När källkritiken gör oss dummare

Källkritik och analytiskt tänkande lyfts ofta fram som det viktigaste vi kan lära våra barn och skolungdomar. Som forskare spenderar jag även oerhört mycket tid med att vara källkritisk och utvärdera de påståenden som kollegor och konkurrenter publicerar. Någonstans i det här arbetet och min allmänna exponering mot samhället har jag insett att begrepp som källkritik och källhänvisningar har perverterats till karikatyrer som snarare bidrar till naivitet och obildning än korrekt kunskap. Därför blev jag väldigt glad nu på eftermiddagen då Lena Andersson på DN skrivit en fantastisk text om just källkritikens begränsningar (länk).

Mitt intryck är att vi just nu har två parallella trender som ställer till det rejält för människors förmåga att korrekt och sakligt analysera fakta vilket faktiskt börjar bli ett samhällsproblem.

• Källkritik har blivit vår tids "Cargo Cult Science" (ett läsvärt koncept lanserat av Nobelpristagaren Richard Feynman) där konceptet felaktigt används för att bortse från information istället för att granska information.
• Parallellt till det här finns det en övertro till extern expertis och en ovilja att ta eget ansvar för slutsatser.

Som exempel på hur de här två trenderna leder till fel och en devalvering av kunskap tänkte jag använda följande exempel från Göteborgsposten. Artikeln i sin helhet finns tillgänglig här och handlar om hur en grupp tjejer i dokusåpan Paradise Hotel har bildat gruppen "Supersnipporna" där de tatuerat in texten "SS" på handlederna som ett tecken på lojalitet till gruppen.

Reportern på Göteborgsposten har snappat upp nyheten från nöjessajten Nyheter24 och väljer att beskriva problematiken med "SS" på följande vis:

Enligt Nyheter24 är ”SS” även en förkortning för den paramilitära nazistorganisation som stod för omfattande grymma förbrytelser, däribland Förintelsen, under andra världskriget, skriver sajten.

Beskrivningen av SS är knappast kontroversiell och i en fråga där alla med grundskolekompetens vet att det är allmänt accepterade fakta ser det bara konstigt ut. Men i en mer komplex fråga än om SS förbrytelser är det naturligt att tolka sakfrågan som en subjektiv åsikt där många personers reflex är att diskutera sagesmannens trovärdighet snarare än sakfrågan. Vilket är någonting vi ofta ser i frågor om populära förhoppningsbolag eller känsliga politiska frågor.

Mitt tips till alla oavsett om det gäller aktier eller politik är därför att försök alltid borra er ner till sakfrågan och vilka data som stödjer respektive motsäger en tes. Om du inte klarar av det saknar du helt och hållet förmågan att källkritiskt granska informationen oavsett om du är kritisk mot själva källan eller inte. I en diversifierad portfölj eller en löst hållen allmän åsikt går det bra att lita på vad man tycker är trovärdiga experter. Men i en koncentrerad portfölj eller hjärtefråga bör man ta sig tid att analysera källdata så att ens åsikter kan stå på egna ben. Därför annars är risken stor att man blir lurad.

Svar på kommentar 1:

Min favoritwebbserie XKCD: https://xkcd.com/435/