Aktieingenjören

lördag 9 januari 2016

Uträkningar kring RUT och risken för att det försvinner

Jag arbetar just nu på en analys av HomeMaid AB som är noterat på Aktietorget och var ett av få bolag på börsen som vid årsskiftet framstod som billigt (P/E 11, 6,5 % direktavkastning och en hygglig tillväxt). Självklart kommer den här billigheten inte gratis utan beror på den stora politiska osäkerhet som råder kring RUT-avdraget där Socialdemokraterna 2014 ville slakta RUT-avdraget (länk) och har sedan dess gjort en helomvändning och är numera positiva till RUT-avdraget (länk). Den här osäkerheten resulterade i att jag läste på ganska djup i ämnet och publicerar därför RUT-analysen separat från HomeMaid-analysen.

Att skapa fler ”enkla” jobb har under en längre tid varit en av de viktigaste frågorna på den politiska dagordningen. Sverige är ett land med höga skatter, höga lägstalöner och en arbetsmarknad med låg flexibilitet. För majoriteten av befolkningen har det här varit positivt då det innebär att vi har god arbetstrygghet och hög disponibel inkomst. Men det skapar även klyftor då svenska bolag satsar hårt på automatisering och har varit mycket snabba med att flytta lågmarginalyrken till andra vilket resulterat i att vi har den lägsta andelen jobb utan krav på särskild yrkesutbildning i Europa.

Det här skapar stora problem då vi i Sverige har en mycket dyr offentlig sektor och vi har ett av världens högsta skattetryck (länk) vilket gör det viktigt att hålla en stor andel av befolkningen sysselsatt inom privat sektor då det både minskar bidragskostnaderna och ökar skatteintäkterna. RUT-avdraget är en del av det här arbetet och Skatteverket beskriver i sin rapport ”Om RUT och ROT och VITT och SVART” målet med reformen på följande vis (figur 1, källhänvisning)

Figur 1, Målet med RUT-avdraget är att öka andelen arbete som sker på beskattningsbar tid.

I en idealiserad värld utan skatter och andra praktiska hinder skulle det vara ekonomiskt rationellt för mig att låta någon annan utföra arbetsuppgifter såsom städning. Genom att minska mitt oavlönade arbete med 1 h skulle jag kunna arbeta en timme mer som konsult och eftersom jag tjänar mer än städaren skulle både jag och städaren öka vår disponibla inkomst. I verkligheten fungerar ekonomin annorlunda och även om vi endast beaktar själva skatterna blir resultatet att för varje krona som en tjänsteutförare vill ha i nettoersättning måste min arbetsgivare ha betalat 3,5 kr för mitt arbete om jag ska ha råd att betala tjänsteutföraren på ett sådant sätt att 1 h av mitt arbete motsvarar 1 h lön till städaren:

För att få pengar att betala med måste jag arbeta vilket innebär att för varje krona jag erhåller måste min arbetsgivare betala 1,72 kr (exklusive grundavdrag och statlig inkomstskatt).
Tjänsteutföraren måste i sin tur betala mervärdesskatt och arbetskostnad vilket innebär att för varje krona jag betalar för tjänsten blir max 50 öre kvar till städaren efter skatter och avgifter.

Effekten av det här är att vi i Sverige har en relativt liten tjänstesektor riktad mot privatpersoner. Rörmokare, bilmekaniker och elektriker skyddas av mycket höga inträdesbarriärer, medan tjänster såsom trädgårdsarbete, städning och fönsterputsning blir svåra att utföra i ett land med höga skatter och låg lönespridning när tjänsten istället kan utföras på obeskattad tid.

Det politiska läget

Alliansen, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet är positiva till RUT-avdrag medan Vänsterpartiet är negativa till RUT och Socialdemokraterna är ambivalenta. Rent praktiskt verkar det som att Socialdemokraternas vänsterflygel är negativa till RUT vilket tvingade Håkan Juholt att ta ställning mot RUT det trots att han själv motionerat om ett motsvarande "konst-rot" för att stimulera privatpersoner att köpa konst (länk). De internpolitiska stridigheterna i Socialdemokraterna är svårförutsägbara och jag vet att många sossar med emfas hävdar att man inte kan dela in Socialdemokraterna i vänster respektive högersossar. Men även om det snarare handlar om en fallande skala från vänsterradikalism till stabil mittenvänsterpolitik är det min uppfattning att partiaktiva Socialdemokrater har mer vänsterradikala ideal än sina väljare.

Effekten är att partiet ofta har en mer radikal profil i frågor som ligger lågt på den politiska dagordning och man kan till exempel försöka utrota kärnkraften med hjälp av skatter nu när vi för tillfället har låga energipriser. När en fråga sedan blir politiskt viktig har partiet en tendens att svänga från vänsteridealism till realism vilket vi ser antydningar om i både integrationspolitiken och försvarspolitiken

RUT-avdraget gynnas därmed av debatten om invandringens kostnader (eller lönsamhet) då tillgången till så kallade instegsjobb är oerhört viktig för att få flyktingmottagandet att gå ihop rent ekonomiskt. Med ett omfattande välfärdssamhälle krävs en hög andel förvärvsarbetande och sysselsättningsgapet mellan invandrare och infödda svenskar blir därför ett allvarligt problem. Hög arbetslöshet beror till stor del på att vi i Sverige har en hög utbildningsnivå och få jobb med låga utbildningskrav (figur 2) och RUT-arbeten är i det här sammanhanget en mycket gynnsam lösning. Precis som andra serviceyrken ställer arbetet krav på globalt tillgängliga egenskaper såsom flit och pålitlighet, men det kräver inte en specifik utbildning eller stora språkkunskaper vilket gör sektorn attraktiv för invandrare som vill etablera sig i samhället.

Bilden är länkad från riksdagsledamot Jan Ericons blogg vilket förklarar Moderatmärkningen.

I det här sammanhanget bör kanske även Sveriges Televisions försök att marknadsföra flyktingmottagandet som ett ”kompetensregn” (länk) nämnas då det är ren bullshit (figur 3). Ska man tjäna pengar på kompetensen bland flyktingar är det med andra ord HomeMaid man ska köpa aktier i och inte eWork.

Figur 3. Norsk statistik som överensstämmer med SCB gällande andelen flyktingar med eftergymnasial utbildning. (notera även den låga andelen med gymnasial utbildning). Från Tino Sanandajis blogg (länk)

Den låga utbildningsnivån och bristen på arbeten med låga krav på arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning ger dessutom en förklaring till invandrares låga sysselsättningsgrad i Sverige. Det handlar varken om lata invandrare eller rasistiska arbetsgivare, utan helt enkelt om att vi har en arbetsmarknad som är dåligt anpassad för personer med låga kunskapsnivåer (figur 4).

Figur 4. Det finns självklart lata invandrare och rasistiska arbetsgivare som man kan använda för anekdotisk bevisföring. Men statistiken ger en annan bild. Bild från Tinos blogg (länk)

Huruvida invandring är lönsamt eller inte har debatterats länge. Men om man på fullt allvar tror på de olika solskensuträkningar kring invandring som gjorts av diverse kommuner och journalister, då har man nog inte rätt förutsättningar för att ägna sig åt aktieinvesteringar. Men rent praktiskt verkar det som att vi behöver vi en genomsnittlig förvärvsfrekvens på omkring 70 % för människor som får uppehållstillstånd i Sverige för att kostnaderna ska bli plusminus noll och i dagsläget ligger förvärvsarbetandefrekvensen på 57 % och en konstant (eller svagt fallande) etableringshastighet där det tar 7 år innan 50 % av flyktingarna som anländer ett visst år har fått jobb. För den som vill läsa mer på området rekommenderar jag Tino Sanandajis blogg på ämnet. Det har förekommit en del mer eller mindre fula försök att smutskasta honom men hittills har jag inte hittat några fel i hans siffror.Han börjar bli ganska upprörd över hur ohederligt media och politiker hanterar invandring och integration men bloggen är klart läsvärd för den som vill ha statistik för att skapa sig en bättre uppfattning om migrationsfrågor och oavsett vad man tycker om framtida invandring så måste vi göra någonting för att öka förvärvsarbetandefrekvensen bland utlandsfödda i Sverige.

Kostnaden för RUT

RUT (och ROT) fungerar så att den företagare som utför tjänsten fakturerar kunden halva kostnadsbeloppet och Skatteverket den andra halvan upp till ersättningstaket. Totalt innebär det här att Skatteverket betalar ut över 2,5 miljarder kronor till RUT-företag och över 14 miljarder kronor till företag som utfört ROT-tjänster vilket av avdragsmotståndarna framhålls som en kostnad. Men den argumentationen bygger på att man ignorerar det faktum att majoriteten av alla hushåll skulle sluta köpa RUT-tjänster och utföra arbetet på obeskattad tid om RUT-avdraget avskaffades (en enkätstudie på området finns i Skatteverkets rapport som jag länkade till tidigare).

Konjunkturinstitutet gjorde en studie på RUT-avdragets effekter år 2005 där man beräknade att break even för RUT-avdraget var 10 000 nya arbeten vilket skulle innebära att de ökade skatteintäkterna skulle uppväga administrativa kostnader och den skattereduktion som gynnade redan befintliga köpare. I dagsläget bedömer man att ca 17 000 personer är sysselsatta inom RUT-sektorn (länk) och enligt konjunkturinstitutets modell nådde man break even 2010. Från vissa håll har det framkommit kritik mot att Konjunkturinstitutets modell var ”gammal” och ”bara en simulering”. Men hittills har jag inte kunnat hitta någon konkret kritik om förutsättningar som förändrats mellan 2005 och 2010 och därigenom skulle göra beräkningarna irrelevanta. Gör man en enkel kalkyl över de skattetransaktioner som måste ske för att RUT-avdrag ska kunna utbetalas blir det även tydligt att marginaleffekten för varje ny RUT-köpare innebär mycket stora skatteintäkter för staten.

Beräkningen nedanför är gjord med antagandet att en person med 30 000 kr i lön verksam i Uppsala kommun köper RUT-tjänster för 25 000 kr av ett RUT-bolag som tar 350 kr/h (snittet i Skatteverkets rapport) och betalar städaren medianlönen för en städare i Uppsala kommun (18 531 kr). Jag har även räknat med att bolaget har 0 kr i overheadkostnader vilket innebär att man slipper betala skatter för administratörer och liknande utan istället tillkommer endast bolagsskatt på 22 % av vinsten.

		RUT	Inget RUT
Betalarens skattekostnad	Arbetsgivaravgift	7 855	0
	Kommunalskatt	7 762	0
	Summa	15 617	0

Tjänsteutförarens skattekostnad	Moms	5 000	0
	Arbetsgivaravgift	2 602	0
	Kommunalskatt	2 356	0
	Bolagsskatt	1 947	0
	Summa	11 905	0

Återbetalning	RUT-avdrag	-12 500	0

Samhällets nettoskatteintäkt		15 022	0

Även med en mycket konservativ uträkning ser vi alltså att även med RUT-avdraget erhåller staten en nettoskatteintäkt. För varje krona som betalas ut i RUT-avdrag erhåller staten nämligen 2 kr i skatt från RUT-köparen, städaren och företaget som säljer tjänsten.

Slutsats

Rent ekonomiskt finns det inga bra argument för att avskaffa RUT-avdraget. Konjunkturinstitutets modell är robust nog för att beräkna de fasta kostnaderna och marginaleffekten för varje extra RUT-köpare innebär att man gör en vinst på mer än 100 % för varje extra krona som betalas ut i RUT-avdrag. Dessutom har RUT mycket positiva strukturella effekter då 67 % av städerskorna som anställs tidigare varit arbetslösa och andelen utlandsfödda är 42 %. Dessutom har 63 % av bolagen en kvinnlig VD vilket innebär att RUT-avdraget även bör anses vara feministiskt (länk).

Sammantaget är det alltså svårt att hitta rationella argument mot RUT-avdraget. Motståndet bygger snarare på ett irrationellt förakt mot städerskor då man kallar det hela för "Pig-bidrag" och en ryggmärgsreaktion där man inom vissa kretsar aldrig vill lägga samhällets resurser på de individer i samhället som man uppfattar som privilegierade. Eftersom Decemberöverenskommelsen har fallit och även Miljöpartiet är positiva till RUT tror jag att risken för att RUT ska avskaffas är liten. Däremot finns det en stor risk att klåfingriga politiker försöker optimera utbetalningar på ett sätt som knäcker sektorn precis som i Danmark (länk) där sektorn snabbt minskade till en tredjedel av tidigare nivåer när man fipplade med ersättningsnivåer och vilka tjänster som omfattades av bidraget.

fredag 1 januari 2016

Portföljrapport 2015, utvärdering och planer för framtiden

Rent kvantitativt har portföljen utvecklats helt fantastiskt med en utveckling på + 20,09 % trots att en femtedel av portföljen bestod i likvida medel och Transmodeaktier. Motsvarande investering i en indexfond som Avanza Zero hade genererat en avkastning på 2,1 % medan mitt traditionella jämförelseindex SIXPRX (ett bredare index med fler bolag) avkastade 10,6 %.

Samtidigt bör man komma ihåg att den andra halvan av 2015 har varit en helt fantastisk tidsperiod för småbolag medan de större bolagen har gått mycket tungt efter en långvarig uppgång under 2014 och fram till sommaren 2015. 40 %20 år spekulerade i om storbolagen hamnat i en "kvalitetsbubbla” redan i februari (länk till hans inlägg) och jag tycker mig känna igen en trend som jag redan i min först portföljutvärdering på bloggen noterade:

Värt att notera är även att min portfölj är både sencyklisk och relativt börsindex presterar bäst vid nedgångar. Det här är ett medvetet val då jag har mycket svårt att förstå eller acceptera finansmarknadens storbolagspremium. Effekten av det här är att värderingsrisken blir lägre eftersom marknaden verkar vara snabbare på att sänka ett bolag från P/E17 till P/E12 än från P/E 12 till P/E 8,5. Nackdelen är främst psykologisk då jag vid börsökningar ofta släpar efter index då småbolagens värderingar främst ökar då storbolagens värdering driver investerare till de mindre listorna (hela inlägget).

I årets graf syns inte detta lika tydligt eftersom Vardia-smällen kom i början på mars (länk för den som vill läsa min utvärdering) och den här förutsägelsen är självfallet inte allmängiltig. Men mönstret återupprepar sig och i år tror jag även att tillväxten i småbolagen dopats av nytillkomna småsparare vilket åtminstone delvis har drivit kurserna under andra halvåret då min portfölj sprungit iväg från index. Av bolagen i portföljen är det särskilt G5 Entertainment (länk) som är exponerad mot den här typen av sparare då den har delats på de flesta aktieforum och även lästs av bolagets ledning.

Att börsåret gynnar investerare med fokus på mindre bolag syns även tydligt när man tittar på fonder och alternativa jämförelsevärden.

Avanza Zero 2,1 %
SPP Sverige A (indexnära men bredare än OMXS30) 6,04 %
Didner & Gerge Aktiefond 8,55 %
Didner & Gerge Småbolag 31,2 %
Didner & Gerge Global 9,02 %
Spiltan Aktiefond investmentbolag 16,82 %
Snitt småbolagsfonder 23 % (artikel på Placera)
Finanskvinnans expertuppföljning 12,1 %
Börsdata-660 snitt 36,7 %
Börsdata-660 median 11,6 %

Eftersom det bara är i tre år som jag systematiskt har utvärderat mitt investeringsarbete är det fortfarande för tidigt att dra några säkra slutsatser. Men det ser lovande ut hittills och även om jag inte bara tänker satsa på svensk småbolag hoppas jag att ett fokus mot små och medelstora tillväxtbolag kan hjälpa mig att ytterligare öka avkastningen.

	Aktieingenjören	SIXPRX	Avanza Zero	Didner & Gerge småbolag
2013	34,82%	28,10%	24,45%	41,87%
2014	13,10%	15,90%	13,92%	18,46%
2015	20,09%	10,62%	2,21%	29,94%

Årets transaktioner

Under året har jag experimenterat en del med att investera i börsintroduktioner vilket i princip har varit spel mot öppet mål. Jag har gjort vinst på nästan varje affär men att äga aktierna fram till årets slut i hade i varje enskilt fall utom K2A preferensaktie varit bättre än att sälja någon vecka efter börsintroduktionen. Men även utanför noteringsspekulationerna har aktiviteten varit högre än vanligt även om det svider att jag missade hela större delen av spelbolagsexplosionen och Kopparbergs snabba utveckling.

Långsiktiga köp

På en stigande marknad är det lätt att lura sig själv att köpbesluten varit briljanta och jag vill därför inte dra allt för långgående slutsatser gällande de aktieköp som gått bra. Av de investeringar jag gjort är det i princip bara två som inte utvecklats som planerat eller bättre. I Transmodes fall accepterade fler köpare än vad jag väntat mig budet och mina aktier kommer därför att tvångslikvideras. I praktiken innebär det här att mitt innehav är låst fram till domstolen har satt ett pris på aktierna och fram till dess erhåller jag ränta på 2 % på aktievärdet (länk till min totalsågning av budet). I fallet med Vardia har jag skrivit en haveriutredning här där jag utvärderar vad som hänt med innehavet.

Inköp	Analys	Bolag	Avkastning
2015-10-23	Länk	G5 Entertainment	40,6 %
2015-04-29	Länk	eWork	22,4 %
2015-04-09	Länk	Transmode
Se löptext	Länk	Vardia	-32,8 %
2015-02-11	Länk	Boule Diagnostics	43,1 %
2015-01-08	Länk	J Sainsbury	8,2 %

Försäljningar

Årets aktieförsäljningar har varit relativt väl tajmade med ett stort undantag. Jag sålde Vitec då jag ansåg att aktien var fullvärderat med en ansträngd balansräkning och knackig utveckling i de förvärvade bolagen (läs analysen här). Två månader senare avslöjar Vitec att man kommer att genomföra en riktad nyemission, tecknar nya lån och genomför flera förvärv som snabbt driver upp aktiekursen. Jag har inte riktigt bestämt mig för om säljbeslutet var korrekt utifrån tillgänglig information. Eller om jag var påverkad av att jag tidigare hade missat en möjlighet att först sälja Doro för 50 kr när värderingen var ansträngd och sedan köpa tillbaka aktierna för 30 kr men det känns ändå lite småsurt. Försäljningsutfallet i tabellen nedanför är aktiekursens förändring mellan den 28:e december 2015 och försäljningsdatumet (negativt utfall betyder att kursen är högre idag och positivt utfall att den är lägre idag) och avkastningen är totalavkastningen under den tid som jag ägt aktien.

Inköp	Försäljning	Bolag	Försäljningsutfall	Avkastning
2013-11-29	2015-08-25	BankNordik	-2,4 %	3,1 %
2013-04-16	2015-07-22	Diadrom	17,3 %	0,0 %
2014-12-04	2015-06-08	NP3 Fastigheter	-10,5 %	25,3 %
2010-07-02	2015-05-19	BP Plc	30,7 %	81,8 %
2010-07-09	2015-03-02	Vitec	-54,4 %	93,4 %

Transmode kommer tvångsinlösas och aktiepriset bör landa på mellan 110 och 123 kr beroende på hur rätten tolkar budet. I framtiden kommer jag alltså att kunna räkna med en avkastning på ungefär mellan 0 och 10 % på min Transmodeinvestering.

Noteringsspekulationer

Förutom den normala aktiehandeln har jag deltagit i en del noteringsspekulationer. I de flesta fall har kursen fortsatt uppåt även efter att jag sålt mina aktier, men det är bara i Inission som det grämer mig. Jag var snubblande nära att lägga in bolaget i min långsiktiga portfölj och avkastningen på den investeringen skulle fram till dagens datum ha varit 59 % tack vare urstarka kvartalsrapporter. Men jag hade inte riktigt psyke nog att stå emot den makroekonomiska pessimismen i somras och partnertillverkare är en mycket konjunkturkänslig bransch.

Inköp	Försäljning	Bolag	Försäljningsutfall	Avkastning
2015-11-25	2015-11-30	Dometic	-1,0%	12,1%
2015-06-03	2015-06-30	Inission	-59,0%	-1,3%
2015-04-24	2015-05-04	Tobii	-46,2%	40,0%
2015-03-23	2015-04-07	K2A pref	13,3%	9,2%
2015-02-13	2015-02-17	Dustin Group	-7,0%	20,0%

Portföljen i slutet av året

Jag viktar inte portföljens innehav utan genomför alltid investeringar i ungefär samma storlek och har ambitionen att låta innehavet växa eller minska på egen hand. I samband med exempelvis nyemissioner gör jag undantag från den här principen och i år blev det även en avvikelse med G5 Entertainment där planen att göra halva investeringen innan kvartalsrapporten och den andra halvan efter kvartalsrapporten. Men tyvärr blev tilläggsinvesteringen fördröjd vilket gav kursen tid att dra iväg till vad jag ser som oattraktiva nivåer.

Ser man till den hittillsvarande avkastningen är det smått komiskt hur avkastningen på respektive innehav är nästintill omvänt proportionell mot bolagens storlek och jag är förvånad över hur fort G5 Entertainment och Boule Diagnostics har uppvärderats.

Eftersom jag har en koncentrerad portfölj innebär "bästa bolagen" egentligen alla bolagen. Att Vardia är skrivet som en vinst beror på att jag sålde alla mina aktier och köpte teckningsrätter vilket gav en nätt arbritragevinst. Egentligen ligger jag på -32 %.

Tankar inför 2016

Jag tror att en stor utmaning för både mig och andra småsparare är att hålla huvudet kallt och att varken ignorera eller övertolka data. När börsen går bra är det mycket enkelt att släppa de kvantitativa parametrarna och istället lura sig genom att skapa "investeringssagor" som rättfärdigar även de galnaste investeringsidéerna. Även om de indextunga bolagen gått dåligt har det här varit ett fantastiskt år på de mindre listorna och 2015 fanns det 70 svenska bolag på Börsdata.se som ökat sin aktiekurs med mer än 100 % i år. Av dessa går två tredjedelar med förlust och medianvärdet för P/S-tal är 7,4 medan medianvärdet för P/B-tal är 7,25 (av de 10 som ökat mest går endast ett bolag med vinst och medianvärdena är 73 för P/S och 37,3 för P/B) .

Småbolagsinvesteringar har precis som jag förväntat mig alltså överavkastat stora bolag, men jag måste även vara ödmjuk och medveten om att en stor del av årets uppgång är ohållbar på sikt. Den generella Småbolagsrabatten som jag hittills har dragit nytta av verkar mer eller mindre försvunnit och vid börsturbulens skulle jag inte bli förvånad om den återkommer vilket skapar en hävstång nedåt jämfört med större bolag.

Samtidigt skulle jag som investerare även vara mycket försiktig med många bolag som vid första anblick kan ses som stora och trygga. Två bra exempel är Axfood och ICA-Gruppen som handlas till en förväntad direktavkastning på 3 % och P/E över 20 trots mycket små tillväxtmöjligheter. Som småsparare bör man nog i dagsläget ta sig en mycket allvarlig funderare på om man vill ge sig in i den här typen av bolag just nu. Även om bolagen knappast kommer att gå i konkurs är uppsidan mycket liten samtidigt som nedsidan är större än man kan ana. Europeiska stjärnor såsom Tesco och Carrefour numera handlas till exempel till värderingar som nu ligger under hälften av var de låg när framtiden var som ljusast.

Men en förväntad direktavkastning på ca 3 % får man med en investering på 100 000 kr i t.ex. Axfood ungefär 1 500 kr mer i utdelning än på ett högräntekonto med statlig insättningsgaranti. Samtidigt ska man komma ihåg att Axfood är verksamt på en marknad med låg tillväxt där vi bygger upp ett överutbud av matbutiker samtidigt som värderingen enligt de flesta nyckeltal är ungefär dubbelt så hög som för Europeiska sektorskollegor (min sektorsanalys är fortfarande aktuell och kan läsas här). Det här innebär att även om Axfood skulle bibehålla nuvarande lönsamhet men falla till en värdering i nivå med detaljhandelsföretag i övriga Europa skulle det ta 33 år för den årliga överavkastningen jämfört med ett statligt garanterat räntekonto för att kompensera det förlorade aktievärdet. Liknande risker finns för andra högavkastande värdepapper (länk) och jag tror att många sparare kan komma att bränna sig på dessa om räntorna stiger på grund av en positiv konjunkturutveckling eller om riskviljan på marknaden minskar på grund av en negativ konjunkturutveckling.

Jag tror fortfarande att det finns bolag som är värda att köpa och jag kommer att fortsätta söka attraktiva investeringar under 2016. Men det farligaste som finns är att bli för självsäker när det gått bra och därför försöker jag alltid påminna mig själv om att hålla mig till de teoretiska grunderna i värdeinvestering. Därför vill jag även passa på att tipsa om mitt inlägg Att prissätta bolag, kärnan i all värdeinvestering. Jag brukar helst undvika att ge råd utan försöker hellre beskriva vad jag gör och varför jag gör det så att jag kan diskutera idéerna med likasinnade här på bloggen. Men jag skrev inlägget i syfte att förklara för min far vad han borde tänka på innan han lyssnade på en kollegas tips och jag tror att många andra också kan ha nytta av det.

Uppföljning av årets föresatser

Inför investeringsåret 2015 ställde jag upp tre föresatser för mitt investeringsarbete:

Sälja Formpipe software om de inte börjar visa på förbättrade marginaler eller signifikanta framgångar inom life science.
Sälja Diadrom Holding om de inte innan sommaren får igång Mälardalskontoret.
Investera i Didner & Gerges fonder om jag dras in i något nytt tidskrävande projekt.

Formpipe Software har förbättrat sitt resultat under 2015 och Diadrom Holding avyttrades i juli enligt ovanstående föresatser (länk till inlägg). På punkt 3 har jag inte riktigt levt upp till mina föresatser då jag numera är chef för ett work package i ett EU-finansierat forskningsprojekt i samarbete med partners i Kenya, Uganda, Sydafrika och Nigeria. I det arbetet måste jag även passa på att tacka Gustav på Gustavs aktieblogg eftersom hans intresse för Afrikanska bolag har lagt grunden till att jag också byggt upp en kunskapsbas om Afrikas ekonomi vilket imponerar på mina samarbetspartners.

Föresatser inför 2015

Jag kommer att göra en uppföljning av MTN Group och kanske även göra ett inlägg om vindkraftsbolag då det skulle öka min förståelse för sektorn.

Men därutöver har jag beslutat mig för att renodla min portfölj och effektivisera arbetet genom att fokusera på nordiska tillväxtbolag. Det här beror på att Börsdata.se gjort det möjligt för mig att automatisera en stor det av det tråkiga arbetet med en analys. Samtidigt har jag även under 5 års tid varit duktig på att hitta stabila tillväxtaktier medan de bolag jag köpt med hänvisning till att vara ”defensiva” har presterat sämre. När de första analyserna kommer upp kan det vara en bra idé att vara aktiv med feedback om det är något du som läsare saknar och som jag snabbt kan korrigera i mallarna utan att försämra jämförbarheten mellan analyserna.

måndag 28 december 2015

Bloggsammanfattning 2015

Min investeringsmetodik är uppbyggd på två fundament.

1. Att jag investerar på ett sådant sätt att min grundavkastning är attraktiv.

2. Att jag hela tiden utvärderar mina innehav och mitt agerande i syfte att förbättras som investerare.

Grundavkastning innebär i det här fallet att jag vill fokusera på en del av aktiemarknaden där genomsnittsavkastningen överträffar den genomsnittliga avkastningen på börsen som helhet. Det här innebär i sin tur att jag får vad Daniel Kahneman skulle kalla för en attraktiv base rate vilket innebär att även om jag är fullkomligt medioker som investerare bör avkastningen överträffa indexfonder. Jag har skrivit om det här nyligen i mitt inlägg Otur och den enkla tumregeln att inte vara korkad och strax efteråt skrev Värdebyrån ett fantastiskt inlägg som knyter an till samma tema (länk).

Den andra pelaren är den huvudsakliga anledningen till varför jag bloggar. Bloggen är för mig att forum där jag kan skriva ned mina tankar, diskutera dem med likasinnade och gå tillbaka för att utvärdera utfallet av mina tidigare beslut. Varje år skriver jag därför en portföljrapport som utvärderar mina investeringar under året och en bloggsammanfattning som sammanfattar mina analyser och andra funderingar. När man sedan går tillbaka i tiden kan man båda granska sitt eget arbete och se vissa återkommande mönster. Bland annat har jag noterat att jag, Kenny och Finansnovis redan 2013 diskuterade frågan om ”rundgång” på aktiebloggar och risken för att man bara tar över varandras investeringsidéer (länk) vilket några personer i kommentatorsfälten har tagit upp nyligen. Min personliga åsikt i frågan är att risken för rundgång är begränsad och att till och med investeringslegendarer som Philip Fischer fick 80 % av sina investeringsidéer från branschkollegor som han litade på (källa med längre artikel).

För mig utgör alltså bloggen både en dagbok och ett sätt för mig att bygga upp ett nätverk där jag kan dryfta investeringsidéer med likasinnade. Det kanske mest lönsamma exemplet på den här typen av tankeutbyte är den läsare som i februari tipsade mig om Boule Diagnostics vilket hittills har varit en mycket lyckad investering (länk till analys). Men vi har även haft en hel del andra intressanta diskussioner i båda den här bloggens kommentatorsfält (rekord i antal kommentarer finns på det här inlägget där jag i inlägget spinner vidare på Carolus svar till en annan läsare) och på andra bloggar vilket jag uppskattar väldigt mycket.

Analyser under 2015

I år har jag slagit nytt rekord i antalet analyserade bolag även om en stor del av bolagen analyserats i samband med börsintroduktioner och branschgenomgångar. Så rent kvalitativt vill jag därför främst framhålla min analys av Sainsbury och Tesco (gjord 2014 men efter det årets bloggsammanfattning), min jätteanalys av Doro i Värdepappret samt analysen av G5 Entertainment. Särskilt analysen av Doro var ett spännande hantverk där jag fick oerhört bra hjälp av Gottodix (länk) och Värdepapprets redaktion som bidrog med konstruktiv kritik.

För att underlätta läsning av tabellen har jag inom parentes skrivit ut om en analys bidragit till ett konkret agerande från min sida (d.v.s om jag köpt, sålt eller behållit aktier).

Bolag	Åsikt	Dåvarande börskurs	Nuvarande börskurs	Utveckling	Datum
Sainsbury (ADR)	Attraktivt (köp)	15,2	15,8	4,1%	12-30
Tesco (ADR)	På gränsen till köpvärt	8,7	6,8	-22,1%	12-30
Vardia	Attraktivt (köp)	-	-	-32,8%	01-14
Transmode	Attraktivt (köp)				01-18
InXL Innovation	Ej köpvärt p.g.a avyttrade dotterbolag	6,0	5,8	-3,3%	01-27
Boule Diagnostics	Attraktivt (köp)	62,0	91,0	46,8%	02-12
Serendipity Pref	Fel bolagstyp för preferensaktier	100,0	94,0	-6,0%	02-15
Castellum	Intressant relativt andra fastighetsbolag	144,5	120,4	-16,7%	02-22
NP3 Fastigheter	Intressantast av fastighetsbolagen	44,8	42,0	-6,2%	02-22
Hufvudstaden	Bra bolag men alldeles för dyrt	123,0	118,5	-3,7%	02-22
Wallenstam	Bra bolag men alldeles för dyrt	77,0	68,8	-10,6%	02-22
Vitec	Jag sålde	170,0	372,5	119,1%	03-04
Ratos	För komplext att analysera vidare	56,3	48,8	-13,2%	03-08
Millicom	Bra exponering mot latinamerika (jag ägde redan aktier)	635,0	497,2	-21,7%	04-11
MTN Group	Mycket intressant men dåligt kassaflöde	20,3	9,0	-55,5%	04-11
Maroc	Kan vara intressant	-	-		04-11
Bharti Airtel	Dålig tillväxt	409,6	337,8	-17,5%	04-11
Safaricom	För beroende av ett enskilt land	-	-		04-11
Vodacom	Sämre än MTN Group p.g.a. fokus i Sydafrika	33,5	32,1	-4,4%	04-11
K2A pref	Varning för aktien och liknande	292,0	241,0	-17,5%	04-14
Diadrom Holding	Fortsatta problem (jag sålde i juli)	14,3	11,0	-23,1%	04-20
Atea	Fortsatt attraktiv direktavkastning (jag behöll)	86,0	71,3	-17,2%	04-24
Formpipe	Går åt rätt håll (jag behöll mina aktier)	8,3	8,5	2,4%	05-06
Elekta	Nedgången är förståelig men ej intressant för mig	59,3	71,4	20,5%	05-15
eWork	Jag köpte aktier	52,5	64,3	22,4%	06-01
Inission	Jag spekulerade i introduktionen (men sålde för tidigt)	100,0	159,0	59,0%	06-02
Nordic Camping	Intressant men för dyrt	24,5	21,4	-12,7%	06-02
BE Group	Ej attraktivt för mig				06-02
Scandi Dos	Mkt skeptisk				06-02
Scandinavian Enviro Systems	Mkt skeptisk				06-02
Life Assays	Mkt skeptisk				06-02
Hybricon buss	Mkt skeptisk				06-02
Nanexa	Mkt skeptisk				06-02
Pilum	Mkt skeptisk				06-02
Crown Energy	Mkt skeptisk				06-02
Medicwave	Mkt skeptisk				06-02
Hövding	Mkt skeptisk	18	16	-11,1%	06-02
Magnolia	För dyr att teckna	41	84,25	105,5%	06-03
Agora	Riktigt rutten	38	34,7	-8,7%	06-08
Coor	För dålig för att analysera på djupet	38	38,1	0,3%	06-12
Alimak Hek	Cykliskt, dyrt och dålig balansräkning	101,25	88,75	-12,3%	06-15
Pandox	Intressant men för dyrt	106,2	152,2	43,3%	06-15
Doro	Bra investeringstillfälle (jag behöll mina aktier)	40	57,75	44,4%	06-26
Famous Brands	Ingen åsikt om aktien men bra bolag	13650	12682	-7,1%	09-04
G5 Entertainment	Mycket attraktivt (jag köpte aktier)	34,1	49,5	45,2%	10-23
Activision Blizzard	Bra förvärv men dyr aktie	35,82	38,92	8,7%	11-04
Fingerprint Cards	Hög risk, opålitlig ledning	477	502	5,2%	11-20

Förutom det rena analysarbetet har jag filosoferat över en hel del frågor gällande investeringsmetodik och vilken nisch jag vill befinna mig i som investerare. Som jag nämnde i inledningen till årets sammanfattning har jag lagt en hel del möda på att testa olika teorier kring småbolagens överlägsenhet. Som en del av detta har jag efter en diskussion med Investerarfysikern (länk) satt igång en långtidsstudie där jag satte samman ett ganska slumpartat index med lönsamma småbolag där min hypotes är att de över tiden ska avkasta bättre än small cap index (länk indexet) då även basala screeningfunktioner eliminerar de riktigt dåliga bolagen.

Andra analyser och idéer som kan vara av intresse är sammanställda i följande läslista.