Någonting som jag ofta framhåller är behovet av operativ skicklighet vilket jag brukar definiera de
anställdas förmåga att tillsammans
bedriva en effektiv verksamhet. En skicklig styrelse och en
kompetent ledning drar upp riktlinjerna för detta arbete men själva utförandet
måste i allmänhet delegeras till ett stort antal anställda som i sin tur även
måste kunna ge feedback upp till ledningen för att driva bolaget framåt.
När det här samspelet bryter samman infaller vad vi i
Försvarsmakten kallar en systemkollaps. Att återuppbygga förtroendet efter en
systemkollaps är en lång och komplicerad process som måste påbörjas så fort som
möjligt. Annars finns det en mycket stor risk att nyckelpersoner inom
verksamheten lämnar och särskilt konsultfirmor är känsliga för den här typen av
omställningar då de anställda oerhört snabbt kan byta arbetsgivare om de är
missnöjda med sina chefer (vilket även är varför jag anser att eWork är oerhört
mycket mer intressant än traditionella konsultfirmor).
Operativ skicklighet
4. Does the company have an above-average sales
organization.
Det här är det kriterium som för mig dödar de flesta
investeringscasen. Det finns oerhört många bolag vars idéer ligger rätt i tiden
och bygger på teknik jag tror på. Men det som skiljer dessa bolag från de case
som jag faktiskt investerar i är att ett lämpligt investeringscase alltid måste ha bevisat att de klarar av att sälja med god lönsamhet. Ett bra exempel på ett bolag
som skulle kunna utvecklas till ett investeringscase är Mindmancer som
levererar security as a service genom
att kombinera bildanalys med traditionell kameraövervakning för att på ett
kostnadseffektivt sätt kunna skicka ut väktare vid behov.
Affärsidén verkar klockren men till noteringspriset (P/E 25)
är investeringen oerhört riskfylld då de saknar en bekräftad förmåga att konkurrera med t.ex. Nyx vars konkursbo som Securitas
köpte upp. En affärsidé kan helt enkelt aldrig vara värd
P/E 25. För rättfärdiga en sådan värdering krävs det att bolaget ska ha bevisat
en hög effektivitet i hela värdekedjan från kund till kundanpassad utveckling för
framtida produkter.
6. What is the company doing to maintain or
improve profit margins.
Lönsamhet är A, B och C i all affärsverksamhet och när bolag
offrar marginaler för omsättning så ska man alltid vara vaksam. Just nu är det
två bolag som fångat mitt intresse på området.
För eWork känner jag osäkerhet om satsningen på
volymaffärer kommer att falla väl ut eller inte. Om satsningen är lyckosam och
erbjuder eWork ett mer effektivt nätverk av konsulter kan det vara en oerhört
lönsam satsning. Men samtidigt är jag inte helt säker på om satsningen
verkligen bygger värde eller om det handlar om att befästa en lågmarginalaffär
där konkurrenter förhindras etablera sig på marknaden.
Phonera är en liten aktör inom företagstelefoni och
internetuppkopplingar som jag fått upp ögonen för via Svenskt Kvalitetsindex. Fast
telefoni har tidigare varit deras huvudområde men i dagsläget satsar man allt
mer på att även erbjuda sina kunder IP-telefoni och molntjänster. I takt med
att allt fler väljer bort fast telefoni har man varit tvungen att anpassa
verksamheten och därför valt att bygga ut ett flertal serverhallar för att
hantera företags behov av molntjänster. Satsningarna har tagit rejält på kassaflödet
men om de faller väl ut kan de bidra till en mycket fin lönsamhet för Phonera.
7. Does the company have outstanding labor and
personnel relations.
I affärspressen talas det mycket om företagsledningar och
deras påverkan på bolag, men i slutändan är det oftast helt andra anställda som
har ansvar för tillverkning, försäljning och utveckling. Som utomstående
investerare är det här ett mätetal som i allmänhet är svårt att få en
uppfattning om men kommentatorsfält och mitt eget bloggande har skapat en hel
del möjligheter. Artiklar om Scandic Hotell visar t.ex. snabbt ett utbrett
missnöje med den nuvarande ledningen i bolaget och besök på hotellen ger även
de klagande anställda rätt i mycket av deras klagan. I Sandvik är bilden mer blandad då
det är tydligt att många av de anställda är oroliga för bolagets framtid men
fortfarande starkt identifierar sig med bolaget och vill arbeta för
förbättring.
Via bloggen har jag även fått exempel på att både Vitec och
eWork har anställda som brinner för sina
företag. Jag kan aldrig korsförhöra anställda men när anställda på
eget bevåg tar kontakt med mig på sin fritid ser jag det som en tydlig
indikation på att man har en stark emotionell koppling till bolaget vilket jag ser som mycket positivt.
8. Does the company have outstanding executive
relations?
9. Does the company have depth to its management?
Det här är troligtvis två av de punkterna som är absolut
svårast att mäta för småsparare. Personer i ledande ställning har i allmänhet
ett väl utvecklat sinne för diplomati och dessutom strikta riktlinjer för att
inte säga för mycket. Det är med andra ord svårt att fånga upp en genuin
entusiasm på samma sätt som man kan göra med vanliga anställda. Därför har jag istället valt att börja använda nyckeltal i form av anställningstid och
andelen internrekryteringar till ledningspositioner.
Därför följer jag alltid upp hur länge folk har jobbat inom
bolaget samt om de har rekryterats internt eller externt till ledningen i mina
bolagsanalyser.
10. How good are the company’s cost analysis
and accounting controls?
Talesättet
“shame on you if you fool me once, shame on me if you fool me twice” gäller
nästan bättre inom finansvärlden än inom kärlekslivet. Jag har tappar
räkningen på hur många oväntade kostnadsökningar som drabbat bolag såsom
Northland Resources och PA Resources. Jag hade även tänkt att skriva om Candyking
(vilket Finansnovis gjort här)
men ägarnas beslut att stoppa nynoteringen har gjort det överflödigt.
Övrigt
11. Are there other aspects of the business,
somewhat peculariar to the industry involved, which will give the investor
important clues as to how outstanding the company may be in relation to its
competition?
En ganska självklart punkt och jag tycker att Aktiefokus och Värdebyrån bör stå som lämpliga
förebilder för den här typen av arbete även om mitt eget arbete med Moberg
Pharma kan vara av intresse för personer intresserade av läkemedelsutveckling (länk
1, länk
2).
Showstoppers
12. Does the company have a short-range or
long-range outlook in regard to profits?
Candyking har redan nämnts men även Sanitec är ett mycket
bra exempel på ett bolag där ägarna har sminkat bruden inför börsintroduktionen. Vilket innebär att bolaget kommer att stå inför en lång återhämtningsperiod innan de kan
börja generera avkastning till de nya ägarna. 40 % 20 år har gjort en mycket
bra sammanfattning över vilka nyckeltal som ger goda indikationer på den här
typen av aktiviteter (länk) och totalsågar därigenom Sanitec.
13. In the forseeable future will the growth of
the company require sufficient equity
financing so that the larger number of shares then outstanding will largely
cancel the existing stockholders benefit from this anticipated growth?
Nybörjare på börsen glömmer tyvärr ofta bort den här fråganoch Redeye svämmar nästan över av ”analyser” där man glömmer bort
hur svårt det är för högriskbolag att ordna med sin finansiering. Eftersom
andelen läsare som är intresserade av förhoppningsbolag är förhoppningsvis
ganska låg så tänkte jag istället använda två grafer ifrån min jämförelse
av nischade programvarubolag (förövrigt ett bra exempel på en branschanalys) för att illustrera problematiken.
Addnode är en framgångsrik förvärvsmaskin som gör
återkommande uppköp av mindre programvarutillverkare som kan anses komplettera deras
kunderbjudande. Readsoft har istället valt att fokusera på organisk tillväxt då
de har världsledande programvara för automatiserad dokumentinläsning och
dokumenthantering som de numera säljer globalt. Så här ser deras omsättning ut i
absoluta tal under de senaste åren.
Om man bara jämför siffrorna i absoluta tal ser det alltså
ut som att Addnodes tillväxtstrategi har varit massivt överlägsen Readsofts
organiska tillväxt (Readsoft har under perioden dubblats medan Addnode
femdubblats). Men om vi istället normerar bolagens omsättning och räknar på
omsättning per aktie får vi följande tillväxtkurvor:
Jag har skrivit en hel del om både Vitec och Formpipe
Software men deras exceptionella tillväxt beror på köp av kvalitativt
underlägsna bolag som ni kan läsa om i bloggarkivet från augusti och september
2013.
14. Does the management talk freely to
investors about it affairs when things are going well but “clam up” when
troubles and disappointments occur?
För att en VD ska få lön måste han antingen sälja till sina
kunder eller till sina aktieägare. Kurspåverkande information måste självfallet
meddelas marknaden så snart som möjligt men när VD rutinmässigt sprider ”icke-nyheter”
via pressmeddelanden bör man som aktieägare dra öronen åt sig. Fingerprint
Cards har nyligen
fått kritik för detta och min taktik är att alltid kontrollera pressarkiv
och bolagsrapporter från de senaste kriserna för att skapa mig en bild av
ledningens kommunikation. Målet är att hitta bolag med konsekvent
informationspolicy och en hanterbar mängd floskler även i kristid.
15. Does the company have a management of
unquestionable integrity?
Jag skrev ett inlägg om de värsta excesserna redan
i fredags. Men det finns även en stor gråzon som är svårare att bedöma och
jag brukar försöka utvärdera ledningens förmåga att förutspå framtida problem
samt huruvida de tar ansvar för eventuella misslyckanden. Om bolagen får
godkänt på detta och de ovanstående punkterna anser jag att ledningen har en
förtroendeingivande ledning. Rent generellt anser jag att det här är en av de punkter där värdebloggare ofta slarvar i sina analyser och nöjer sig med att skriva "jag har inte hittat någonting att anmärka på".
Jag har en reflektion kring punkt 15. Jag är nog en av de som har skrivit exakt den meningen du citerar och orsaken är allt som oftast att jag inte orkar gräva vidare i frågan och helt enkelt skiter i vad jag kommer fram till. I enstaka fall har jag konstaterat att ledningen håller på med för mycket floskler och dessutom inte har kunnat nå acceptabla resultat historiskt och då fäller det ett bolag men i de flesta fall hamnar man i gråzonen med lite lagom floskler.
SvaraRaderaNär det gäller småbolag är det förmodligen viktigare att gräva mer om ledningen. Det jag har exempelvis gjort för de danska bankerna. När det gäller större bolag tror jag knappast att det finns ett enda bolag där ledningen inte strösslar med floskler eller är för optimistiska då och då.
Detta får mig att fundera på varför man ska gräva så mycket i vad ledningen har för sig. Jag är ju ett fan av vallgravskonceptet och i konceptet ingår att om verksamheten har strukturella fördelar så kan ledningen tabba sig kortvarigt men verksamheten kommer ändå att återhämta sig. Då blir det egentligen bara intressant att se om ledningen är direkt oärlig eller inte. I bolag som inte har enorma vallgravar blir det en annan sak.
Exempel 1: Lollands bank. Hyfsade konkurrensfördelar men inte megastora. Förra VD:n satt 25 år eller så (i princip tills han dog) och nuvarande VD är värvad internt. Bedömning av ledningen: OK.
Exempel 2: POSCO. Världens bästa stålbolag med konkurrensfördelar jämfört med övriga branschen men kan inte styra priser vid inköp och försäljning eftersom det handlar om basvaror (commodities) i båda ändar. Har en gedigen och lönsam historik, så något bra har ledningen gjort. Gammalt statligt bolag som verkar byta ledning så fort Sydkorea byter regering. Bolagets intention är uppenbar: expansion! Det är de ganska ensamma om att kunna göra eftersom branschen är i kris. Detta ser jag som en styrka. Bedömning av ledningen: tveksamt, men spelar det någon roll?
Exempel 3: Deutsche bank. Här reagerade jag starkt över mängden floskler när jag läste årsredovisningar och den historiska lönsamheten har varit för dålig för att kunna tala om vallgravar. Bedömning av ledningen: Duger inte.
Kopplingen mellan faktiska resultat och bedömningen av ledningen är inte helt enkel vilket jag hoppas att jag illustrerar ovan och det är något som jag tycker är klurigt. Frågan är hur stor roll det spelar var i gråzonen ledningen ligger om andra faktorer ser bra ut.
Jag tror nog att vi allihopa har skrivit den ;-).
RaderaPersonligen tycker jag att alla tre exemplen är bra exempel av en vettig ledningsanalys för ett väl genomlyst bolag.
1) Bra sammanfattning som tillsammans med deras hantering av den danska bankkrisen bör räcka för att känna förtroende för företagets ledning.
2) Jag har alltid varit en aning skeptisk till POSCO och jag är nyfiken på hur det ser ut nedanför styrelsenivå. Är det mer kontinuitet där? Personligen skulle jag rubricera det här som ett "Vet Ej" där övriga egenskaper i bolaget får fälla avgörandet i bolaget.
3) Jag håller med och det är lite synd att ledningen är så svajig men å andra sidan att priset nog varit högre om den inte var det...
Jag ser också internrekrytering som ett viktigt sätt att få en bild av företagskulturen, det var Fischer som öppnade mina ögon för detta. När det gäller fråga 8, 9 och 10 tycker jag att historisk utveckling och årsredovisningar ofta kan ge en bild av situationen, men sällan ett klart svar förstås...
RaderaBolag där ledning och styrelse har ägarintressen, uppvisar konservativt agerande samt kommunikation och sällan eller aldrig överraskar negativt får ofta godkänt av mig. För mig är just ägarandelar bland ledningen väldigt viktiga, och det enda sättet att rent konkret veta att ledarna i företaget sitter i samma båt som en själv.
Tack för omnämnandet och en intressant bloggserie.
PS. För oss med nedsatt färgseende blir det förvirrande med olika färg för samma bolag i de två graferna ;)
Tack!
RaderaFärgerna förvånar mig en aning eftersom tabellerna bygger på samma dataset (alltså samma ordning på de olika serierna) men uppenbarligen räcker inte det.