Excelblad för att jämföra värdering av försörjningsbolag (utilities)

Egentligen skulle det här ha blivit ett inlägg om svårigheterna med att sätta en lämplig riskvikt. Men en del av svårigheten är hur storleken på en förlust påverkas av hur ett kassaflöde diskonteras. I samband med de uträkningarna insåg jag att jag råkat bygga ett Excelark som är ett utmärkt för att jämföra värdet på försörjningsbolag. Tanken är att man på ett rättvist sätt ska kunna jämföra t.ex. Telia (6 % direkavkastning låg tillväxt) med H&M (4,5 % direkavkastning lite högre tillväxt) och Excelarket finns tillgängligt här.

Nuvärden används för att bedöma om investeringar är lönsamma. Inom investeringsteori har nuvärden en central roll eftersom värdet på ett bolag utgörs av det diskonterade värdet på alla framtida kassaflöden som kommer ägarna till godo.

Syftet med diskontering är att skapa ett rättvist sätt att jämföra återbetalningar med olika lång återbetalningstider. För att ta ett enkelt exempel:

1) En person erbjuder dig att låna ut 100 kr och få tillbaka 110 kr om ett år.
2) En person två erbjuder dig att låna ut 100 kr och få tillbaka 115 kr om två år.

Diskontering och nuvärdesmetoden bygger på att framtida kapital är mindre värt än kapital du har i dagsläget. Inflation innebär att köpkraften för en viss summa pengar minskar, men man bör i detta även ta med alternativkostnaden som består i att t.ex. sätta in pengarna på ett bankkonto. En investering är därför väldigt sällan en enkel fråga om att ha 100 kr på fickan idag, 110 kr nästa år eller 115 kr om två år. Eftersom vi kan ta med alternativ som att investera med ca 3 % ränta eller konsumera exploderar antalet olika utfall. Redan i den enkla situationen ovanför har vi följande alternativ

Konsumera 100 kr
Ha 103 kr om ett år med insättningsgaranti
Ha 110 kr om ett år utan insättningsgaranti
Ha 113 kr om två år med insättningsgaranti år 2
Ha 115 kr om två år utan insättningsgaranti.


Ur ett matematiskt perspektiv finns nuvärdesmetoden väl beskriven på Wikipedia och jag tänkte nöja mig med några enkla exempel för att komplettera excelarket.

För att åskådliggöra det hela tänkte jag utgå från en idealiserad version av ett "Telia-liknande" bolag där 100 kr investeras i 20 år och sedan säljs för 100 kr. Diskonteringsräntan är här satt till 3 % och jag testade lite olika scenarion.

	Erhållen summa	Nuvärde
Kontinuerlig avkastning	220	144,63
Kris år 2-4 (halverad utdelning under perioden)	211	136,39
Kris år 18-20 (halverad utdelning och pris)	161	111,81
1 % Tillväxt	255,4541682	165,86
5 % Tillväxt	473,6452814	294,66
8 % Tillväxt 4,5 % direktavkastning	688,4988609	411,71
3 % ränta	160	100,00

På den andra raden har jag helt enkelt testat hur stor påverkan en övergående kris har på totalavkastningen. Nuvärdesberäkning innebär att förlorat kassaflöde i början av tidsperioden har en större påverkan vilket syns tydligt när man jämför rad 2 och 3. Trots att aktiekursen i alternativ 2 har halverats så är den slutgiltiga förlusten endast 24 kr och nuvärdet högre än med 3 % ränta där man får tillbaka hela beloppet.

Avslutningsvis testade jag ett antal tillväxtscenarier där det tredje scenariet motsvarar min bedömning av H&M:s långsiktiga potential. Det här gäller som sagt på ett långt tidsperspektiv men de här nuvärdesberäkningarna har hjälpt mig att förstå varför defensiva fonder är villiga att betala mycket höga premier för stabila bolag med en tillväxttakt på 4-8 %.

Ladda ned excelarket här och kommentera gärna om vilka försörjningsbolag ni tycker är mest intressanta då man tar hänsyn till tillväxt och befintlig utdelning. Om du vill testa "krisberäkningar" så kan du gå in på "uträkningar" fliken och manuellt ändra vissa år. (100*Dashboard!$H3) motsvarar direktavkastningen och (1+Dashboard!$F3)^D$1) tillväxttakten. Vill du ha en direktavkastning på 3 % och 0 procent tillväxttakt kan du alltså byta ut dessa två mot 3 och 1.