Riskvärdering och möjligheter för MTN och andra operatörer

Mogna marknader för mobiltelefoni karaktäriseras av en hög marknadspenetration och att dataanvändning utgör en stor del av intäkterna. På mogna marknader verkar ARPU (Average Revenue Per User) ligga 50-300 % högre medan bruttomarginalerna är omkring 10 procentenheter lägre enligt min tidigare djupdykning om Afrikansk telekomindustri. Däremot är det inte helt säkert att samma mönster kommer att visa sig i de länder som just nu befinner sig övergången mellan tillväxt och mognad då vi inte vet hur mycket mobiloperatörerna kan pressa upp priserna i takt med att mobilanvändningen ökar. Men det bör nog anses vara sannolikt att vi får se samma mönster som i Sydafrika och Västafrika som just nu ligger längsta fram i utecklingen.

En annan aspekt är att mobila finanslösningar (MTN Mobile money, Tigo Cash och M-pesa) går oerhört mycket bättre på marknader med begränsad eller bristande infrastruktur. Vodacom Tanzania får till exempel 18,8 % av sina intäkter från M-pesa medan Vodacom i Sydafrika misslyckades med sin satsning 2010 och nu genomför en omlansering. Därför är det intressant att se hur de olika mobiloperatörernas intäktsfördelning ser ut i dagsläget. Dessutom kan vi få intressanta referensvärden från Bharti Airtel och MTN Group som särredovisar andelen dataintäkter i flera länder lokaliserade i Sydostasien och Afrika.

Av de bolag som redovisade intäkter på koncernviå kan vi se följande fördelning av intäkter från datatrafik och finansiella tjänster.

	MTN	Millicom	Airtel	Maroc	Vodacom	Safaricom
Data revenue	18,70%	14,50%	-	26%	17,60%	6,4%
MFS	-	1,80%	-	0%?	<4,4 %	18,4%

Bharti Airtels dataintäkter

Bharti Airtel har lyckats öka andelen dataintäkter till mycket höga nivåer i flera länder vilket bör ses som positivt. Mobiltelefoni är en ofta hårt reglerad marknad där bland annat avgiften som mottagarens operatör får ta ut regleras av staten. En hög andel dataintäkter minskar exponeringen mot den här typen av reglering och därför är det positivt att det uppenbarligen finns utrymme för operatörer att ta igen prispress på samtal via avgifter på datatrafik vilket vi ser på bland annat Bharti Airtel som bedriver verksamhet både på mer mogna marknader och utpräglade tillväxtmarknader.

Data revenue Bharti Airtel
Filippinerna	60%
Indonesien	51%
Singapore	49%
Malaysia	49%
Kina	45%
Sydkorea	33%
Thailand	24%
Indien	32%
Nigeria	16%
Uganda	24%

MTN Group

Förutom dataintäkter redovisar MTN Group även marknadsandel och marknadsposition på sina större marknader vilket är intressant då det sällan är mer än 2-3 mobiloperatörer per land som klarar av att hålla en god vinstmarginal.

		Marknadsposition	Marknadsandel	Andel dataintäkter
Västafrika
Elfenbenskusten		1	39%	11%
Ghana		1	51%	19%
Nigeria		1	49%	19%
Kamerun		1	59%	8%
Östafrika
Sudan		2	36%	15%
Uganda		1	57%	25%
Sydafrika		2	34%	24%
Mellanöstern
Iran		2	46%	18%
Syrien		2	44%	24%

Av redovisade områden överlappar MTN och Bharti Airtel i Ugana och Nigeria där MTN är både marknadsledande och har aningen högre dataanvändning.

Tankar om risk

I grund och botten finns det två stora invändningar mot investeringar i Afrika.

• Marknadsrisken är stor då internationella investerare snabbt kan dra tillbaka sina investeringar vilket får aktiekurserna att rasa vid ekonomisk oro.
• Verksamhetrisken är stor då politisk oro och andra faktorer snabbt kan ändra marknadsförutsättningarna inom olika länder.

Marknadsrisken är tyvärr svår att göra någonting åt och det är främst den som gör mig motvillig att investera i MTN. Verksamhetrisken måste däremot vägas mot det faktum att ”basnivån” av problem i MTNs verksamhet är enormt mycket högre än vad vi är vana vid. Ökad oro är självfallet negativt för MTN, men samtidigt måste vi komma ihåg att man redan i dagsläget är aktiva inom flera krishärdar och ändå klarar av att hålla en god lönsamhet och jag tänkte exemplifera det med nedslag på MTNs tre största marknader (räknat i antal abonnenter) och Syrien.

Nigeria, korruption, elproblem och Boko Haram

Boko Haram är ett stort problem i norra Nigeria och ett gissel för miljontals människor. Men Nigeria är ett mycket stort land och för att sätta lite perspektiv på hur stort gruppens totala inflytande på Nigeria är kan vi använda den här kartan som visar den största utbredning som terrorgruppen har haft (området är klart mindre nu efter motoffensiver).

Nigerias ekonomiska tyngdpunkt ligger dessutom utmed kusten där bland annat stora oljetillgångar har bidragit till en enorm tillväxt vilket resulterat i att Nigeria nu tävlar med Sydafrika om att utgöra Afrikas största ekonomi. Dessutom blev president Goodluck Jonathan för några veckor sedan den förste president i Nigeria som lämnat över makten till en politisk motståndare efter ett demokratiskt val. Trots problemen med Boko Haram är den övergripande utvecklingen positiv även om man börjar från en mycket låg nivå vilket kan exemplifieras med citat från den här artikeln som förtjänar att läsas i sin helhet.

MTN Nigeria said there was aggressive competition, with pricing models for short-term growth, and not long-term value preservation.

   One area which gives cause for concern is the issue of corporate governance in telecoms industry as the MTN parley revealed a growing interconnect debts among the operators. For instance, MTN alone is owed N13.6billion as at 2014.
  Industry sources said most of the interconnect debts, put at N30 billion in 2014 (industry wide) are piled up by the activities of some operators to undercut charges in order to sway subscribers’ loyalty as competition rages.

According to a telecoms analyst, some of  the operators charge ridiculous amount of money in order to win more subscribers to themselves but at the end of the day, they find it difficult to meet their obligations when it is time for them to offset their interconnect debts.

Analysts, however, said the blame should be placed at the doorstep of the industry regulator, the Nigerian Communications Commission, for finding it difficult to ensure issues like interconnect fees are resolved in the interest of other operators and the nation’s economy.

   Perhaps, a more recurring issue is the chunk of revenue deployed to the provision of diesel used in running the company’s 15,000 base stations all over the country. In 2014 alone, MTN spent a total sum of N30.5 billion on diesel; an amount it said was enough to build additional 5,000 base stations which would have also helped improve its services.

   At the end of the discussion, it was agreed that in order to make things easy for the operators , time has come to tackle the dearth of supporting public infrastructure, with MTN saying up to 70 per cent of outages in Nigeria are related to power issue.

   Need for  smart incentivisation for the industry was also raised as management of the company suggested that the Zambian model of suspending import duties on ICT equipment in exchange for agreed growth key performance indicators should be explored – not just for the “big” players.
MTN also called for the protection of telecoms/ICT infrastructure. It noted that telecoms/ICT infrastructure are critical national infrastructure and should be statutorily protected as such.

Sydafrika, upplopp, raskravaller och energibrist

Sydafrika har Afrikas bästa infrastruktur och har under lång tid varit kontinentens ekonomiska och politiska stormakt. Tyvärr håller ANC på att slarva bort den här ställningen med hjälp av en politik som framstår som värsta möjliga blandning av Nationaldemokraterna och Aftonbladets kultursida. Resultatet är en fallande tillväxt och rullande elavbrott då energindustrin är grovt eftersatt av artificiellt låga priser och andra politiska interventioner. Där man bland annat tillsätter högre chefer utifrån jämställdhetsmål istället för kompetens vilket inneburit att experter som tillhör fel kvoteringsgrupp (vita, indier och personer av blandat härkomst) ofta tvingas byta jobb eller lämnar landet helt (för den som vill läsa mer rekommenderar jag den här artikeln).

Den avtagande tillväxten spär även på de interna spänningarna och i Durban, Sydafrikas viktigaste hamnstad har minst 5 invandrare dödats sedan april då lokala Zulu-kungar har hetsat emot immigranter från övriga Afrika (länk).

 

Iran, regulatoriska hinder och religiös fundamentalism

MTN Irancells kunder utgör 20 % av MTN:s abonnenter men behandlas sedan 2014 som en extraordinär enhet men verkar stå för ungefär 7,5 % av MTN:s omsättning. Förutom MTN finns det i princip endast två mobiltelefonoperatörer i Iran och både konkurrenterna är statligt delägda vilket knappast är till MTN:s fördel. Dessutom finns det ett stort motstånd från det religiösa etablissemanget gentemot 3G vilket verkar användas som en ursäkt för att hindra en effektiv 3G utbyggnad från MTN:s sida. Den här artikeln beskrivet problemen bra men jag tänkte citera särskilt de religiösa auktoriteternas motstånd för att åskådliggöra skillnaderna mellan Iran och många andra länder.

Grand Ayatollah Naser Makarem Shirazi, spiritual guide for many of Iran’s Shia Muslims, said: “At the current time, I believe these services have more negative sides than their positive features. Also the country and people are not in urgent need of such features, so it is better if the Iranian government suspends 3G services in country”.  Grand Ayatollah Naser Makarem Shirazi went to to say: “The decadence and corruption associated with [Rightel’s] use outweighs its benefits. It will cause new deviances in our society, which is unfortunately already plagued with deviances.”  Grand Ayatollah Seyyed Sajjad Alavi Gorgani said that Rightel’s video call service would “jeopardize the public chastity” and “inflicts numerous damages” on Iran’s religion and political system.  Similar fatwas banning Rightel were issued by Grand Ayatollah Hossein Nouri Hamedani and Grand Ayatollah Jafar Sohbhani.

Slutsatser och Syrien som exempel

Jag tror knappast att någon behöver påminnas om vilka enorma hemskheter som drabbat stora delar av Syriens befolkning sedan inbördeskriget började 2011. Därför tänkte jag istället visa på att även om samhället är i kaos så är mobiltelefoni fortfarande någonting som folket använder sig av (och betalar för).

Intäkterna från Syrien har minskat kraftigttill ungefär hälften av vad de var innan inbördeskriget. Men tar man hänsyn till de kraftiga försvagningen av det Syriska pundet är det tydligt att mobiltelefoner fortfarande är en viktig del av många syriers liv.

Var vänlig att notera att jämförelsen inte är helt rättvis då MTN redovisar i Rand och jämförelsen är mellan syriska pund och US dollar.

 Samma siffror i tabellformat:

 

	2010	2011	2012	2013	2014
Omsättning	6,8	6,463	5,391	3,229	3,449
EBITDA	1,6	1,679	1,238	0,561	0,651
Capex	0,41	0,449	0,577	0,892	0,357
Värde SYP vs USD	100,0%	97,2%	71,9%	44,7%	30,9%

Stora mobiloperatörer som MTN är med andra ord långt ifrån immuna mot nationella kriser. Men för en diversifierad aktör som MTN finns det goda möjligheter att hantera kriserna och ändå fortsätta växa. Bristerna som jag har visat på i det här inlägget är allihopa både skrämmande och tragiska ur ett humanitärt perspektiv. Men ur ett ekonomiskt perspektiv är det händelser som pågår just nu och ändå inte hindrar MTN från att växa då det finns så oerhört många andra områden där utvecklingen går åt rätt håll.

Börspoddare inför rätta för marknadsmanipulation

Tyvärr ser det ut som att Ekobrottsmyndigheten har importerat en riktig norgehistoria med åtalet mot John Skogman på Börspodden (länk). Jag är inget gigantiskt fan av Börspodden, men de är småroliga och jag tror att de når ut till precis den "bli rik snabbt" målgrupp som står för en stor andel av de riktigt korkade spekulationerna och bidrar till att göra dem lite mindre lättlurare (även om jag är mycket skeptisk till K2A länk).

Därför var det lite skönt att det här åtalet verkar vara en riktig Norgehistoria och inte ett fall där cyniska traders har byggt upp ett rykte i syfte att lura småsparare. Dels handlar fallet om ca 2000 kr som John tjänade redan 2012 då han överlistade en börsrobot. Men framförallt är det tydligt att han till skillnad från t.ex. Löparn (Neurovive) eller Mattias Kaneteg (Oniva) har ägnat sig åt seriös aktiehandel med annan part och inte någon form av egen handel. Affärsvärlden gör det inte helt klart vad han faktiskt är anklagad för att ha gjort. Men baserat på beskrivningen så misstänker jag att han har gjort någonting som liknar ett uppmärksammat roll i Norge. Saxat från SvD (läs hela artikeln här)

Det är stilla på hotellrummet i Orlando, Florida, den 14 mars 2008. I USA är klockan kvart i sex på morgonen. Men Svend Egil Larsen har svårt att ställa om. Han har vaknat tidigt, och har fortfarande norsk tid i kroppen. Där hemma är klockan kvart i tolv på förmiddagen. Hans fru och barn sover. Det är flera timmar innan Disneyworld öppnar. Svend Egil Larsen tar fram sin laptop, kopplar upp sig till sitt aktiekonto på Nordnet NN B -2,11%. Han börjar köpa B-aktier i det norska rederiet Odfjell, en av de minst omsatta aktierna på Oslo Börs. Varje gång han köper en liten post reagerar det han vet är en dator på aktiemäklarfirman Timber Hill med att erbjuda fler aktier till ett något högre pris.Han arbetar snabbt och effektivt. Gradvis pressar han upp priset på aktien. Timber Hill är en så kallad market maker, som hela tiden erbjuder sig att både köpa och sälja aktier. Företaget tjänar pengar på att säljkursen är högre än köpkursen. Men i detta fall är avståndet mellan köp- och säljkursen är litet, bara en dryg procent. Snart ligger priset på aktierna högre än vad Svend Egil Larsen började köpa dem för. Nu är han sårbar. Kommer det fler aktiehandlare som är intresserade av hur det går för Odfjellaktien kan de börja sälja sina aktier. I så fall pressas kursen ned, innan han själv hunnit sälja. Larsen säljer sina Odfjell-aktier i större poster än när han köpte dem. Luftkonditioneringen susar i hotellrummet. Barn och fru sover fortfarande. Hans fingrar rör sig snabbt över tangentbordet. I 193 transaktioner köper och säljer han sammanlagt 64 500 aktier. Då vaknar Oslo Börs. Marknadsövervakningen har registrerat en onormalt stor handel i den vanligtvis så lite omsatta aktien. Det införs ett omedelbart börsstopp i handeln med Odfjell. Men Svend Egil Larsen är nöjd. På två timmar och 45 minuter har han tjänat 37 700 kronor. Semestern på Disney Beach Club Resort verkar plötsligt inte så dyr längre.

Jag har inte koll på den norska formuleringen på ämnet marknadsmanipulation men i Sverige säger lagen följande:

"Den som vid handel på värdepappersmarknaden eller annars förfar på ett sätt som han eller hon inser är ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handeln med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument, döms för otillbörlig marknadspåverkan till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader."

Vad åklagaren menar med att John Skogmans handel ej var ”kommersiellt motiverad” bör alltså vara att han genom handel har påverkat marknadspriset i syfte att få köparen (roboten) att ta felbeslut. Vilket innebar en nettovinst på 2 157 kronor på.

Det sjuka i det här fallet är att vi i Sverige har en lagstiftning där säljaren måste ha en intention (”han eller hon inser är ägnat att”) att manipulera marknaden. Det här innebär enligt Ekobrottsmyndighetens tolkning att börsrobotor varje sekund kan lägga och dra tillbaka köp och säljordrar i syfte att avläsa hur aktiehandeln påverkas då en robot ej kan anses inse att de manipulerar marknaden.  Därmed är det alltså fullt lagligt att skriva programvara som gör precis det som John gjort men om man gör arbetet så ska det nu alltså vara åtalsbart.

I det norska fallet beslutade Högsta Domstolen att även om handlarnas agerande strikt sett stred mot lagstiftningen. Så har lagstiftningen på området i princip satts ur spel av den omfattande robothandeln och friade därför till skillnad från tingsrätten som dömde handlarna (läs gärna hela beslutet i Norska E24)

Høyesterett peker i dommen på at det daglig foregår handler som strengt tatt kan defineres som markedsmanipulasjon.  «For noen slike handlemåter er det gjort unntak i verdipapirhandelloven §3-12. Men også utover dette er det en rekke eksempler på veletablert markedsadferd som faller inn under definisjonen av markedsmanipulasjon, men som ikke straffes», skriver Høyesterett.

De peker eksempelvis på tilfeller hvor markedsaktører ønsker å skjule sin reelle interesse for en aksje, og derfor legger inn små kjøpsordrer. Slike disposisjoner kan falle inn under begrepet markedsmanipulasjon, men det er ikke denne typen virksomhet paragraf 3-8 er rettet mot, står det å lese i domme

Domen i norska Högsta Domstolen föll i maj 2012 och John genomförde sin handel i december 2012. Så jag är lite nyfiken på om hans försvar kommer att bygga på att han tog intryck av den norska domen vilken i kombination med den totala frånvaron av agerande från Ekobrottsmyndigheten i liknande förhållanden innebär att det ej kan anses klarlagt att han borde ha insett att marknadspåverkan var otillbörlig.

Därför tycker jag att det är oerhört fegt av Ekobrottsmyndigheten att driva ett sånt här småmål mot en privatperson i ett fall som med största sannolikhet kommer att drivas hela vägen upp till Högsta Domstolen. Det kan till och med vara så illa att han fälls, men oavsett domslut så är det helt sjukt att Ekobrottsmyndigheten först tappar kontrollen över marknaden och nu jagar privatpersoner för att ha köpt och sålt aktier.