Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (EV är definierat som Börsvärdet + Räntebärande skulder – likvida medel och EBIT står för "Earnings Before Interest and Taxes" (resultat för finansiella poster och skatt). Jämfört med P/E-tal innebär det här att räntekostnaderna och skatten försvinner från resultatdelen samtidigt som hela skuldbördan adderas till börsvärdet. För ett bolag som helt saknar nettoskuld och räntekostnader innebär det alltså att EV/EBIT blir detsamma som ett P/E-tal men utan skattekostnad.
För ett bolag som saknar nettoskuld och räntekostnader som betalar svensk bolagsskatt på hela vinsten bör EV/EBIT-värdet alltså vara 22 % lägre än P/E-talet. I praktiken är det däremot svårare och därför har jag med Börsdata tagit fram ett diagram med P/E och EV/EBIT för alla bolag där båda nyckeltalen är positiva. Som vi ser finns det en tydlig linjär korrelation mellan P/E och EV/EBIT på börsen vilket är vad vi kan förvänta oss.
Även om korrelationen är hög måste man komma ihåg att spannet ändå är brett. För P/E 10 är t.ex. spannet för EV/EBIT exklusive outliers mellan 5,5 och 10,9. Intressant är även att EV/EBIT-kvoten är som lägst för låga värderingar och bara i högt värderade bolag närmar sig 22 %. En gissning är att bolag med låga P/E-tal just nu är bolag som marknaden ser som riskabla då de drar nytta av låga räntor och finansiell hävstång. Vilket leder till att "skatterabatten" kompenseras av att bolagen har en hög belåning i absoluta tal även om räntekostnaderna i dagsläget är ganska låga.
| P/E | EV/EBIT | Kvot |
| 8,0 | 7,3 | -8,2% |
| 9,0 | 8,1 | -10,4% |
| 10,0 | 8,8 | -12,1% |
| 11,0 | 9,5 | -13,6% |
| 12,0 | 10,2 | -14,8% |
| 13,0 | 10,9 | -15,8% |
| 14,0 | 11,7 | -16,7% |
| 15,0 | 12,4 | -17,4% |
| 16,0 | 13,1 | -18,1% |
| 17,0 | 13,8 | -18,7% |
| 18,0 | 14,5 | -19,2% |
| 19,0 | 15,3 | -19,7% |
| 20,0 | 16,0 | -20,1% |
| 21,0 | 16,7 | -20,5% |
| 22,0 | 17,4 | -20,8% |
| 23,0 | 18,1 | -21,1% |
| 24,0 | 18,9 | -21,4% |
| 25,0 | 19,6 | -21,7% |
| 26,0 | 20,3 | -21,9% |
Har inte undersökt saken men en tanke som slog är att det kan finnas en faktor att företag med låg värdering oftare än bolag med hög värdering har en historia av förlustår bakom sig. Vilket innebär att dom har uppsparade förlustavdrag och inte behöver betala skatt. Lägre effektiv skattesats bör ju innebära att PE och EV/EBIT närmar sig varandra?
SvaraRaderaJag har svårt att tänka mig att det skulle få ett sådant genomslag. Dels är effekten ändlig och dessutom är det inte jättevanligt men jag ska ta med den effekten som något att testa i en uppföljning om Börsdata har rätt data.
RaderaBra artikel. Men, själv är jag lite konservativ och föredrar pe värdering i kombination med en separat studie av skuldernas utveckling och konsekvenser av ränteläget. Jag tycker pe talets tolkning är mer intuitiv, och i slutänden strävar jag att hålla saker enkla. En billig aktie med framtidsutsikter ser bra ut oavsett värderingsmetodik, det ska inte hänga på den saken.
SvaraRaderaMvh https://investera-pengar.blogspot.se/
I ett lågt ränteläge skulle jag säga att EV/EBIT är mer konservativt då bolag inte kan sänka sina räntekostnader genom att teckna lån med kort löptid till fördelaktig ränta. Det här är ett fenomen som vi sett i bland annat fastighetsbolagen vilket får riskfyllda bolag att framstå som mer attraktiva.
RaderaNackdelen är att vi är vana med P/E tal och att de ger en bättre bild för stunden. Just jämförbarheten är varför jag gjorde tabellen.
Intressant, tack för sammanställningen! Frågan är vad man drar för slutsatser - att småsparare inte tar (tillräcklig) hänsyn till skuldsättning känns rimligt, men att det även gäller professionella aktörer?
SvaraRaderaKanske gömmer sig sanningen i att den effektiva skattesatsen sällan blir 22%? Skulle tro att de flesta bolag ser skatten som en kostnad som alla andra, dvs något som skall minimeras.
Kanske hade varit intressant att ställa ev/ebit-rabatten i relation till faktiskt inbetald % skattesats på motsvarande bolag.
Ovan gäller dock enbart den generella kvoten, förstår faktiskt inte skillnaden i kvoten baserat på värdering. Min gissning hade varit att relationen var omvänd - att billiga P/E bolag var ännu billigare ur EV/EBIT pga. osäkerhet kring tillgångarnas värde och den framtida intjäningen.
God Jul!
Betald skatt bör ju dock ses över en period av några år dessutom..och då kanske vi närmar oss 22%?
RaderaJag kommer fortsätta nysta i det här. Men min huvudhypotes är att det mindre gapet beror på att i en lågräntemiljö kommer högt belånade bolag med lågt P/E få ett relativt högre EV/EBIT (låga räntor ger mindre avtryck i resultatet jämfört med EBIT).
RaderaEn blir ju nyfiken. Vilka är de som sticker ut långt från diagonalen?
SvaraRaderaSpelbolag, banker och fastighetsbolag verkar ofta vara outliers.
RaderaGissar att det i de två första fallen handlar om hur kunders medel tas med i bokföringen och i det sistnämnda om det goda ränteläget. En mer detaljerad studie kommer.
Det är väll logiskt att differansen minskar med ökad värdering? Eftersom marknaden bara kan påverka marknadsvärdet och inte skuldsättningen. EV = P + skuld. Så när P stiger så går EV mot P. Och förhållandet E/EBIT är låst.
SvaraRaderaEtt exempel:
Ett företag har 100kr i skulder. 0 I räntekostnader. EBIT = 12,82kr. E = 10 kr (22% skatt).
Om marknaden tillskriver detta bolag ett börsvärde på 100kr så blir:
PE = 10 & EV/EBIT = 15,6.
Om marknaden handlar upp börsvärdet till 200 så blir:
PE = 20 & EV/EBIT = 23,4
Och om ökningen fortsätter utan att något sker inne i företag så att börsvärdet stiger till 300 så:
PE = 30 & EV/EBIT = 31,2
Så ju större andel av EV som utgörs av P desto närmare varandra kommer EV/EBIT och PE att ligga varandra.
Att verkligheten inte stämmer med hur det borde se ut matematiskt innebär som jag ser det att den är baserad på psykologi. Marknaden som helhet väljer att handla bolag som måste betala hög ränta på sina lån med ett lägre PE tal. Om vi fortsätter mitt exempel ovan med ett ytterligare bolag. Enda skillnaden att dom gör ett EBIT på 14,82kr men måste betala 2kr i ränta på sina lån.
RaderaDå ger marknadsvärde 100: PE=10 & EV/EBIT=13,5
Marknadsvärde 200: PE=20 & EV/EBIT=20,24
Marknadsvärde 300: PE=30 & EV/EBIT=27
Det känns som att Ju högre ränta ett företag betalar. Lågt E/EBIT. Destor lägre kommer differansen mellan PE och EV/EBIT vara vid låga värderingar.
Så om bolag med låga värderingar generellt har lägre diff mellan PE och EV/EBIT än vad företag med höga värderingar har så borde det betyda att marknaden helt enkelt tillskriver företag med höga räntor lägre värderingar (sunt beteende).
Jag tror någonting föll bort i första kommentaren du gjorde för jag har svårt att följa beräkningen.
RaderaMen vi är överens, som jag skrev i avslutningen:
"En gissning är att bolag med låga P/E-tal just nu är bolag som marknaden ser som riskabla då de drar nytta av låga räntor och finansiell hävstång. Vilket leder till att "skatterabatten" kompenseras av att bolagen har en hög belåning i absoluta tal även om räntekostnaderna i dagsläget är ganska låga"