Topbanner

Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (länk).

söndag 16 maj 2021

Third level thinking

Howard Marks är en mycket populär författare och fondförvaltare som bland annat lyfter fram konceptet "second level thinking" (länk) där han kritiserar enkla tankemodeller i stil med att "företaget har bra produkter, därför bör jag köpa aktien". 

Andra nivåens tänkande är mer komplext och handlar om att sätta informationen i ett sammanhang där man även tar i beaktande både hur man själv värderar bolaget och andra investerares syn på bolaget. Det vill säga att du tjänar inte pengar genom att investera i bra bolag, du tjänar pengar genom att investera i bolag där marknaden prissätter bolaget på ett sätt som inte (ännu) speglar dess sanna värde. Därför är det viktigt att inte bara titta på bolaget utan även dess marknadsvärdering och vad andra aktörer på marknaden tror om bolagets framtida värde och prestationer.

En av de saker jag har reflekterat över under pandemin och kanske särskilt nu efter pandemin är att den här typen av djuploande tänkande har en tendens att slå över i ett metatänkande där man glömmer bort det mest fundamentala i en aktieanalys, nämligen vad man själv tror om bolagets framtida intjäningsförmåga. Det kanske mest talande exemplet i mitt eget fall är Avensia där jag är rätt övertygad om att Robin Gustafsson kommer att få upp lönsamheten igen efter ett interludium där Niklas Johnssons som VD har låtit beläggningsgraden falla och kanske tappat fotfästet inom IT-konsultarbetet som utgör Avensias kärnaffär (länk till analys). Fundamentalt lever Avensia upp till min värderingsmodell om 40 %, 20 år (länk) men omställningsarbetet kommer nog att ta ett antal kvartal vilket jag räknar med kommer att ligga som en våt filt över aktien. Enligt mina egna investeringsprinciper bör jag kunna vänta i åtminstone 1-2 år på en uppvärdering och ändå nå mina avkastningsmål då Avensia historiskt vuxit med över 20 % per år och med en normaliserad lönsamhet bör kunna värderas till P/S 1,8. Samtidigt har jag under det senaste året blivit bortskämd med att extremt snabbt få hög avkastning på mina investeringar (se föregående inlägg) och för att bibehålla en sådan utveckling måste jag inte bara investera i bra bolag med god avkastningspotential utan även tajma marknaden så att jag inte låser upp kapitalet i bolag som marknaden kan tänkas ignorera i något eller några år medan omställningsarbetet pågår. Det går definitivt att tjäna pengar genom att fokusera på fundamentalt undervärderade bolag som börjar visa på lite momentum (jfr t.ex. Kvalitetsaktiepodden) men jag är helt enkelt för tungfotad för den typen av investeringar och bör fokusera på att placera mig rätt från början snarare än att försöka hinna ikapp när händelskedjan redan är i rörelse.

Min tolkning av marknaden just nu är att vi är rätt många som antingen blivit bortskämda med snabba uppvärderingar eller är frustrerade över att ha missat dessa uppvärderingar. I båda fallen skapar det en stress som lätt leder till att vi fokuserar mer på att tänka på vad andra människor tänker vilket skulle kunna beskrivas som en form av third level thinking där man tappar kontakten med verkligheten på den första nivån. En teori som jag har är att det här är vad vi ser i  Kambi och Angler Gaming som straffats hårt då jag tror att många räknar med att Q2 blir svagt vilket minskar möjligheten till snabba klipp. Kambis VD Kristian Nylén ville med hänsyn till den stora exponeringen mot USA inte ville utlova omsättningstillväst i Q2 trots att EM 2000 kommer att inledas i juni. I fallet med Angler Gaming är det istället siffrorna i april som spökar då man tappat marginaler och inlett det andra kvartalet relativt svagt.

På årsbasis är både min egen förväntan och konsensus att bolagen kommer att uppvisa en rejäl tillväxttakt samtidigt som värderingen är måttlig (förväntade P/E-tal på 20-25 respektive 10-15 räknat på vinsten 2021) men i en het marknad gäller det att hitta guldägg som snabbt kan omsättas till stigande börskurser och då blir det viktigare att enskilda kvartalsrapport kan tänkas ge dragkraft genom att locka nya investerare. 

Under det senaste året har man som privatinvesterare ofta kunna följa med i en flodvåg av uppvärderingar och det skapade åtminstone temporärt en miljö där (nästan) alla vinner och rör sig i samma riktning. Om min tes om att vi gått in i en fas där en ansenlig andel av köp/sälj drivs av ett mer kortsiktigt fokus på att försöka positionera sig gentemot resten av marknaden snarare än efter bolags fundamentala värde bör det finnas åtminstone två vinnande strategier på börsen i närtid.

1) Att vara på tårna och hålla järnkoll inför och under rapportperioden (dvs jobba hårdast och vara bäst i den här miljön).

2) Att ta ett djupt andetag, räkna på vad man tycker många olika bolag är värda och vänta på att ett fokus på triggers i närtid leder till långsiktiga undervärderingar. Det kommer nog svida på kort sikt men förr eller senare vinner alltid de underliggande siffrorna. 

En komplicerade faktor i den sistnämnda strategin är att många bolag är på väg ned ifrån väldigt höga nivåer vilket innebär att många bolag inte är billiga bara för att de blivit billigare. 

söndag 9 maj 2021

Övertid i Coronakrisen, dags att samla tankarna och uppdatera portföljen

För lite drygt ett år sedan skrev (25 april) skrev jag ett inlägg där jag samlade tankarna efter den första delen av Covid-19-krisen (Periodvila i Coronakrisen, dags att samla tankarna och uppdatera portföljen). Totalt har vi haft tre stora smittotoppar och min förhoppning är att kombinationen av sommarväder och vaccination kommer innebära att vi just nu befinner oss i vad som är den sista fasen av pandemin. Baserat på vad vi vet från vaccination av Coronavirus hos sällskapsdjur är jag rätt trygg med att vaccinen kommer att fortsätta fungera men jag misstänker att vi på sikt kan få en likartad relation till Covid-19 som till bältros eller kikhosta där vaccination och sjukdomsfall hos äldre ibland gör sig påminda i vardagen.

För mig som investerare har den här perioden varit både omvälvande och en fantastisk möjlighet som förändrat min privatekonomi i grunden. Portföljen är upp en bit över 100 % sedan mitt periodpausinlägg och 98 % jämfört med nyår 2020-01-01.Samtidigt har det varit enormt slitigt med hemarbete och VABande vilket gör det svårt att hålla perspektiv i vardagen. När sociala interaktioner dessutom flyttat online och man umgås mycket social via "aktietwitter" är det lätt att mentalt tappa fotfästet när man kontinuerligt bombas med information ur ett väldigt snävt urval.

Därför har jag använt industriföretag och lite större index för att hålla kolla på omvärldsekonomin i ett bredare perspektiv. När jag skrev mitt förra inlägg i april förra året var både OMX-30 och DJ World Index ned cirka 15 % gentemot årets början och nu lite mer än ett år senare står både indexen på plus 25 % gentemot 2020-01-01 då jag tyckte börsen var rätt dyr och hade en kassa på över 33 %.



Vill man titta på mitt agerande under krisen finns det en längre beskrivning i det förra inlägget. I korthet ökade jag på innehavet i Viemed, Riwi och Insr då jag tyckte de borde gynnas eller vara opåverkade av Covid-19 samtidigt som kurserna kraschade. Därutöver investerade jag i Enlabs då allting relaterat till sportsbetting kollapsade fullständigt och i Plejd eftersom jag tyckte att bolaget hade bevisat sig samtidigt som man på grund av Covid-19 inte fick den kraftiga kursökning man förtjänade.

Enlabs och Plejd har varit några av de stora vinnarna under 2020-2021 och Viemed fick en enorm uppvärdering redan i april då man släppte ett pressmeddelande om att man såg över möjligheterna att bidra med sin expertis inom andningstöd och sedan även levererade på detta (länk till analys). Investeringstesen i Insr var att inte ens Insr borde kunna göra bort sig under ett år med omfattande lockdowns och social distansering vilket gör det svårt att krocka med bilen. Den övergripande tesen om försäkringsbolagen var korrekt men Insrs förmåga att hamna i problem undervärderade jag. Det sista bolaget, Riwi, har gjort en berg och dalbana där man i olika kvartal pendlar mellan 0 och 100 % tillväxt vilket fick mig att sälja aktien i november då kursen var hög och tillväxten dålig för att sedan köpa tillbaka nu under våren. Sammanfattningsvis kan man säga att jag under själva krisen prickade in tre fantastiska kris-investeringar som ökat med över 300 % (Enlabs, Plejd och Viemed), en som gått i sidled (Riwi) och en katastrof (Insr). 

Tittar vi på aktiviteten efter 2020-04-25 märks det att jag rätt snabbt tyckte att börsen började se bortom krisen. Redan i juni tyckte jag att börsen var så pass dyr att jag investerade i två kanadensiska micro caps med små bevakningposter och sedan även i AqualisBraemar och Nekkar som Småbolag och Undantag tipsat mig om redan tidigare under våren. Hade jag agerat tidigare hade jag fått en bättre avkastning på Nekkar och AqualisBraemar (344 % och 188 %  istället för 137 % respektive 121 %) men jag hade inte ens i mina vildaste drömmar räknat med att vi skulle få en så pass stabil börsuppgång under 2020. Därutöver fyllde jag på min investering i Avensia till ett fullstort innehav och dubblade min investering i Gravity (första köpet gjordes redan 2018).

I början på 2021 konstaterade jag att i mitt informationsflöde var det särskilt iGaming som stod ut som en attraktiv sektor. Det finns oerhört många bolag med fantastisk potential men när jag tittade på bolag som Kindred, Kambi och Angler var kombinationen av tillväxt och lönsamhet sådan att det var svårt att argumentera mot boolagen trots att de redan haft stora uppgångar. Därför har jag lagt en veritabel bombmatta av investeringar inom sektorn där 29 % av portföljen ligger i iGamingbolag just nu.

Kindred (8,4 %) har vunnit flera priser för att vara en bra arbetsplats vilket är enormt viktigt inom IT-sektorn vilket är den sektor som man måste rekrytera inom för att bli framgångsrika inom onlinecasino och vadslagning. Med en underliggande marknad som växer med 9 % per år, en historisk tillväxttakt på över 20 % per år och en värdering på under 10 ggr det fria kassaflödet är det svårt att tacka nej till Kindred. 

Svagheten i Kindred som jag ser det är oförutsägbarheten i USA där bolag som DraftKings bränner enorma summor för att ta marknadsandelar och även att Kindreds försök att vara bäst i klassen gör dem mer utsatta för kontraproduktiva regleringar i Europa (inköpt i år).

Angler Gaming (8,8 %) är lite av en hedge mot den här typen av dåliga regleringar. Investeringen i Angler Gaming blir till stor del en blackbox då de av naturliga skäl inte vill vara alltför öppna med var deras inkomster kommer ifrån. Samtidigt har Premiergaming Ltd bland annat har en svensk licens vilket gör det möjligt att verifiera att uppenbarligen har tagit fram en konkurrenskraftig casinoplattform samtidigt som de har en extremt slimmad organisation, @aktiehesten publicerade nyligen även en mer ingående analys av Anglers hemsidor och partners här vilket underlättare fortsatt analys. Med en tillväxttakt på över 50 % per år var aktien extremt billig i vintras och handlas fortfarande bara på omkring P/E 20 (inköpt i år). 

Kambi Group (6,6 %) är min stora exponering mot tillväxt i USA. För Kindred ser jag tillväxt i USA som en option medan Kambi har en stark position som underleverantör till Amerikanska operatörer vilket gjort USA till deras s underleverantör till många företag med sportbok i USA. Alla företag kan bygga en sportbok och samla data om sportevenemang men jag tror att Kambi bygger upp en unik fördel då de kan aggregera data om hur kunder beter sig och satsar hos många olika sportbettingbolag vilket gör det lättare att identifera abnormala aktiviteter och optimera oddsen vilket i kombination med teknisk exellens kan minska risken för framtida kundtapp (inköpt i år).

Aspire Global (4 %) köper i praktiken upp olönsamma kundportföljer när de leverar en teknikplattform åt onlinecasinon som inte längre på egen hand är lönsamma. Dessutom fungerar plattformen som ett sätt för exempelvis medieföretag att monetarisera sina kunder genom att inkludera casinospel i sitt erbjudande (februari 2019). 

XLMedia (<1 %) billigt affiliatebolag som blivit ännu billigare. Jag tajmade köpet perfekt med att Google tog i med hårdhandskarna samtidigt som antalet aktörer som tillverkar halvkassa sidor med mycket kontent har exploderat. Vi får se hur det går med bolaget men de har gjort en rejäl omsättning. 

Förutom ovanstående bolag har jag under 2021 även investerat i Scandbook och Freetrailer där Freetrailer redan fått lämna portföljen då kursen rusade med 100 % på bara någon månad. Nedanför finns en sammanfattning över hur min portfölj har förändrats över tiden där svarta innehav är oförändrade sedan starten på Covid-19, röda innehav sådana som jag sålt, blå sådana som jag investerade i 2020 och orangea är mina investeringar under 2021. Bolagen i kursiv stil är sådana jag både köpt och sålt i. 


Bolag 20-01-01 20-04-25 21-05-05 1 år utv Agerande
Doro 13,1% 7,9% 7,0% 74,0% Oförändrat innehav
Ework 9,7% 0,0% 0,0% 48,0% Sålt (mars)
Avensia 6,5% 5,3% 3,3% 20,0%Ökade i juni
Viemed 6,3% 14,0% 7,2% 26,0% Ökade innan och under krisen
Pandora 6,2% 5,5% 0,0% 209,0% Sålt (juni)
Insr 6,0% 6,8% 0,0% -90,0% Köpte dippen, sålde efter kraschen
Gravity 5,5% 6,6% 0,0% 167,0% Dubblade i juli, sålde under våren
Swedbank 5,2% 0,0% 0,0% 36,0% Sålt (mars)
Axkid 4,5% 1,5% 4,0% 222,0% Sålde i mars, köpte december
Aspire Global 3,7% 2,6% 4,0% 238,0% Oförändrat
Riwi Corp 3,8% 10,5% 6,0% Cirka 0 % Köpt (mars20), sålt (nov) och köpt igen (mar-apr)
XLMedia 1,9% 2,0% 1,0% - Oförändrat
Aqua biotechnology 0,2% 0,2% 0,4% 376,0% Oförändrat
Likvida medel 27,6% - 17,1%
Angler Gaming 0,0% 0,0% 8,8% 212,0% Köpt januari 21
Plejd 0,0% 2,4% 8,6% 562,0% Ökade i maj 20
Kindred Group 0,0% 0,0% 8,4% 208,0% Köpt i januari 21
Nekkar 0,0% 0,0% 6,8% 263,0% Köpte i september
Kambi Group 0,0% 0,0% 6,6% 213,0% Köpte i februari samt efter Q1
Aqualis Braemar 0,0% 0,0% 6,0% 208 % Köpte i juli
ScandBook 0,0% 0,0% 3,3% 152,0% Köpte i februari 21
Nanalysis 0,0% 0,0% 1,7% -1,0% Köpte i juni och januari
Enwave 0,0% 0,0% 1,4% 71,0% Köpte i juni
Fretrailer 0,0% 0,0% 0,0% 654,0% Köpte i januari 21, sålde i april
Enlabs 0,0% 8,4% 0,0% ca 360 % Köpte under krisen och utköpt 2021



Den femte kolumnen i tabellen visar avkastningen på 1 år vilket ger en bild över hur mycket olika bolag i mitt inveseringsuniversum har rört sig sedan jag gjorde min första utvärdering under Covid-19. Med facit i hand vet vi vi att rätt tillfälle att köpa i de flesta fall var "så tidigt som möjligt" men mer relevant är nog att titta på min lista över bolag som jag nämnde inlägget för ett år sedan och som jag sedan inte investerat i vilket visar på alternativ till de investeringar jag gjort:
  • SDI Group 376 %
  • Xpel 400 %
  • Enea 72 %
  • Millicom 48 %
  • New Wave 239 %
  • Traction 43 %
  • AQ Group 120 %
  • Volati 217 %

Portföljen har under samma tidsperiod ökat med 105 % i värde så SDI, Xpel, New Wave, AQ Group och Volati hade allihopa bidragit till en ökad snittavkastning. Som jämförelse kan även nämnas att  Didner & Gerge Småbolagsfond gått upp 79 %, Lannebo småbolag 67 % samt OMX All share 54 % så de innehav jag valt att investera i har gått bättre än den genomsnittliga portföljen även om jag missat några riktigt fina bolag också. De två bolag på listan som grämer mig riktigt mycket är SDI Group som påminner om Judges Scientific (länk) och Volati. Det är helt enkelt två kvalitetsbolag som definitivt inte var dyra ens i maj och som jag över tiden hade kunnat vara säker på att kunna räkna hem en investering även om det skulle ha kommit en andravåg och tredjevåg ekonomiskt likväl som epidemiologiskt.

Jag ska försöka skriva ett till inlägg som sammanfattar mer handfasa lärdomar utifrån det här men jag tror att både mitt eget huvud och eventuella läsares kan vara betjänta av en paus efter att ha kommit så här långt. 

torsdag 15 april 2021

Dagboksnotering om Nova Leap Health Corp

Nova Leap Healthcare var ett av de bolag som fångade mitt intresse i svepet genom Kanadensiska snabbväxtbolag (länk). Bolaget är en roll-up av små hemtjänstföretag med fokus på Kanadas och USAs östligaste delstater. Huvudägare/grundare är Chris Dobbin som bytte bana från finans till hemtjänst efter att hans svärfar fick Parkinson och han fick erfarenhet av hemtjänst. Med Earth Angels Home Care som bas har han via förvärv byggt upp Nova Leap Health vars strategi är att köpa upp små hemtjänstbolag där ägarna vill lämna efter att ha drivit verksamheten under en längre tid och byggt upp ett starkt lokalt varumärke. I grund och botten handlar det här ofta om att baby boomers har byggt små företag och söker en efterträdare som kan köpa upp verksamheten och driva den vidare. Det som attraherar mig med den här typen av rollup är att små bolag som kräver mycket fortsatt arbete generellt går att köpa billigt (3-6 ggr EBITDA) och om förvärvsbolaget har en bra onboardingprocess där de kan ta över företag och tillsätta bra mellanchefer kan man bli en riktigt bra serieförvärvare. Kan man plocka upp dem i en tidig fas är det särskilt intressant men i ett bolag som Nova Leap är det svårt eftersom man fortfarande växer kraftigt och är beroende av att öka antalet aktier eftersom man inte har ett eget kassaflöde för att finansiera tillväxten. Att i dagens marknadsklimat växa snabbt genom att ge ut aktier är tyvärr rätt enkelt och Chris Dobbin är mycket duktig på att presentera sin vision vilket innebär att jag är rätt säker på att han kan ordna finansiering oavsett om han är bra på att driva hemtjänst eller inte (länk till en presentation som exempel). 


På det stora hela är Nova Leap ett bolag med svag balansräkning och fortfarande beroende av nyemissioner vilket gör det svårt att avgöra om något aktieägarvärde skapas över tiden.






Sedan jag tittade på Nova Leap har börsvärdet ökat från 27,5 MCAD till 49,1 MCAD samtidigt som verksamheten utvecklats i sidled vilket inte säger så mycket om kärnverksamheten då 2020 var ett mycket svårt år för äldreomsorgen. Jag har länge velat göra en analys av förvärven men Lukas Wolgram som är en följvärd micro-capinvesterare skrev nyligen en analys på Nova Leap (länk) där han räknade med att Nova Leap inklusive två förvärv med 2 och 2,25 MCAD skulle omsätta 21,5 MCAD proforma 2020 och att man med ytterligare förvärv och 5-10 % tillväxt skulle nå en omsättning på 24 MCAD 2021. Nova Leap har med koncerngemensamma kostnader en bit kvar till lönsamhet så jag har räknat med en EBITDA-marginal på 14 % helt enkelt eftersom jag vill ha en överblick på den nivån. 

Tittar man på Nova Leap som investeringsuppslag finns det i princip två huvudalternativ. 

  • De positiva. Nova Leap Healthcare köper upp bolag till ett lågt pris från ägare som vill gå i pension, bidrar med vissa organisatoriska effektiviseringar i form av teknik, bokningssystem och redovining medan en lokal chef sköter personalen. Omsättningen på vårdpersonal är hög så man har ett "kärnteam" som är mer beständigt och sedan gäller det att ha en bra organisation för att rekrytera/återanställa tjänstepersonal när kunder tillkommer.
  • Det negativa, Nova Leap Healthcare är en förvärvsmaskin där VD och ledning får lön och optioner, ökar omsättningen med förvärv men kan inte kompensera för det faktum att de förvärvade bolagen tappar omsättning och  lönsamhet när duktiga grundare lämnar.

Jag har även bollat Nova Leap med lite investerare i mitt nätverk och som påpekade att Nova Leap fram till 2018 hade förvärvet 8 företag som vid förvärvstillfällena borde ha givit en omsättning på 16,35 MCAD på årsbasis. Under 2019 förvärvade man bolag som borde ha givit en total omsättningen på 18,1 MCAD vilket innebär att Nova Leap hade en organisk minskning i omsättning 2019. Så även innan Covid-19 bör Nova Leap Healthcare ha haft fallande organisk omsättning vilket är en dealbreaker för mig. Det har historiskt varit rätt vanligt med den här typen av kapitalförstörande tillväxtbolag på Torontobörsen och det kräver en hel del arbete att analysera eller följa dem. När jag  köper aktier gör jag alltid en egen analys men Nova Leap faller här i ett tidigt screeningsteg även om jag kommer att titta till bolaget igen när de fått mer tid att bevisa sig.  Knäckfrågan då är om bolaget växer och vi borde kunna räkna med en omsättning på mellan 22,35 MCAD (0 % organisk tillväxt) och 24 MCAD (Lukas scenario) samt god kostnadskontroll om Nova Leap ska vara intressant.

Diagrammen kommer ifrån Tikr där jag har ett gratiskonto som betatestare. 

fredag 19 februari 2021

Öppet brev med anledning av att aktieägare med över 10 % av aktierna kommer att tacka nej till budet på Axkid AB

Jag skrev ett kort inlägg igår om att vi har samlat en grupp med aktieägare som tackar nej till budet. Det finns nu ett fullständigt brev tillgängligt på adressen https://tinyurl.com/axkidbrev men återges i sin helhet här nedanför. Min förhoppning är att Axkid kommer att kunna skötas väl med en stark huvudägare men även att man har en god transparens med övriga aktieägare och nu fokuserar på att tillvarata de stora möjlighterna som bolaget har tack vare många år av framgångsrikt arbete från ledningen. 

torsdag 18 februari 2021

Över 10 % av aktierna i Axkid finns samlade hos en grupp lite större minoritetsägare

Ett av de stora problemen vid bud är att det alltid uppstår en osäkerhet på vad man kan uppnå som minoritetsägare eller om man riskerar att bli tvångsinlöst. I det här fallet finns det en lite större grupp minoritetsägare som tillsammans har mer än 10 % av aktierna, det kommer att komma lite mer info innan kort.

lördag 6 februari 2021

Grov sammanräkning av budsituationen kring Axkid

Personligen är jag inte alls imponerad av höjningen från 14,5 kr till 18 kr för Axkid (länk till analys). Det är snarare ett typexempel på vad Daniel Kahneman beskriver som anchoring bias i förhandlingssituationer i sin fantastiska bok Tänka, snabbt och långsamt (en bok som rekommenderas). Genom att lämna ett mycket lågt bud i första läget uppfattar man det som en seger när ett högre bud kommer trots att det inte heller är särskilt intressant. Är man dessutom lite osäker på ledningens syn på aktieägarna och liknande är det då lätt att plocka hem vinsten och intala sig själv att man vunnit.

Höjningen har även varit tillräcklig för att Aktiespararna ska rekommendera budet även om det verkar ha mer att göra med osäkerhet på ledningens motivation än någon fundamental analys (länk till pressmeddelandet). Jag har tidigare kommenterat om hur jag ser på Aktiespararnas råd i sådana här sammanhang (länk) och tänkte därför fokusera på hur jag räknar på risken för att ett bud går igenom.

Vid det första budet på Axkid (14,5 kr) var fördelningen bland aktieägarna följande:

Ja
25,4 % - Deltog i utköpet.
17,4 % - Accepterade budet.

Nej
29 % - Tackade nej och meddelade det även i diskussioner bland aktieägare (Discord, privat + Placera).
28 % - Tackade nej eller svarade inte på erbjudandet.

Bland de ägare som framförallt Totoro varit i kontakt med (han har gjort ett fantastiskt jobb)  verkar den nuvarande fördelningen vara 10,6 % som säger nej (enligt egna uppgivna innehav) och 7,3 % som är osäkra. Om fördelningen ja/nej följer samma mönster bland de "tysta" aktieägarna som de öppna skulle det alltså innebära att 20-34 % säger nej även till det höjda budet.

Samtidigt kommer den beräkningen med en hel del osäkerhetsfaktorer, vi vet inte hur ärliga folk är, vi vet inte om "tysta" aktieägare är mer eller mindre benägna att acceptera det höjda budet och vi vet heller inte hur personer som har köpt aktier den senaste månaden resonerar. Arbitraget mellan nuvarande aktiekurs ligger på mellan 5 och 10 % vilket om man vet att budet ska gå igenom är ett bra arbitrage på en snabb affär men indikerar samtidigt att antalet personer som vill satsa på en sådan affär är lågt vilket är rimligt givet osäkerheten kring budet och Axkids börsvärde.

Sammantaget räknar jag med att det är väldigt osannolikt att budet på 18 kr ska gå igenom även om jag aldrig vågar ta ut segern i förskott. Sedan får vi se hur SEB Private Equity agerar men med tanke på att de inte har några noterade innehav och Axkid ligger i precis underkant för storleken på deras portföljbolag tror jag inte att de kommer engagera sig i Axkid (länk).

Som jag ser det har Axkids styrelse bränt en hel del goodwill från långvariga aktieägare med den här affären men samtidigt tror jag inte att någon är förvånad att Axkid behöver ett kapitaltillskott på omkring 20 miljoner kronor. Personligen minskade jag ner mitt innehav redan i våras inför en nyemission och köpte tillbaka i samband med budet i december och jag vet att flera gjort på liknande sätt även om de flesta nog är mer försiktiga med sin exponering nu än tidigare. 

lördag 30 januari 2021

Ingen stress att sälja Axkid på måndag

SEB Private Equity har höjt sitt bud på Axkid till 18 kr och jag har även fått chansen att prata med många andra Axkid-intresserade personer samt även deltagit i ett kort informationsmöte där både  haft ett kort informationsmöte där både Thomas Bräutigam, Daniel Johansson, SEB Private Equity och några andra aktieägare deltog. Axkid var tydliga med att de inte kunde säga så mycket då de vill följa aktiemarknadens regler och det tolkar jag samtidigt som att det är helt okej att redogöra för vad de sa på mötet så det blir en kort sammanfattning av det samt en beskrivning av hur jag ser på det nya budet.

Gällande själva budet tycker jag det inte förändrar någonting för en aktieägare som mig. Om Axkid kan leva upp till sina mål om att växa med 20-30 % över en konjunkturcykel så är bolaget billigt oavsett om det värderas till 140 eller 174 miljoner kronor (se figur nedan). Den centrala frågan är snarare om man litar på bolagsledningen förmåga att driva bolaget och om man tror att Axkid One lever upp till den potential som man tidigare beskrivit. 


I dagsläget verkar det i princip inte vara någon som tvivlar på Axkids ledning när det gäller att driva bolaget rent operativt. Tony Qvist är en fantastisk försäljare, Daniel Johansson har gjort ett fantastiskt jobb med att driva bolaget och Thomas Bräutigam framhöll sin roll i monteringsfabriken där Axkid enligt honom ska ha kunnat driva monteringen effektivt även under Covid-19 då man driver verksamheten med en kinesisk partner han har en långvarig relation med. Det som skaver är snarare om huruvida man litar på styrelsen och deras förmåga att tillgodose alla aktieägares intressen och inte bara de 25 % av aktierna som kontrolleras av till styrelsen närstående personer. Axkid har aldrig varit särskilt engagerade i IR utan man har snarare tävlat med Peter Bronsman på Kopparbergs AB om att kommunicera så lite men tydligt som möjligt. Det fungerar bra fram tills man kommer till ett sånt här läge där aktieägarna hamnar i ett massivt informationsunderläge samtidigt som man måste utvärdera om man litar på bolaget.

Som jag ser det är budet inte alls särskilt attraktivt och mötet med Axkid och SEB Private Equity gjorde ingenting för att förändra den synen. SEB Private Equity framhöll främst att man inte brukar lägga bud på börsnoterade bolag, att Axkid är lite mindre än vad de brukar investera i och eftersom det är ett börsnoterat bolag har de haft en mer begränsad tillgång på information än vanligt, så därför hamnade budet på 14,5 kr. Det är onekligen ett rimligt resonemang för varför de inte vill betala mer men samtidigt innebär det att de i praktiken medger att de har räknat med en rejäl säkerhetsmarginal för att säkerställa sin egen avkastning när de planerade budet (tre dagar senare höjde de budet). Frågan är nog snarare om man vågar vara delägare i ett bolag där styrelsen rekommenderar ett sånt här bud. Min tolkning av Axkids arbete har länge varit att man borde öka på rörelsekapitalet för att växa snabbare men att man varit ovilliga att ta i för mycket vid nyemissioner då insiders såsom Tony Qvist, Daniel Johansson och eventuellt även andra har begränsat med kapital att sätta in i bolaget samtidigt som eventuella utdelningar ligger flera år bort. En Management Buyout skulle lösa det problemet medan exempelvis en nyemission på 20 miljoner kronor (en siffra Daniel Johansson föreslagit) skulle innebära en utspädning av ledningen. 

Så jag tycker inte det här är ett snyggt bud men frågan är hur stor risk man tar i ett bolag där ledningen försöker sälja bort övriga aktieägare. Hade mitt innehav varit större skulle jag troligen varit mer orolig men i dagsläget tror jag inte att det finns särskilt mycket handlingsutrymme för styrelsen att försöka "röka ut" övriga aktieägare. I diskussioner på en Discord organiserad av Twitter-profilen Totoro var det motsvarande 26 % av rösterna som fanns aktiva (baserade på egna uppgifter) och även om andelen som med säkerhet säger nej till ett nytt bud är lägre än tidigare så bör det inte vara ett problem att organisera ett antal större ägare för att säkerställa att minoritetsskyddet i Aktiebolagslagen kan användas vid en eventuellt konflikt.

Samtidigt är Axkid ett litet bolag med en enorm potential på en tuff marknad så utrymmet för agerande som Dice gjorde gentemot sina aktieägare 2006 skulle vara en massiv distraktion för bolaget. Dessutom finns det som jag ser det inga indikationer på att Thomas eller Daniel skulle ställa till det på det viset. Det är fullkomligt rationellt att de vill ha en kapitalstark huvudägare som de har goda relationer till och sedan är det upp till övriga aktieägare att ta ställning till det budet. Jag är definitivt inte imponerad över deras övertalningsförsök så här långt men jag tror också att de fick lite av en reality-check under mötet då de insåg att det finns en stor grupp aktieägare som varit med sedan innan börsnoteringen och stött bolaget även när deras första modeller både misslyckades vid kraschtest och visade sig innehålla hormonstörande ämnen. När budet nekas kommer det att krävas en nyemission på omkring 20 miljoner kronor vilket givet förutsättningarna inte borde vara något problem att få igenom på dagens marknad och förhoppningsvis kan vi även få en reviderad IR-strategi.

Axkid har i dagsläget någon enstaka procent på stora marknader som Tyskland och Storbritannien medan de i Sverige har ökat från 8 % (enligt prospektet) till uppemot 20-30 % i Sverige baserat på nuvarande omsättning i Norden. Tittar man på utvecklingen var det en massiv tillväxt i Sverige 2014-2017 där recensioner från influencers och magasin var drivande. Jämför man med aktiviteten på publika Facebokgrupper för bilbarnstolar och det stora antal recensioner om Axkid One som börjat komma ut tycker jag det är extremt tydligt att man troligen kommer växla upp försäljningen i Europa de kommande åren.


Jag får tacka Totoro som sammanställt den nedanstående listan på recensioner och det finns även mer data på området i mitt föregående inlägg om Axkid (länk) där jag även har lagt till en artikel där Axkids egna distributionsverksamhet rapporterar att de räknar med en tillväxt på 100 % i Tyskland under 2020.

http://www.wheelsforwomen.ie/index.php/review-axkid-one/

https://www.madeformums.com/reviews/axkid-one-car-seat-review/ https://www.advized.se/bilbarnstolar/test-axkid-one-framtidens-bilbarnstol https://www.xn--bst-i-test-q5a.se/bilbarnstol https://www.pushchairexpert.com/en/car-seat-reviews/axkid-one-review/ http://dyrbarlast.se/axkid/axkid-one/ https://pasmallen.nu/axkid-one-bilbarnstolen-som-alla-foraldrar-har-vantat-pa/

Gällande risken för tvångsinlösen vet jag i dagsläget inte om det går igenom men är rätt optimistisk om att den inte sak göra det givet personer som jag vet kommer att säga nej. Jag har även deltagit i en tvångsinlösen tidigare vilket sammanfattas här. Värt att notera är även att den processen blev lite av ett worst case scenario där premiem i aktiebudet hindrade mig från att sälja över börsen efter budtiden utan att gå miste om en ansenlig garanterad vinst.