza + GE Moneybank	2,25 %
Swedbank e-sparkonto	1 %

Intressant är att både Volkswagen och Carlsberg ger en så låg effektiv avkastning att det som privatperson ger en högre avkastning att binda pengarna under 1 år med statlig insättningsgaranti.

Det här är bedömningar som bör göras på individbasis och därför kommer jag att i nästa del fokusera på de mest högavkastande räntebevisen samt preferensaktierna för att bedöma om risken i något av dessa är tillräckligt låg för att rättfärdiga en investering.