Topbanner

Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (länk).

söndag 28 maj 2017

Cassandra Oils lokaler i lågor efter misslyckat experiment

Jag brukar undvika att skriva om förhoppningsbolag eftersom jag tror och hoppas att mina läsare inte är intresserade av den typen av bolag. Däremot är just den här nyheten lite för spektakulär för att inte notera. Varken SVT eller Aftonbladet anger vilket företag det gäller men Aftonbladet anger att den skadade är oljebolagets grundare och vd och att vederbörande har gjort sig ett namn för sina oljeutvinningsmaskiner.

Att det verkligen rör sig om Cassandra Oil bekräftas av att det i SVTs krisinformation anges att det är Sjöhagsvägen 14 som brinner vilket är platsen där Cassandra Oil har sin verksamhet. Enligt uppgift skadades VD i armen av splitter men har kunnat prata med media.

Det brinner i en industrilokal i Västerås. Allmänheten uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. En person har förts till sjukhus i ambulans. SVT Nyheter har pratat med den skadade personen som enligt egen uppgift utförde ett experiment i närheten av lokalen där branden startade. – Det var ett test med en ny apparat som gick åt helvete, säger personen.

Det är nu alltså inte bara aktieägarnas pengar brinner i bolaget men samtidigt ger händelsen mig en viss respekt för VD/Grundare som uppenbarligen tror på sin affärsidé. Givet den ekonomiska historiken skulle jag aldrig investera i Cassandra Oil men att VD själv står och experimenterar med sin produkt på en söndagseftermiddag långt efter pensionsåldern visar på att han verkligen är engagerad i sin idé, alternativt har givit upp fullständigt och satsar på försäkringspengarna (som en mer cynisk bloggkollega föreslagit).




Ett annat förhoppningsbolag i ropet är Cortus Energy som just nu marknadsför sin nyemission vilket jag tyvärr noterade på min egen blogg nu när långhelgen började. Det är lite pinsamt och jag måste ta krafttag med opt-outfunktionen när tiden tillåter då jag inte vill ha reklam för bolag med koppling till personer som Per-Olov Norberg, Ulrik Jansson (har lämnat bolaget) och Maria Wetterstrand (se sammanfattning här). Pyrolysteknik får då och då finansiering från bl.a. Energimyndigheten men Cortus ambition var ett genombrott på marknaden 2010 (länk) och sedan dess har förutsättningarna ytterligare försämrats vilket föranlett att bl.a. Billerud Korsnäs lagt ned ett redan finansierat jätteprojekt för pyrolysolja (länk). För den som ändå vill läsa mer om pyrolysteknik rekommenderar jag följande examensarbete från KTH (länk).


  

torsdag 25 maj 2017

13 Europeiska bolag med en rimlig värdering och god tillväxt

Avanza har öppnat upp aktiehandel mot flera europeiska marknader vilket särskilt Framtidsinvestering har varit het på bollen och skrivit om några av de finaste bolagen i Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Belgien. Från de genomgångarna har det varit tydligt att bland bolag med en market cap på över en miljard euro (Avanzas gräns) är det väldigt dyrt med växande bolag och marknadsledande kassakor med låg tillväxt har värderingar där direktavkastningen är lägre eller i nivå med de historiska räntorna på säkra obligationer vilket innebär en stor risk om räntorna går upp.

Jag har därför experimenterat med Financial Times screener som är trevlig att arbeta med efter uppdateringen (länk). Nedanstående bolag är sållade med hjälp av följande kriterier: Direktavkastning över 2 %, genomsnittlig vinsttillväxt (5 år) på minst 10 %, omsättningstillväxt (10 år) minst 5 %, P/S under 5, P/E över 0 och räntetäckningsgrad på minst 5.



Av bolagen på listan tycker jag efter en snabb sållning baserat på verksamhetsområde att följande kan vara intressanta:

Randstad Holding är ett av världens största bemannings- och rekryteringsföretag och grundades 1960 av ekonomiforskare i Nederländerna baserat på deras forskning om den flexibla arbetsmarknaden. Den internationella expansionen började i början på 90-talet och i Sverige köpte man 2016 Proffice.

Duerr AG är ett tyskt företag som levererar tjänster till bil, flyg och träindustri. Kärnverksamheten verkar vara inom målning och sammansättning av fordon men man har dotterbolag inom automatisering, miljöteknik och diagnostik vilket är starka trender inom industrin (DMG Mori AG verkar också vara intressanta inom dessa områden men klarar inte sållningskraven p.g.a. dåligt resultat 2016).

BE Semiconductor Industries NV är som namnet antyder ett bolag verksamt inom halvledarindustrin. Bolaget grundades 1995 och har i dagsläget ett börsvärde på 1,86 miljarder euro med en fantastisk uppvärdering sedan 2013 vilket är ett tecken på att de i dagsläget gör någonting väldigt rätt i en tuff bransch med stor potential.

Jeronimo Martins SGPS SA är ett portugisiskt detaljhandelsföretag med verksamhet i Portugal, Columbia och Polen. Sedan 2014 har man halverat sin skuldbörda och både Columbia och Polen är länder som har intressanta tillväxtmöjligheter vilket antagligen bidrar till Jeronimo Martins förmåga att öka omsättning, resultat och utdelning med ca 10 % per år.

Utbudet på intressanta aktier hade varit rejält mycket större om man nöjt sig med en svensk miljard som gräns men det finns åtminstone några bolag tillgänliga som erbjuder både tillväxt och en okej värdering.

måndag 22 maj 2017

Uppdaterad bedömning av Ework

Ibland rullar det just nu reklam för Cortus Energy i reklam-baneret på bloggen. Jag har inte helt satt mig in i opt-outmekanismen för reklambolaget men för den som vill läsa mer om bolaget rekommenderar jag det här inlägget.

Ework är med sin exponering mot konsulter ett klassiskt exempel på ett cykliskt bolag  där man bör räkna med att dåliga år kommer med viss regelbundenhet. I dagsläget handlas Ework till P/E 23 vilket är ganska dyrt med tanke på att vi har en fantastisk IT-konjunktur i ryggen samtidigt som regeringen enligt det Finanspolitiska rådet bränner pengar utan att lösa strukturella problem (se rapport här). Precis som Gustav har jag därför varit lite nervös när det gäller Ework och jag tänkte skriva ned de två skälen som gör att jag inte sålt i dagsläget.

eWorks starka marknadsposition

Jag har fått chansen att Lyncha lite inom IT-konsultbranschen och kan konstatera att Ework har en ganska attraktiv position. Lite grovt kan man dela in branschen i två grupper, små konsultmäklare som har en nära relation till kunder/konsulter och jättar som Ework, ZeroChaos och ÅF Partner. De mindre konsultbolagen har ett högre förädlingsvärde i sin verksamhet (bättre matchning/kontakt) medan de större bolagen är mer automatiserade. Av de lite större bolagen uppfattar jag det som att Ework har den bästa positionen i dagsläget, de är störst och även om jag inte träffat någon som älskar att jobba med Ework verkar de inte heller vara en överdrivet problematisk partner. De är prisorienterade vilket gör att man hellre har egna kunder men uppdragsspecifikationerna, IT-systemen och vidarefaktureringen fungerar som de ska vilket gör att det kan vara värt att ta uppdrag via Ework när det passar.

Just prisfokuset har jag oroat mig för tidigare då jag förväntat mig att Ework vid mycket god konjunktur skulle ha svårt att få tag på konsulter till sina kontrakt men det verkar inte vara något större problem i dagsläget. Just Eworks relation till konsulter/kunder har jag även skrivit om tidigare och de bedömningar jag gjorde redan 2013 har främst förstärkts sedan dess och är därför fortfarande relevanta (analys 1 och analys 2).

Fantastiska tillväxtsiffror

Ework växer så det knakar på alla befintliga marknader. Ework är verksamt inom hela Norden och Sverige som är den största och mognaste marknaden för konsultmäkleri utgör i dagsläget 80 % av intäkterna. De senaste tre åren har Ework  vuxit med i snitt 26 % per år i Sverige och det finns inga tecken på att man håller på att sakta ned (se diagram nedan). Hur länge det är möjligt att fortsätta växa i den här takten är svårt att säga men även om Eworks tillväxt skulle tvärnita nästa år i Sverige borde övriga Norden erbjuda ett tillräckligt marknadsunderlag för att dubblera Eworks omsättning på sikt när även dessa marknader mognar.

Notera att i grafen för omsättning är omsättningen i Sverige på vänster Y-axel och övriga Norden på höger Y-axel.
I tabellformat blir potentialen ännu tydligare. En genomsnittlig tillväxttakt på 26 % innebär att omsättningen dubblas ganska exakt var tredje år och tillväxten i våra Nordiska grannländer påminner just nu om 00-talet då Ework växte som starkast i Sverige.


2014 2015 2016  Q1-17 Snitt
Sverige 26% 29% 23% 36% 26%
Norge -12% 27% 40% 89% 16%
Danmark 87% 22% 42% 69% 48%
Finland 24% 41% 20% 55% 28%

Marginalerna har varit Eworks svagaste punkt på senare år med svagt fallande marginaler i Sverige vilket troligen beror på expansionen i Polen (redovisas som del av Sverige) och ökat fokus på volymaffärer med stora kunder. Ser man till lönsamheten historiskt har de svagaste åren varit 2009 då man i sviterna efter finanskrisen hade en rörelsemarginal på 0,93 % och 2014 då rörelsemarginalen var 1,1 % drivet av investeringar för tillväxt. Räknar man på verksamheten i respektive land ser det ut som att Ework siktar på en rörelsemarginal omkring 1,5 % och kan uppnå den från en omsättning på 400 miljoner kronor och uppåt i respektive land.


Min bedömning utifrån ovanstående

Det svåra med Ework är vilken värdering som är rimlig. Som ett cykliskt bolag bör Ework ha en viss rabatt gentemot mer konjunkturstabila bolag räknat på årsvinsten. Samtidigt bör tillväxten ge en saftigt premiumvärdering. Eftersom Ework är ett av de bolag som ligger närmast min enkla tumregel för utdelningar (länk) bör kanske P/E 20 och en direktavkastning på 4-5 % över tiden ses som ett rimligt krav. 

Med dagens lönsamhet och tillväxt kommer Ework antagligen att vara rimligt värderat räknat på helårsresultatet för 2017 om man bortser från den nedsida som en konjunkturnedgång innebär. Räknar vi istället på nedsidan får vi blicka tillbaka till 2009 för att se Eworks sämsta år då rörelsemarginalen halverades (från 2,14 % till 0,93 %) när omsättningen backade med 13 %. 

En enkel bedömning utifrån ovanstående siffror är att 2-3 år av tillväxt bör täcka nedsidan även för riktigt dåliga år i Ework. Det finns självklart även en marknadsrisk eftersom marknaden gärna handlar ned värderingen när resultatet är pressat i bolag, men på rent fundamentala grunder tycker jag att Ework ser rimligt värderat ut snarare än dyrt. Bolaget är marknadsledande inom sin nisch, genererar en bra direktavkastning och har billiga investeringar i förhållande till den enorma tillväxt man visar upp. Kommer det en kris i närtid blir det svårt att leva upp till dagens värdering men jag har räknat med en kris i närtid de senaste 7 åren och börjar luta åt Peter Lynchs devis om att "Far more money has been lost by investors preparing for corrections or trying to anticipate corrections than has been lost in corrections themselves".

tisdag 16 maj 2017

En utlovad uppdatering om Fingerprint Cards

Egentligen hade jag inte tänkt skriva så mycket om Fingerprint Cards förrän röken lagt sig och vi kan utvärdera utvecklingen i efterhand. Men i samband med Fundamentalanalysbloggens senaste inlägg gick jag igenom mina egna tankar om marginalpress (länk) och även noterade att jag i kommentatorsfältet lovat att av utvecklingen i Fingerprint om 12 respektive 36 månader. Min erfarenhet är att väldigt arga kommentatorer sällan kommer tillbaka när diskussionen väl svalnat men eftersom en uppföljning utlovades så kommer den här även om det blir efter 18 månader istället för 12.

Dispyten i kommentatorsfältet handlade om prispress och mer specifikt om Jörgen Lanttos uttalande om att ABG Sundal Collier hade blandat ihop sensormoduler med sensorer då priset på sensorer enligt honom inte var under npgon större prispress. Det uttalandet fick mig att reagera då jag i samband med min första analys 2013 hade fått en bra beskrivning av dåvarande VD Johan Carlström gällande just prisförändringarna på sensorer.

Hittills ser Fingerprint Cards ut att ha lyckats bevara sina bruttomarginaler men Statistas prisstatistik (som förövrigt ser ut att stämma med Johan Carlströms prognos) indikerar att priset på sensorer fortsätter falla. Ser man till bruttomarginalen verkar det som att prispressen inte påverkat Fingerprints marginaler men omsättningen faller kraftigt vilket skapar frågetecken kring den framtida utvecklingen.

Jag tog bort siffrorna för rörelsemarginal och fri kassaflödesmarginal under 2012 då de var omkring -350 % vilket gjorde diagrammet svårläst.

Eftersom Fingerprint Cards försäljningstopp varit så oerhört smal blir siffror på rullande tolv månader missvisande och kvartalsdata ger en bättre bild.

Fingerprint Cards försäljningshistorik är helt sanslös de senaste tre åren.

Omsättningskurvan för Fingerprint Cards är smått magisk och man har skalat up verksamheten på ett sätt som är oerhört imponerande. Däremot är frågan hur man satte sina beräkningar för hur många sensorer som kunderna behöver. Mardrömsscenariot är att Fingerprint har klarat av sin uppskalning helt enkelt genom att fullbelägga så många sensortillverkare som möjligt och därför nu sitter med ett mer eller mindre kroniskt överskott när konkurrenterna börjar komma ikapp med "good enough"-lösningar. Det mildare scenariot är att överproduktion hos kunderna har varit ett omfattande problem som man beskriver i Q1-rapporten men det kräver ett Fingerprints OEM-kunder haft väldigt optimistiska prognoser då försäljningen för smart phones exklusive Samsung och Apple gått en aning över förväntan (IDC Q1 2017 rapport och Q4 2016).

Räknat på rena historiska siffror ser Fingerprint Cards fantastiskt billigt ut med P/E 6 på rullande tolv månader och ett P/S tal på 1,66 vilket inte heller är illa dåligt givet de marginaler man uppvisat på senare tid.

Som jag konstaterat tidigare är Fingerprint Cards inte ett bolag för mig då risken med den här typen av teknikprodukter är skyhög samtidigt som jag misstror ledningen (analys 2013 och 2015). Räknat ur ett industrihistoriskt perspektiv är Fingerprint Cards däremot ett unikt fenomen som efter många år som förhoppningsbolag har vänt till (massiv) vinst. Under det första kvartalet i år verkar man ha värnat marginalerna framför omsättningen och det ska bli intressant att se vilken strategi man väljer under de kommande 18 månaderna fram till nästa kontrollpunkt. Som jag ser det finns det fyra olika alternativ:
  • Nischad högmarginalspelare där omsättningen blir lägre än historiskt men man bibehåller sina marginaler.
  • Man försöker återta sin position bland mobiltelefoner och säljer en hel del sensorer men till lägre marginaler.
  • Fingerprint Cards misslyckas med omställningen till nya lönsamhetsnivåer och hamnar i kris då man sitter på osäljbara lager.
  • Man blir uppköpta.
De olika alternativen går att kombinera och till rätt pris bör det definitivt finnas köpare som vill åt Fingerprints patent och produktlina. Med ett P/B-tal på 4,3 och de traditionellt sett höga multiplarna på förvärv av teknikledande bolag kan det till och med sluta med att en eventuell försäljning sker till ett högre pris än dagens aktiekurs. När jag skrev min senaste analys konstaterade jag att det inte är så konstigt att Fingerprint Cards aktiekurs är så volatil och sedan dess har aktiekursen som mest varit 50 % högre än vid analysen och nu 63 % lägre. Jag vidhåller därför min position att Fingerprint Cards är ett spännande stycke av svensk industrihistoria men att det är för spännande för mig att investera i.



torsdag 11 maj 2017

Min senaste satsning inom EdTech.

Som jag ibland nämner på bloggen är jag förutom mina aktieinvesteringar även har ett mer direkt intresse i företagande. Det senaste projektet har varit en EdTech-satsning för e-learning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Eftersom vi nu har en färdig produkt och nöjda pilotkunder tänkta jag passa på att visa upp produkten här på bloggen.

Bakgrund
Sjukskrivningar orsakade av stress, utmattning och psykisk ohälsa ökar kraftigt vilket bland annat föranlett ett ökat arbetsgivaransvar för den psykosociala arbetsmiljön (AFS 2015:4). Ökade psykosociala problem påverkar oss alla, men för företag med kvalificerad och specialiserad personal blir kostnaderna särskilt höga när sjukskrivningar och personalomsättning ökar.

Med en bra arbetsmiljö där alla medarbetare är delaktiga i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan vi vända trenden. Med Praktisk Arbetsmiljö - för medarbetare får du allt för att komma igång med arbetet för social och organisatorisk arbetsmiljö, det är dessutom lätt att komma igång och effektivt att genomföra då arbetet sker online och kan passas in även i ett fullspäckat schema då de anställda själva väljer när de ska ta del av materialet.

Praktisk Arbetsmiljö – för medarbetare hjälper dig att förbättra arbetsmiljön på din arbetsplats samtidigt som ni uppfyller arbetsmiljöverkets föreskrifter i AFS 2015:4 genom att du kan:
·         Engagera alla dina medarbetare
·         Gör alla medarbetare medvetna om sin arbetsmiljö
·         Dokumentera och följa upp arbetet systematiskt


Besök https://praktiskarbetsmiljo.se/ eller mejla helena@hariett.se för mer information eller att testa produkten. Produkten är enkel att komma igång med och administrera men för beställningar innan sista maj erbjuder vi även gratis administration av medarbetargrupper som registreras.

tisdag 9 maj 2017

Dags att ge upp RenoNorden

Jag funderade att sälja av mitt innehav innan valborg när kursen var uppemot 0,88 kr men valde att avstå. Det visade sig vara ett misstag eftersom man har släppt en vinstvarning och därefter en kvartalsrapport som indikerar att de enskilda verksamhetsområdena nu går så dåligt att man inte ens kan täcka de löpande kostnaderna.

Det innebär att de operativa förutsättningarna är ännu värre än som tidigare framkommit. Tidigare var det överhängande hotet att man om 5-10 år skulle stå utan lastbilar men med kvarvarande lån om man inte löser problemen. Men med ett EBITDA på omkring 160 MNOK blir läget akut med leasing på 100 MNOK, räntekostnader på 20 MNOK och koncerngemensamma funktioner som ska finansieras med kvarvarande medel.

Kort sagt kan man säga att det här är min mest misslyckade investering både finansiellt (~80 % förlust) och intellektuellt då man kan gå tillbaka i analyserna och hitta tydliga brister i mina analyser. Jag har förövrigt börjat bygga upp ett arkiv för de bolag jag följer/följt och att gå tillbaka för att läsa om Reno Norden är en nyttig läxa. Scrolla ned i högermenyn eller klicka här för att se alla inlägg om Reno Norden.

fredag 5 maj 2017

Utländsk källskatt på bolag noterade i Sverige

Att utländska bolag kan innebära utländsk källskat är välkänt och någonting vi diskuterat på många bloggar. Ett mindre välkänt problem är att man även för bolag noterade på den svenska börsen kan få betala utländsk källskatt på vissa innehav då deras börsnotering och skatterättsliga hemvist inte överensstämmer vilket kan vara extra försmädligt med t.ex. Danska bolag där Nordic Waterproofing Holding A/S valde den svenska börsen trots att bolaget har sin hemvist i Danmark vilket innebär att man tvingas kräva tillbaka den danska källskatten. Det här är lätt att missa men att identifiera dessa bolag är inte svårt bara man vet vad man är ute efter (jag missade detta när jag investerade i Millicom för länge sedan).

Svenska börsbolag har alltid ändelsen AB vilket står för Aktiebolag och är en namnändelse som endast får användas i de bolag som uppfyller den svenska aktiebolagskraven. Motsvarande ändelse är AS för norska bolag, A/S för danska medan det kan vara krångligare för t.ex. Schweiziska bolag där vi hittar ändelserna Ltd, SA och AG på Stockholmsbörsen.

För att snabbt få fram bolagets huvudsäte kan därför ISIN-numret vara användbart för att snabbt identifiera var bolaget har sitt huvudsäte då de inleds med en namnkod som överensstämmer med landets skattehemvist med undantag för:
  •  Millicom International Cellular S.A. SDB (Luxemburg)
  •  Autoliv Inc. SDB (USA)
  • BlackPearl Resource Inc. SDB(Kanada)
  • Angler Gaming Plc (Storbritannien)
  • Kindred Group plc (Storbritannien)
  • Beowulf Mining PLC SDB (Storbritannien)

Som alla har svenska ISIN-nummer vilket finns med i Avanzas faktavy men är lätt att missa.
Nordic Waterproofing Holding A/S med dansk ISIN.


De listade bolagen har alltså svenska ISIN nummer men saknar AB-ändelsen vilket indikerar att de är utländska även om man behöver gräva lite (jag frågade Avanza) för att hitta deras hemvist. Jag är inte säker på om listan är fullständig men om någon har koll på bolag där källskatten påverkas av någonting man inte kan utläsa från ISIN-numret skulle jag uppskatta en varnande kommentar.

tisdag 2 maj 2017

Investera i Venezuela?

Inom bioinformatik pratar vi ofta om "Wisdom of the crowd" när vi gör prediktioner. Det här innebär att istället för att bygga sin prediktion på ett enda utfall av en simulering eller en enskild algorithm kombinerar vi flera olika analyser för att komma till vår prediktion val. Samma process ligger till grund för hela det kapitalistiska systemet där konsumenter väljer de produkter som bäst tillfredsställer deras behov och i en demokrati där väljare med jämna intervall utvärderar vilka representanter som bäst representerar sina behov. Det här leder i de flesta fall till en sund Darwinism där de bäst anpassade överlever på bekostnad av idéer som är dåligt anpassade till verkligheten. Som människa är det lätt att glömma det här och det är inte bara socialister som gärna gör misstaget att försöka blockera naturlig Darwinism med hjälp av central planering.

EFN har till exempel en fantastisk artikel om hur gamla tiders konglomerat opererade enligt en intern planekonomi och hur konglomeratens återkomst bygger på att man nu fokuserar på kapitalallokering istället för central planering. Även om det är lätt att skratta åt Vänsterpartiet när det marscherar under slogans som "Venezuela är inget hot, Venezuela är ett hopp!" finns det alltså delar av historien som är relevanta även för oss investerare.

Venezuela är inget hot, Venezuela är ett hopp! är en slogan i Vänsterpartiets 1:a majtåg. Hotlink från LarsAndersJohansson‏ (@Budoarstamning) på Twitter.

Jag har försökt titta närmare på obligationsmarknaden och kan konstatera att på en global marknad är det oerhört viktigt att betala sina obligationer. Venezuela har i dagsläget brist på i princip allt och en majoritet av befolkningen har gått ned 8 kg eller mer i vikt (länk) på grund av matbrist. Trots detta betalar staten och deras helägda oljebolag ändå ut räntan på sina obligationer (länk) då man annars förlorar sina sista inkomstkällor för utländsk valuta. En lista på obligationer finns här men jag har inte hittat något bra verktyg för att jämföra deras avkastning och får lämna den frågan därhän.

Börsen och ADR-papper

I Sverige kämpar vi fortfarande för 2 % inflation men i Venezuela lider man av hyperinflationen samtidigt som kapitalkontroller gör det omöjligt att flytta pengar till utländska valutor. En lösning på det här problemet är att investera på börsen då stabila börsbolag enligt teorin kan höja sina priser i takt med inflationen eller har intäkter i utländsk valuta. Det här avspeglar sig även på Caracas-börsen som rusade med 2814 % förra året. Viktigt att komma ihåg här är att även om aktier innebär ett visst inflationsskydd gäller detta inte för preferensaktier med fastställd utdelning vilket är ett viktigt skäl till att jag är skeptisk till preferensaktier (mer om detta här och här).

Börsen i Venezuela rusade under 2016. (Bildkälla Bloomberg)

Går vi över till individuella aktier fanns det 8 bolag tillgängliga via ADR-papper i USA (länk till min beskrivning av American Deposity receipt") som allihopa tidigare kunde betecknas som relativt stabila.

Banco Venezolano de Crédito grundades 1925 och en av Venezuelas största banker med nästan 8000 anställda och tillgångar på över en miljard US-dollar. Man hade tidigare ett sponsrat ADR-papper men verkar nu ha avlistats.

Banco Mercantil Servicios Financeieros grundades även den 1925 och är Venezuelas näst största bank med 12,3 % av marknaden i Venezuela (2007). Sedan 2012 har avkastningen på eget kapital fallit från 32,9 % till 29,2 % vilket är en måttlig nedgång. Under 2016 ökade tillgångarna med 180 % medan estimat visar på att inflationen var över 800 % vilket är ett bra exempel på att man som utländsk investerare alltid tar en implicit valutarisk när man investerar i aktier som verkar på en nationell marknad. MSF har en del information på engelska men i sin stock information nämns inte att JPMorgan stängde böckerna för deras ADR 2013.

Ceramica Carabobo S.A. grundades 1956 och tillverkar tegel, mosaiker samt andra keramiska produkter. Enligt den officiella växelkursen är börsvärdet ca 400 MUSD och medan värdet räknat på den informella marknaden hamnar under 4 MUSD. Eftersom intäkterna också är i Venezueliska Bolivar är P/E-talet ändå ca 18. Precis som bankerna hade man tidigare en officiell ADR men handel beskrivs nu på OTC Markets som "grey market" vilket innebär att det inte sker någon officiell handel.

Corimon CA Saca grundades 1949 och noterades som ADR på NYSE 1993. Verksamheten är fokuserad på färg och kemikalier där man är marknadsledande i Venezuela och ett av landets större bolag men precis som som ovanstående bolag flaggas bolaget som "grey market" och senaste handeln var första september 2016.

FVI Fondo de Valores Inmobiliarios SACA grundades 1992 och hyr ut fastigheter i Caracas. Den senast registrerade handeln i ADR genomfördes 23 september 2016 och enligt den officiella växelkursen (10 bolivar = 1 USD) är bolaget just nu värderat till 77,5 miljarder USD och med en direktavkastning på 25 %.

Manufacturas de Papel CA grundades 1950 och är Venezuelas ledande pappersproducent. Omsättningen 2008 var över 400 MUSD men även med den tidens mått var hemsidan föråldrad och investerarsektionen har sedan dess kraschat.

Sivensa grundades 1948 och var fram till 2008 Venezuelas näst största stålproducent. 2008 utbröt protester bland anställda på landets största stålproducent SIDOR. Den lokala guvernören beordrade nationalgardet att öppna eld på arbetarna och Hugo Chavez beordrade senare att SIDOR skulle nationaliseras vilket har inneburit att bolagets stålpoduktion har kollapsat från 4,3 miljoner ton till 0,3 miljoner ton. Även Sivensia har problem då företagets lönsammaste dotterbolag (Sidetur) nationaliserades utan ersättning 2010 och 2015 upphörde man att rapportera finansiell information då underlag för inflationsjusteringar saknas från regeringen (= Ska man redovisa enligt IFRS måste man ta hänsyn till en inflation som regeringen inte vill erkänna) och ADR-pappret har sedermera kollapsat till lägsta möjliga kurs.

Sammanfattningsvis har alltså alla registrerade ADR-papper kollapsat senast i september 2016 och börskurserna på Caracas-börsen har ökat kraftigt sen oktober 2016 vilket beror på den hyperinflation som regeringen vägrar att erkänna. Viktigt att notera i sammanhanget är även att så sent som 2012 var många experter fortfarande positiva till landets ekonomiska framtid och Center for Economic and Policy Research beskrev situationen enligt följande (hela rapporten).

The Venezuelan economy has had two recessions in the past thirteen years. The first was brought on by an oil strike, and the second – which could probably have been avoided with sufficient counter-cyclical policies – was during the world recession of 2009. The predictions of economic collapse, balance of payments or debt crises and other gloomy prognostications, as well as many economic forecasts along the way, have repeatedly proven wrong. 

The sharp fall in inflation over the past year – while economic growth was accelerating – indicates that the government has the ability to keep inflation under control while maintaining economic growth. Venezuela’s internal debt burden is very low, and its external debt burden is modest. Even if oil prices were to crash as they did in 2008-2009, the government would have plenty of capacity to borrow in order to counter a drop in private demand. The previous economic recovery showed that private investment was forthcoming, as would be expected when the economy grows; but the government can also replace lagging private investment with public investment. Such investment in infrastructure, including water, transportation, utilities, roads, bridges, ports, communications (including Internet), hospitals, and electricity is very much needed. 

With a sizeable trade surplus, Venezuela is unlikely to see any balance of payments crisis in the foreseeable future, and its currency does not need to be devalued. Even if the currency were devalued, the resulting inflation would likely be modest. The biggest devaluation during the Chávez years, in January 2010 produced no increase in the core rate of inflation, and only a temporary increase in the headline rate. Inflation has since fallen to an annual rate of 13.7 percent over the last quarter, the lowest it has been in more than four years. 

While in the long run the government may want to consider other currency regimes – especially to make its manufacturing and tradable goods sectors more competitive -- there is no obvious reason that the current system could not be maintained. For all of these reasons, the current economic recovery is sustainable

Vilka lärdomar kan vi dra ifrån Venezuela?

Venezuela leder vägen och vi kan lära oss mycket om statsbankrutter. Hotlink från Adam Davidsson (@AdamDavidsson) på Twitter. 
Venezuelas agerande på den internationella kreditmarknaden är anmärkningsvärt stabilt och 2001 räknades man som Sydamerikas näst rikaste land tack vare sina enorma oljetillgångar. Trots detta har alla bolag tillgängliga för utländska investeringar blivit de facto värdelösa vilket visar på riskerna med att investera i ett land där regeringen väljer att avskaffa en liberal och demokratisk marknad. Jag har tidigare sågat Skagen-förvaltaren Kristoffer Stensruds beskrivning av Moskvabörsen som "sexiga tillväxtmöjligheter till låga priser". Men därutöver tror jag att man även bör hålla ett noggrant öga på både Turkiet och Sydafrika som är ledande länder inom respektive region men med mycket oroväckande utveckling.

Recep Erdogans väg mot de-facto-diktator tror jag nog ingen har missat men jag är nästan lika orolig för utvecklingen i Sydafrika där president Jacob Zuma återigen har valt att sparka en kompetent finansminister i syfte att ersätta denna med en mer lojal men inkompetent kandidat. Finansdepartementet är traditionellt en nagel i ögat på korrupta ANC-politiker då finansmarknadens reaktion gör det svårt att tillsätta finansministrar på samma korrupta grund som övriga ministrar, Gustav skrev om senaste rundan 2015 här.. Den här gången verkar Zuma dock ha lyckats och den nya finansministern utlovar stöd för "radikal ekonomisk transformering vilket är det Sydafrikanska kodordet för att konfiskera privat egendom (länk till fördjupning). Värt att notera är att Sydafrika redan har kapitalkontroller då den nationella ekonomin går dåligt (fördjupningslänk) och även om man fortfarande är en demokrati finns det helt klart en risk med att ANC hänger kvar vid makten tillräckligt länge för att skada ekonomin rejält. 

Jag följer den inhemska debatten i Sydafrika en hel del och debatten där börjar bli mycket oroande. På finansmagasinet Moneyweb har man nu kolumnister som diskuterar hur "Radical economic transformation kan genomföras konstruktivt och på anrika universitet University of the Witwatersrand har man professorer i ekonomi som argumenterar på följande vis:

During this interminable period of economic stagnation, with no prospects of an upturn in sight thanks in part to Donald Trump’s victory, South Africa desperately needs the “radical economic transformation” repeatedly promised by the ANC,
---
The most important outflows are to foreign shareholders of multinational corporations. Those regularly amount to more than R150 billion per year in licit (legal) profits and dividends, plus an average of R300 billion in illicit financial flows (during the 2004-13 period measured by the Washington NGO Global Financial Integrity). Paying these profit outflows requires yet more foreign borrowing. (In contrast to such payments outflows, South Africa’s trade deficit from January-September 2016 was only $75 million.)
Delinking needs to be on the agenda
Acclaimed Indian political economist Prabhat Patnaik, who delivered the 2016 Wolpe Lecture last month, is an advocate of countries like South Africa ‘delinking’ from the global economy. The objective would be to insulate them from world financial chaos through imposing tighter capital controls.
Prabhat cites the 1933 Yale Review endorsement of capital controls by John Maynard Keynes, often regarded as capitalism’s greatest economist. Financial Times columnist Wolfgang Münchau expressed concern that Keynes’ lessons have been forgotten:
The point is to prevent hot money flowing in during the good times, and to stop it from draining out in the bad times. This is not yet a subject of polite conversation among policymakers.
Diverse countries have successfully re-imposed exchange controls. These include Malaysia (1998), Argentina (2001), Venezuela (2003), Cyprus (2013) and China (2016).
- See more at: https://www.wits.ac.za/news/latest-news/in-their-own-words/2016/2016-11/south-africa-needs-tougher-exchange-controls-before-junk-status-hits.html#sthash.EjXz1xTR.dpuf

Av länderna på listan är det på sin höjd Malaysia som kan ses som ett ekonomiskt föredöme och de är mycket tydliga om att kapitalkontroller inte kommer att återinföras under nuvarande kris (länk).

Tillägg

En observation som inte fick plats i inlägget är att jag börjar bli väldigt orolig för hur politiska aktivister tar plats på universitet. Patrick Bond som skrev det ovan citerade inlägget är i dagsläget professor i ekonomi men hans bakgrund är social aktivism och politisk ekologi. Han flyttade till Sydafrika i slutet på Apartheideran och engagerade sig på ANCs sida. När jag kollade upp bakgrunden till att Malaysia inte vill införa kapitalkontroller noterade jag även en del artiklar med stöd för hans åsikter där den kanske prydligaste sammanfattningen som även citerats i hundratals andra artiklar är: 

Malaysia recovered from the Asian financial crisis swiftly after the imposition of capital controls in September 1998. The fact that Korea and Thailand recovered in parallel has been interpreted as suggesting that capital controls did not play a significant role in facilitating Malaysia's rebound. However, the financial crisis was deepening in Malaysia in the summer of 1998, while it had significantly eased up in Korea and Thailand. We employ a time-shifted differences-in- differences technique to exploit the differences in the timing of the crises. Compared to IMF programs, we find that the Malaysian policies produced faster economic recovery, smaller declines in employment and real wages, and more rapid turnaround in the stock market (källa).

Författarna verkar tillhöra den heterodoxa skolan vilket lite elakt uttryckt är en skola för ekonomer vars politiska åsikter inte är särskílt kompatibla med traditionella värderingsmått som tillväxt och mat på bordet (en snällare beskrivning på Ekonomistas). Mycket riktigt kan man även konstatera att kapitalkontrollerna utefter ett längre värderingsspann inte har varit särskilt positiva för det Malaysiska näringslivet då de bidrog till korruption.

During the 1997 Asian currency crisis and resulting imposition of capital controls in Malaysia, evidence from previous studies shows that firms with political connections suffered more during the crisis but benefited more when capital controls were introduced. In the period since then, the evidence shows financial firms with political connections have not performed as well as others since the measures set up to support them have been removed. The study period not only includes the relaxation of capital controls, but also the resignation of Tun Dr. Mahathir Mohammad as prime minister and the handover of control to Datuk Seri Abdullah Ahmad Badawi (källa).