Hur leasing fungerar och påverkar årsredovisningen

Leasing är precis som lån ett sätt för företag att minska mängden kapital som krävs för att bedriva verksamheten. Redovisning av leasingåtaganden är ofta inte en jättestor post i svenska bolag och är därför någonting man lätt missar. Jag tycker även att det är svårt att komma ihåg alla redovisningsregler och har ett minnesknep där jag utgår från enkla scenarion för att därefter bygga på komplexiteten i syfte att förstå varför redovisningsreglerna är utformade som de är. För många läsare kan säkert exempel 1, 2 och 3 därför vara triviala men det är bra att läsa dem helt enkelt därför att de visar var siffrorna i senare exempel kommer ifrån. Exemplen är enkla och tar inte hänsyn till diskonterade kassaflöden o.s.v. (vi tittar endast på år 1) och den som vill gå på djupet på området kan istället läsa ett examensarbete från Lunds universitet som går mer på djupet (länk).

Scenario

Aktieingenjören Sophämtning AB (ASAB) ska starta upp ett företag som bedriver sophämtning med en sopbil. Sopbilen kostar 2 MSEK, den förväntade livslängden är 10 år och alla finansiella institutioner kräver en ränta på 2 %. Alla exempel bygger på ett scenario där fordonet köps/förfogas år 1 den 1:a januari och tittar på hur årsredovisningen påverkas i slutet av året.

Exempel 1, en värld utan periodiseringar

Vi börjar med ett scenario där fordonet köps år 1 den 1:a januari och tittar på hur årsredovisningen påverkas i slutet av året. Eftersom vi inte periodiserar värdet på fordonet räknas det som en omedelbar kostnad på 2 Mkr, det finns ingen tillgång och eftersom kassaflödesanalysen utgår från resultatet före skatt så uppstår ingen post i kassaflödesanalysen då denna byggs upp för att visa skillnaderna i resultat och kassaflöde.

Utan periodiseringar år 1
Resultaträkning	-2
Tillgång	0
Skuld	0
Kassaflödespåverkan	0

I en värld utan periodiseringar blir det snabbt väldigt svårt att analysera en resultatrapport. I princip skulle varje år där ASAB köper in en ny sopbil se ut som en finansiell katastrof medan mellanliggande år är fantastiskt lönsamma då man endast betalar personalkostnader.

Exempel 2, med periodiseringar

För att bättre reflektera den verkliga utvecklingen i ett bolag räknar man därför i årsredovisningar med periodisering av kostnader. Det vanligaste är att använda linjära avskrivningar vilket med en livslängd på 10 år innebär att fordonet skrivs av med 0,2 Mkr varje år. Samtidigt har ASAB omedelbart betalat hela priset på fordonet vilket innebär att kassan har minskat med 2 Mkr. I slutet på år 1 har ASAB därför en tillgång på 1,8 Mkr och kassaflödet korrigeras med 1,8 Mkr i investeringar i materiella tillgångar.

Med periodiseringar år 1
Resultaträkning	-0,2
Tillgång	1,8
Skuld	0
Kassaflödespåverkan	-1,8

Det här innebär att det räcker med att bolagets intäkter från fordonet ökar med mer än 0,2 Mkr för redovisa en vinst. Däremot påverkas kassaflödet år 1 negativt då tillgångar i form av kassa omvandlas till tillgångar i form av en lastbil.

Med periodiseringar och lån

Även om ASAB skulle göra vinst på fordonet finns det goda skäl att inte ligga ute med så mycket pengar. ASAB väljer därför att finansiera hela köpet med ett lån på 2 Mkr och betalar 2 % ränta på det under år 1 och amorterar även lånet med 10 % per år. Det här innebär att ASABs resultaträkning belastas med 0,04 Mkr i räntekostnad och 0,2 Mkr i avskrivning av fordonets värde.

Resultaträkning	-0,24
Tillgång	1,8
Skuld	1,8
Kassaflödespåverkan	0

Ett alternativ för företag som kan låna pengar billigt är i dagens ränteläge är att inte amortera på sina lån. Det här kallas på engelska en ”bullet” och RenoNorden valde inför 2015 att teckna den här typen av lån för hela sin låneportfölj. För ASABs del skulle det här innebära att tillgångarna fortsätter att skrivas av men att man inte skulle amortera av några lån. Det här innebär då att kassaflödet avviker från resultatet då resultaträkningen påverkas av avskrivningen men det inte finns någon amortering som påverkar kassaflödet.

Resultaträkning	-0,24
Tillgång	1,8
Skuld	2
Kassaflödespåverkan	0,2

I längden är det här inte hållbart om inte ASAB också skaffar sig andra intäktskällor eftersom ASAB efter 10 år skulle stå med 2 Mkr i skulder och en värdelös sopbil.

Operationell leasing

Ett alternativ till att äga fordon är att hyra dessa av någon annan. Inom finansvärlden kallas detta leasing och innebär att någon annan äger tillgången. Därför skapas det ingen tillgång på balansräkningen och resultatet belastas omedelbart av hyreskostnaden som i detta fallen består leasingleverantörens amortering och ränta.

Operationell leasing
Resultaträkning	-0,24
Tillgång	0
Skuld	0
Kassaflödespåverkan	0

I exemplet ovanför skulle leasingleverantören inte göra någon vidare bra affär. I utbyte mot en marknadsmässig ränta står man i det här fallet även med risken att ASAB säger upp kontraktet och återlämnar fordonet till leasingleverantören vilket innebär att de förväntade intäkterna från fordonet uteblir. Ett sätt att komma runt detta skulle vara att formulera leasingavtalet på ett sådant sätt att ASAB under 10 år måste betala 0,2 Mkr per år plus restvärdet utan möjlighet att säga upp avtalet.

Det här fungerar bra mellan ASAB och leasingleverantören men skulle även kunna användas som ett knep för att lura investerare. Eftersom leasingavtalet är en hyra skulle man inte behöva redovisa stora ekonomiska åtaganden till leasingleverantören samtidigt som avkastningen på totalt kapital framstår som fantastisk. Därför har man inom bokföringen delat upp leasing i begreppen ”operationell leasing” och ”finansiell leasing”. Gränsen mellan dessa är flytande men grundregeln är att operationell leasing endast får redovisas som ovanstående om det är leasingleverantören som står för risken med ägandet av fordonet. Det här innebär alltså att om ASAB får lämna tillbaka fordonet vid behov så räknas det som operationell leasing, om ASAB däremot är låst vid kontraktet innebär det istället finansiell leasing vilket redovisas på ett annat sätt.

Finansiell leasing

Finansiell leasing kan betraktas som ett lån med god säkerhet. Enligt avtalet är ASAB bundet att betala leasingleverantören och har inte rätt att sluta göra det. Risken för leasingleverantören är därför endast om ASAB hamnar i ekonomiskt obestånd och ej längre kan betala sina åtaganden (d.v.s konkurs). Vid en konkurs har däremot leasingleverantören en fördel då denne står som ägare på sopbilen och därför kan ta tillbaka den istället för att konkurrera med andra fordransägare om ASABs kvarvarande tillångar. Eftersom avtalet påminner väldigt mycket om ett vanligt lån har man därför valt att redovisa finansiell leasing på ett sätt som påminner om ett lån. Effekten blir därför följande:

Resultaträkning	-0,24
Tillgång	1,8
Skuld	1,8
Kassaflödespåverkan	+0,2-0,2

Tillgången i det här fallet är inte själva sopbilen utan rätten att utnyttja sopbilen. Men precis som i tidigare exempel innebär detta en tillgång som skrivs av under livslängden. Därför belastas resultaträkningen precis som i det första låneexemplet med -0,2 Mkr i avskrivningar och -0,04 Mkr i finansiella kostnader (räntekostnaden) medan åtagandena gentemot leasinggivaren redovisas som en skuld.

Kassaflödesanalysen blir däremot påverkat på ett lite lustigt sätt där det är lätt att göra bort sig. Avskrivningar på tillgångar är normalt sett inte kassaflödespåverkande och därför tillkommer 0,2 Mkr till kassaflödet under posten nedskrivningar och avskrivningar vilket är en del av kassaflödet från den löpande verksamheten. Samtidigt har ASAB ett åtagande mot leasinggivaren att ersätta värdeminskningen på sopbilen vilket innebär att det uppstår en post för betalning till leasinggivaren i segmentet kassaflöde från finansiella aktiviteter.

Nettoeffekten är att det totala resultatet, balansomslutningen och det slutgiltiga kassaflödet är likadant oavsett om man lånar och amorterar eller använder sig av finansiell leasing. Däremot bör man i en analys av det fria kassaflödet räkna bort den del av kassaflödet som går till att betala leasingleverantören.

I fallet med RenoNorden blir det även extra komplicerat då man tidigare finansierade nya fordon med lån men sedan några år gör det med finansiell leasing (ca 35 % av fordonsparkens värde är lånefinansierat i nuläget). Eftersom ränteläget är väldigt förmånligt har RenoNorden omförhandlat sina lån till amorteringsfria lån med ca 2 % ränta + IBOR (låneräntan mellan banker). Det här lånet kommer därför att finnas kvar fram till 2019 och vara oförändrat i storlek. Däremot kommer skulden till leasingleverantörer att öka då nya fordon finansieras med finansiell leasing. Det här innebär att RenoNorden under de kommande åren kommer generera 300 Mkr extra i fritt kassaflöde samtidigt som nettoskulden inklusive leasingåtaganden ökar med samma summa. Att huvuddelen av alla investeringar (CAPEX) finansieras med finansiell leasing är även förklaringen till varför kassaflödet ser så bra ut trots stora investeringar. Investeringarna inför nya kontrakt redovisas som en tillgång år 1 men kostnaderna sprids ut över avtalstiden vilket innebär att kostnaderna matchar intäkterna på både resultat och kassaflödesnivå.