Tecknar Resurs bank men är medveten om riskerna

Resurs Bank är inte riktigt lika hett som tidigare börsnoteringar vilket syns i Nyemissioner.se:s sammanställning av rekommendationerna (länk). Men med ett förväntat P/E under 15 och en historik av tillväxt tror jag att ytterligare en lönsam noteringsspekulation går att räkna hem.

Jag har även noterat att många småsparare bränt sig rejält på Simris Alg som föll med 25 % efter börsnoteringen och just nu ligger 8 % under teckningskursen. Reaktionerna på att den här nynoteringen inte gått lika bra som många andra förvånar mig en aning och det känns som att många småsparare har missat två viktiga saker.

Det är stora skillnader mellan olika former av nynoteringar.

Nynoteringar har i allmänhet gått bra under det senaste året och optimismen från de stora nynoteringarna har även spritt sig till de mindre börslistorna. Däremot är det viktigt att komma ihåg att de stora börsnoteringarna prissätts på ett helt annat sätt än de mindre. När stora bolag bösintroduceras görs det i samverkan med så kallade ankarinvesterare som investerar i bolagen och priset sätts utifrån det pris som ett tillräckligt antal stora investerare är villiga att betala. Stora börsintroduktioner är med andra ord prissatta med vad som kan anses vara ett ett defensivt konsensusestimat av en akties värde.

Den här mekanismen saknas vid många mindre börsnoteringar då få professionella investerare är intresserade av att gå in i bolaget.Volatiliteten blir därigenom mycket större än vid storbolagsnoteringar.

Utfallet är asymmetriskt vid noteringsspekulationer

Många investerare gör bort sig då man felvärderar utfallsrummet vid ett risktagande. Ett klassiskt exempel på detta är spekulationerna kring Schweizerfrancen som var populär förra året och ExpectingValue skrivit om (länk). I det fallet tjänade traders någon % i avkastning på satsat kapital per avslut genom att handla med Schweizerfrancen. Vad som hände var att den Schweiziska riskbanken investerat enorma belopp på att hindra Schweizerfrancen från att överstiga ett visst värde i Euro, vilket innebar att traders hela tiden kunde utnyttja det här som gränsvärde i sin handel. När Schweiziska riksbanken därefter gav upp försvaret av sin valuta försvann den säkerheten och Schweizfrancen rusade i värde vilket orsakade massiva förluster vilket ExpectingValue skrev om. Ett exempel på hur traders reagerade på den nyheten är den här bilden.

Noteringsspekulationer påminner en hel del om det här fenomenet då det mest sannolika utfallet är en liten vinst, men har man fel i sin analys kan förlusten bli väldigt mycket större vilket jag ska försöka visa med ett exempel:

Investerare A har ett kapital på 100 000 kr och bestämmer sig för att satsa 20 000 på en börsnotering i Noteringsbolag AB.

Positivt utfall: Noteringsbolag AB är underprissatt och investerare är villiga att betala mer än noteringspriset. A får därför en en liten tilldelning på 5000 kr. Aktiekursen rusar och A säljer aktierna med 31 % vinst vilket ger en vinst på 1250 kr. Total avkastning på det riskerade kapitalet blir 6,3 %.

Negativt utfall: Noteringsbolag AB är överprissatt, på grund av att investerare har övertecknat sig i förhoppning om att få större tilldelning får A 80 % av de sökta aktierna. Men aktiekursen hamnar den första dagen 25 % under noteringspriset eftersom ett stort antal investerare vill sälja omedelbart efter noteringen. A blir alltså tilldelad aktier för 16 000 kr och säljer dem för 12 000 kr med en förlust på 20 % av det riskerade kapitalet.

De här två utfallen är grovt baserade på Simris Alg och Garo för att visa på hur det ofta slutar i praktiken. Även om man i teorin riskerar samma summa bör man vara medveten om att man måste lyckas klart oftare än man misslyckas för att gå plus på noteringsspekulationer. För att hantera den här risken är det alltid två råd till mig själv jag tänker på i samband med dessa noteringsspekulationer.

1. Ta inte i för kung och fosterland vid tecknandet. Ibland tilldelas småsparare proportionellt mot hur många aktier de tecknat, men ofta får man istället en minimum-tilldelning oavsett hur många aktier man tecknade sig för.
2. Fundera över vilka som deltar i emissionen. Personligen struntar jag helt och hållet i småbolagsnoteringar utan trovärdiga ankarinvesterare. Det hade varit kul att vara med i Plejds börsnotering men jag har svårt att se skillnad på exempelvis Simris Alg och Plejd inför en notering.

Målet är att bara delta i börsnoteringar där det finns en rimlig logik som lockar trovärdiga investerare.