Topbanner

Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (länk).

måndag 1 december 2014

"Operativ effektivitet" vs "Wide moats"






Dronten var en fågel som fram till 1680-talet levde i stort antal på Mauritius där den saknade naturliga fiender. Ögruppen är isolerad och livsbetingelserna innebar för Dronten en så kallad "bred vallgrav" då den närmaste större ön med rovdjur är Madagaskar som ligger 1800 km västerut.

Tyvärr innebar disruptiv teknologi i form av båtar och vassa tänder att nya aktörer på marknaden snabbt förintade Drontens livsbetingelser när de väl tog sig till Mauritius.

Det finns många branscher som påminner om Dronten och jag tror att den sociala pressen från konkurrens är en viktig del av att hålla företag effektiva. Därför är jag alltid lite försiktig med branscher där det under en lång tid har funnits ett oligopol men där ny teknik gör det möjligt att antingen effektivisera verksamheten kraftigt eller helt ersätta den med något nytt.

Anledningen till att jag kom att tänka på det här är att jag länge suttit och funderat på lönsamheten hos svenska banker och försäkringsbolag. Jag har rent fysiskt aldrig träffat en representant för mitt försäkringsbolag och på fem år har jag bara besökt min bank 3 gånger och inte varit särskilt glad någon av gångerna.

Ur ett kundperspektiv är det alltså oerhört lite skillnad på de gamla oligopolspelarna som Swedbank, SEB och Folksam men ur ett affärsperspektiv bär dessa på en oerhört mycket större affärssbyråkrati än nya aktörer som Avanza och Protector Forsikring vilka båda är bolag anpassade för den digitala tidsåldern.

Dessutom tror jag att det ofta är mer eller mindre omöjligt att byta ifrån en struktur från en annan. När en struktur utvecklats blir man snabbt beroende av de olika komponenterna och om en av komponenterna tas bort fallerar systemet. Men utvecklar man istället ett nytt system från början kan ett system med färre komponenter utvecklas.

Om jag har förstått rätt är det här bland annat vad som hänt under bygget av Olkiluoto 3 i Finland. Leverantören av reaktorn är Areva som är ett franskt företag med lång erfarenhet av att bygga kärnreaktorer i Frankrike. I Frankrike byggs dessa kärnkraftverk i nära samarbete med Électricité de France som driver landets 59 kärnkraftverk.

Électricité de France har däremot inget intresse av Finska kärnkraftverk och därför är det istället Industrins Kraft Abp (TVO) som är beställarorganisation gentemot Areva och som kommer att driva reaktorn.

Dåligt samarbete med Finska Strålsäkerhetsmyndigheten har också påverkat. Men problem i projektet har hittils inneburit att Olkiluoto 3 nu är mer än dubbelt så dyrt och tidskrävande som Areva förväntade sig när de skrev kontraktet.

Areva kan bygga komponenterna i ett kärnkraftverk, men att byta ut regelverk och beställarorganisation har visat sig vara väldigt, väldigt koststamt.

Ett exempel på en sådan process

Jag hade gärna velat lägga in ett exempel på hur dyr och komplex en beställarprocess kan vara i ett svenskt företag. Men tyvärr är det ogörbart då byråkratiska processer ofta betecknas som pinsamt hemliga och absolut inte får spridas utanför företag.

Därför tänkte jag istället göra lite reklam för det här inlägget på Wisemans Wisdoms som beskriver varför svenska signalister ertappats med att skriva pinsamma kärleksbrev mellan fartyg via okrypterade radiolänkar.

Man ska självfallet inte skicka kärleksbrev via militär kommunikationsutrustning ens om den är kryperad. Men oförmågan att krypera signalerna är ett bra exempel på hur en organisation snabbt kan förvandlas till en Dront när den interna byråkratin gör organisationen oförmögen att hantera förändringar och nya krav. För att locka läsare lägger jag in ett kort utdrag från texten men uppmuntrar verkligen läsa och begrunda texten i sin helhet här.

Försvarsmaktens materielprocess är otroligt trög. 2011 blev det, tack vare det ryska radioamatörforumet, känt på bred front i Marinen att viss trafik i HF2000 går i klartext. I en väl fungerande organisation hade detta åtgärdats snabbt, med tanke på att det rör sig om en informationsförlust som sker löpande över tiden. I det här fallet har FMV fortfarande - år 2014 - inte levererat en lösning. Jag har fått berättat för mig att det ska ske "i nästa version", men när den kommer är osäkert.
Varför tar det då så lång tid? En förklaring är alla de beslut som måste tas av olika personer på olika myndigheter och förband för att något ska hända. FMV måste ha en beställning från Försvarsmakten innan de kan påbörja en förändringsprocess. Denna görs av en materielsystemansvarig (MSA) på Högkvarteret. Det behöver inte heller röra sig om en enda MSA, då det finns separata för ubåtar, korvetter, minjakter, sambandssystem och så vidare. För att kunna lägga beställningar till FMV måste MSA få kännedom om problem och behov från förbanden.

När en beställning väl når FMV så är det separata stuprör även där. För att ytterligare komplicera det hela så finns det interna projekt på FMV som levererar till andra projekt. Ett internt projekt kan alltså leverera en färdig lösning till ett annat FMV-projekt där den sedan stannar utan att levereras till Försvarsmakten.


Slutsatser

Jag har aldrig gillat moats men jag ska helt klart titta mer på trögrörliga marknader där ny teknik kan förändra affärsprocesserna. Även om Dronter såsom trötta storbanker kan leva kvar länge, tror jag att nischaktörer i många branscher kan bli oerhört intressanta investeringscase. Avanza, Protector och Vardia är ganska självklara fall men jag blir även sugen på plattformsleverantörer såsom Enea och ProAct vilka både kan leda utveckling och anpassa sig till förändringar inom IT-marknaden.


4 kommentarer:

  1. Det som fascinerar mig så med försäkringsbranschen är att den är trögrörlig och karaktäriseras av inträdesbarriärer. Men som du säger så betyder det också ofta att när man väl är med på banan och har tagit sig över barriären så har man faktiskt på vissa håll fördel av att vara en ny spelare. I de små försäkringsbolagens fall är fördelarna att man kan vara kostnadsledare (både Protector och Vardia även om det i det senare fallet döljs av tillväxt). I marknader helt utan inträdesbarriärer blir det inte på det här viset och om barriärerna är för höga kommer konkurrenterna aldrig med i matchen (bank).

    Du satte med andra ord fingret precis på vad jag gillar med de unga försäkringsbolagen i detta inlägg. Jag tror inte att det är omöjligt att anpassa sig, men det är förbannat svårt och därför kommer det att ta tid innan dronterna är med i matchen. Dront-elefanter är kanske ett bättre ord för på försäkringsmarknaden är dronterna så stora att de inte bryr sig om vassa tänder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inlägget kan eventuellt ses som ett upplägg för investering i effektiva bolag såsom Vardia eller eWork.

      Gällande de stora elefanterna funderar jag på om de inte kan sluta som vandringsduvan i USA. Den såg ut att vara omöjlig att utrota trots en långsam minskning. Sedan kollapsade populationen totalt på ett årtionde då de nått någon form av brytpunkt.

      Radera
  2. Mycket bra och relevant inlägg, du skriver bra - övergångarna mellan kärnkraftverk, försäkringsbolag och utdöda fåglar är välsmorda :) Just lågkostnadsfördelarna i Vardia och Protector är den viktigaste faktorn till att tillväxten är relativt uthållig (alltså inte nivån på tillväxten men det faktum att man kommer att kunna fortsätta ta marknadsandelar).
    De stora aktörerna kommer nog närma sig de modernare strukturerna, men frågan är hur lång tid det kommer att ta och hur nära dem man kommer.
    Denna branschdynamik blir sällan uppmärksammad i media förrän den blir helt uppenbar, och det är intressant att se branscher långsamt förändras på det sättet. Just försäkringsmarknaden genomgår väl ingen omvälvande förändringsprocess, men förr eller senare kommer marknaden att se helt annorlunda ut än idag. I andra branscher går det desto fortare, se på hur det gick med Nokia. Där var utvecklingen mer dramatisk och medierna uppmärksammade den (efter att de nya produkterna hade slagit igenom på bred front, iallafall) på ett helt annat sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, jag har funderat på om övergångarna fungerar bra och kul att du uppskattar dem =).

      Just långsamheten i övergången ser jag som lite av en fördel då det hindrar förlorarna att bygga upp en krismentalitet som kan hjälpa dem att bygga om sin egen verksamhet till att bli mer effektiv.

      Radera