Atea säljer hårdvara, programvara och tjänster/service inom
IT till företag. Bolaget bedriver verksamhet i hela Norden samt Baltikum och är
i särklass störst i regionen vilket även räcker för att utgöra Europas näst
största leverantör inom IT-infrastruktur för företag. Marknaden för
IT-infrastruktur är fragmenterad och totalt har Atea en marknadsandel på ca 17
% av den nordiska marknaden med en kraftig tonvikt på Sverige, Norge och Danmark som genererar 90 % av intäkterna.
Hårdvara är Ateas traditionellt starkaste område men det
långsiktiga målet är att öka andelen tjänster/service genom att sälja
funktionslösningar vilket ger högre marginaler än ren hårdvaruförsäljning.
Hittills har dock omställningsarbetet gått trögt då tillväxten inom
hårdvaruförsäljning går i ungefär samma takt som ökningen inom
tjänster/service.
Affärsområden (MNOK)
|
||||||
2010
|
2011
|
2012
|
2010
|
2011
|
2012
|
|
Hårdvara
|
10 110
|
12 237
|
12 137
|
59,01%
|
60,50%
|
57,99%
|
Programvaror
|
3 519
|
3 864
|
4 365
|
20,54%
|
19,10%
|
20,86%
|
Tjänster
|
3 503
|
4 126
|
4 428
|
20,45%
|
20,40%
|
21,16%
|
Historik
Dagens Atea bildades
2006 då norska Ementor genomförde en serie strukturaffärer genom att under ett
intensivt år först fusionera med jämnstora Topnordic (danskt bolag). För att
därefter köpa upp Atea från WM-data och investmentbolaget 3i i syfte att skapa
Nordens i största aktör inom IT-infrastruktur för företag.
Ementor hade 2005 en omsättning på 3,5 miljarder NOK och efter
strukturaffärerna kunde man för 2006 uppvisa en pro-forma omsättning på 13
miljarder NOK vilket gjorde Ementor/Topnordic/Atea till Europas tredje största
koncern inom IT-infrastruktur och Nordens i särklass största. Jag har inga
siffror för Topnordic men för Atea betalade Ementor 891 MNOK vilket innebar ett
P/S tal på ca 0,14 och som kan jämföras med att Atea i dagsläget handlas till
P/S 0,27.
Även efter de stora
uppköpen har Atea fortsatt att växa kraftigt och även om hårdvara är en
lågmarginalaffär har man sedan 2007 lyckats hålla en vinstmarginal strax under
2 % samtidigt som man mer än dubblat omsättningen. Justerat för antalet aktier
har Atea under de senaste 5 åren ökat omsättningen med 8,4 % per år och
resultatet med 7,6 % per år.
2012 försökte Ateas
huvudägare Ib Kunᴓe (28 % av rösterna) få till en försäljning av Atea där Ib:s
bolag Systemintegration ABS skulle erhålla 65 NOK per aktie och övriga köpare 70 NOK.
Affären genomfördes dock inte och under hösten 2013 har Ib Kunᴓe istället sålt av 3,43 % av Atea aktierna till
en kurs om 63 kronor. Detta i kombination med generella svårigheter på
hårdvarumarknaden och påföljande sparprogram (artikel) har pressat aktiekursen ned till 58,2 NOK. Atea-ledningen verkar däremot
inte dela denna oro och i Q3-rapporten fokuserar man istället på en
omsättningsökning och sitt nylanserade "fokuseringsprogram" som i praktiken
innebär nedskärningar för att öka lönsamheten (pressrelease från Q3).
Ateas nuvarande verksamhet
Atea säljer IT-infrastruktur och är särskilt starka inom PC
och servrar även om uppköp av bolag såsom Itael visar att man även är
intresserat av att växa inom mobila kommunikationslösningar.
Under 2013 har omsättning och resultat pressats av en
nedgång inom hårdvara som utgör bolagets största segment medan programvara och
tjänster har fortsatt att öka (siffror fram till Q3). Atea är förhållandevis
tungt orienterat mot Windows och PC-marknaden vilket innebär att fiaskot med
Windows 8 antagligen har slagit hårt mot företaget. På min egen arbetsplats har
man t.ex. skjutit upp större inköp och i december fick jag även reda på att jag
är en av mycket få personer som fick en dator med Windows 8 innan den centrala
inköpsledningen beslutade att man endast kommer att stödja Windows 7.
Den här utvecklingen verkar inte ha varit någonting Atea
räknade med och i årsrapporten från 2012 står bland annat målet att med hjälp
av ”Atea klient design för Windows 8” skulle sälja 1 miljon enheter med Windows
8 under 2013. ”Klient design” innebär rent praktiskt att Atea hjälper sina
kunder att ta bort bloatware (onödiga program som tillverkare lägger in) och
installera de program som kunden vill att deras anställda ska ha tillgång till.
Jag är oerhört kluven till fd VD Claus Hougesens ledarstil
och med tanke på att nya VD Steinar Sönsteby är internrekryterad misstänkter
jag att kluvenheten lär kvarstå. I
årsredovisningarna blandas det friskt mellan extrem skönmålning och ett
målmedvetet arbete med decentraliserat beslutsfattande. Man är dock väldigt
tydlig med resultatmål och de resultatmål som sattes 2011 var:
Omsättning
|
EBITDA
|
Omsättning
|
EBITDA
|
|||
Land (MNOK)
|
2012
|
2012
|
Mål 2015
|
Mål 2015
|
Ökning
|
Ökning
|
Norge
|
6 353
|
275
|
8 000
|
500
|
26%
|
82%
|
Sverige (MSEK)
|
7 728
|
234
|
11 000
|
600
|
42%
|
156%
|
Danmark (MDDK)
|
5705
|
281
|
7 500
|
500
|
31%
|
78%
|
Finlands (Meuro)
|
215
|
3
|
400
|
22
|
86%
|
633%
|
Baltikum (Meuro)
|
87
|
5
|
180
|
11
|
107%
|
120%
|
Redan i årsredovisningen för 2012 står det däremot i
rapporten från styrelsen att Da selskapet planla ”Together Towards the Top” var en av de
grunnleggende forutsetningene at markedet skulle vokse med 4,3 prosent pr. år
fra 2011 til 2015. Med utviklingen i 2012 som bakteppe, samt
markedsanalytikernes moderate forventninger til 2013, vil styret senere i år
vurdere om de finansielle målene i planen bør justeres. Målet om minimum 20
prosent markedsandel og strategiplanen vil bli opprettholdt, og gjennomføringen
av tiltakene vil fortsette med uforminsket styrke. Vilket får tolkas som att målen sannolikt ej kommer
att uppfyllas. Med tanke på hur aggressiva tillväxtplanerna var så blir jag
skeptiskt till att stagnerad tillväxt under ett enskilt år kan ha så stort
genomslag.
Även tidigare har man haft hårt ställda
mål och man var relativt framgångsrika med tidigare mål som lanserades 2009.
Atea satte då upp målsättningen 20:11:1 vilket innebar att man siktade på 20
miljarder i omsättning och 1 miljard EBITDA till år 2011. I procent innebar det
att omsättningen behövde öka med 40 % och EBITDA med 100 % på 3 år för att
infrias.
EBITDA mål och omsättningsmål är någonting
som är lite av en varningsklocka då sådana mål kan uppnås genom lånefinansierade
förvärv (EBITDA står för Earnings Before Interest, taxes, deprecations and
amortization vilket ni kan läsa om här). Men i Ateas fall har målen skötts
snyggt och utfallet 21:11:0,87 innebar förutom 58 % högre EBITDA även ett 86 % högre resultat (efter
schablonskatt 28 %). Soliditeten minskade under motsvarande period med 1,4
procentenheter och räntetäckningsgraden gick från 2 till 5 så även om man inte
helt uppnådde målen ökade lönsamheten för aktieägarna utan att stabiliteten
minskades.
2013 fram till Q3 har däremot varit långt
ifrån en dans på rosor och för de första tre kvartalen har vinsten per aktie
sjunkit från 2,24 NOK till 1,39 NOK (-38 %). Omsättningen har dock ökat något
så en stor del av resultatminskningen kan troligtvis hänföras till
omställningskostnader och satsningar som underpresterat.
Tillväxtpotential
Kriteriet är uppfyllt
om marknaden är tillräckligt stor och attraktiv för att företaget ska kunna
tänkas fortsätta växa med nuvarande takt under överskådlig framtid.
Atea har i dagsläget 17 % av sin ”hemmamarknad” och målet är
att nå upp till 20 % innan 2015. Man har även goda möjligheter att köpa och
integrera mindre aktörer inom de nischer där Atea ser en tillväxtpotential.
Bolaget arbetar dessutom med omfattande program för att sänka kostnaderna och i
kombination med de goda kassaflödena ser jag potential för fortsatt tillväxt
eller ökade utdelningar då investeringarna minskar.
Tillväxtpotential: Godkänt
Tillväxtpotential: Godkänt
Lönsamhet i tillväxt
Att byta marginaler
(eller aktier) mot tillväxt är tyvärr vanligt. Ibland är det fullt befogat, men
idealet är att bolaget ska ha en skalbarhet där man inte är tvungen att göra
investeringar som överstiger de befintliga intäkterna.
Atea ”läcker” någon eller några procent aktier varje år i
samband med uppköp men som jag visade ovan täcker förvärvad verksamhet mer än
väl sina kostnader.
Lönsamhet i tillväxt:
Godkänt
Intjäningsstabilitet
Eftersom jag är en
ganska snål investerare finns det en stor risk att jag går på minor i form av
cykliska bolag där priset framstår som lågt tack vare tillfälliga framgångar.
Det här kriteriet används därför för att fånga upp den typen av bolagen.
Ateas produkter omsätts vanligtvis inom 3-5 år efter inköp
vilket innebär att Ateas kärnverksamhet är förhållandevis stabil då det är
svårt för bolag att skjuta upp investeringar mer än ett eller två år. Det här
syns även i Ateas omsättning då man till och med under finanskrisen endast
förlorade 1,2 % av omsättningen. Däremot är resultaten skakigare med nedgångar
omkring 15 % under både 2009 och 2012. Om vi delar upp omsättning och EBITDA
blir det ännu tydligare då de marknader som drabbats långvarigt av finanskrisen
(Danmark och Finland) har presterat klart sämre medan försäljningen
kompenserats av goda resultat i Sverige och (framförallt) Norge.
Intjäningsstabilitet:
Ej godkänt
Finansiell stabilitet
Aggressiv finansiering
är en klassisk investeringsfälla som kan skapa attraktiva P/E tal även i dåliga
investeringscase. Det klassiska ”Graham-måttet” är att omsättningstillgångarna
ska vara dubbelt så stora som de kortsiktiga skulderna och större än de totala
skulderna. De här kriterierna passar och bättre för kapitaltunga
tillverkningsbolag och jag föredrar att titta på räntetäckningsgrad och
soliditet.
Atea hade 2012 omsättningstillgångar till ett värde på
5735,5 MNOK varav 83 % (4437,8 MNOK) utgjordes av kundfodringar. De
kortfristiga skulderna uppgick till 5 678,6 MNOK varav 64 % (3616 MNOK) utgjordes av leverantörsskulder.
Atea utgör alltså i stor utsträckning en bank åt sina kunder då man köper in
hårdvara och låter sina kunder hyra eller köpa dessa mot avbetalning. Den här
typen av affärer kan vara enormt lönsam men den belastar även balansräkningen
utifrån Grahams mått på stabilitet. Under 2013 har man även tagit upp ett
obligationslån som i dagsläget kostar bolaget 3,74 % vilket är nästan en
procentenhet lägre än vad svenska fastighetsbolag betalade för sina lån senast
jag undersökte frågan. Bolagets finanser är alltså inte Grahamstarka och
goodwill utgör 2/3 av de fasta tillgångarna. Däremot är soliditeten och
räntetäckningsgraden på rimliga nivåer vilket i kombination med bankernas
förtroende och intjäningshistoriken innebär att jag finner den finansiella
stabiliteten tillräcklig.
2012
|
2013Q3
|
2014
|
|
Omsättningstillgångar
|
5735,5
|
4538
|
6651,4
|
Kortfristiga skulder
|
4437,8
|
4992,5
|
6405,5
|
Långfristiga skulder
|
289,5
|
1296,5
|
1249,2
|
Kvoter
|
2012
|
2013Q3
|
2014
|
Omsättningstillgångar/kortfristiga
skulder
|
1,3
|
0,9
|
1,0
|
Omsättningstillgångar/långfristiga
skulder
|
1,2
|
0,7
|
0,9
|
År
|
2006
|
2007
|
2008
|
2009
|
2010
|
2011
|
2012
|
Räntetäckningsgrad
|
-2
|
7
|
2
|
2
|
3
|
5
|
5
|
Soliditet
|
27,2%
|
31,2%
|
34,5%
|
39,3%
|
34,8%
|
37,9%
|
39,1%
|
Finansiell stabilitet:
Godkänt
Trovärdig ledning och ägarbild
Som investerare är det
alltid bäst om ledningen och ägare har ungefär samma behov som dig själv. Det
här innebär ledningen bör erhålla betydande inkomster från egna aktieinnehav
och att det finns en tydlig ägarbild av ”kött och blod” som värnar om
företagets långsiktiga fortlevnad.
Jag är som jag skrev ovanför oerhört kluven till Ateas
ledning. Rent spontant vill jag underkänna bolag per automatik då man lanserar
IT/sparprogram som innehåller ordet ”One” (IT-plattformen "One infrastructure" planeras minska IT-driftkostnaderna
med 20 % på Atea) och att använda tillväxtstrategier hämtade från Dilbert när
mankallar sina nedskärningar för ”fokuseringsprogram”.
Men samtidigt har man tydliga mål, en god historik från
tidigare program (med lönsamhet för aktieägarna) och internrekrytering av höga
chefer. Därför har jag spaltat upp de positiva och negativa faktorerna som jag
identifierat.
God förvärvshistorik
|
Sätter resultatmål på EBITDA
|
Tidigare sparprogram har ökat vinst per
aktie
|
Oerhörd skönmålning i rapporter
|
Program sätts tillsammans med nationella
ledningar
|
Revidering av resultatmål syns inte tydligt.
|
Försöker integrera verksamheter
|
Övertro på IT-projekt?
|
Kontinuitet i ledningen
|
Tagna på sängen av Windows 8 fiaskot
|
Internrekrytering av ny VD
|
Dessutom vill huvudägaren som jag beskrivit ovan sälja av sitt
innehav även om han uppenbarligen anser att 60 NOK ligger under vad han kan
acceptera för sina aktier.
Trovärdig ledning och
ägarbild: Ja för ledning, nej för ägare.
Riskvärdering
Atea arbetar inom ett oerhört snävt affärsområde men till
ett mycket stort antal branscher. Snävheten och min kluvna bild av ledningen
innebär därför att Atea blir ett av de lägst rankade bolagen av de bolag jag
gått på djupet i. Men det är en plats som delas med Doro som 2013 ökade med
ganska exakt 100 %.
Företag
|
Stabil
ledning
|
Diversifierade
affärsområden
|
Internationalisering
|
Intjäningsstabilitet
|
Totalt
|
H&M
|
5
|
2
|
5
|
5
|
17
|
Vitec
|
5
|
5
|
2
|
5
|
17
|
Beijer
Alma
|
5
|
4
|
4
|
2
|
15
|
BP
|
3
|
4
|
5
|
2
|
14
|
Addnode
|
3
|
5
|
2
|
3
|
13
|
eWork
|
5
|
2
|
2
|
4
|
13
|
Formpipe
|
3
|
4
|
2
|
4
|
13
|
Readsoft
|
5
|
2
|
4
|
2
|
13
|
Diadrom
|
5
|
2
|
1
|
4
|
12
|
Doro
|
4
|
1
|
3
|
3
|
11
|
Atea
|
3
|
3
|
2
|
3
|
11
|
Årsrapport 2013
Bokslutskommunikén från 2013 visade på att trenderna från
2012 har accelererat. Norge och Sverige visar på tillväxt medan Finland och
Danmark går tungt. I konstant valuta minskade intäkterna med 8,7 % i Danmark
och i Finland med 22,1 %. Finlands EBITDA-resultat har även utraderats (-20
MNOK jämfört med Q4 2012).
Intäkterna för Q4 var trots detta +8,3 % medan intäkterna
över helåret ökade med 5,6 %.
2013
|
2012
|
Q4 2013
|
Q4 2012
|
|
Omsättning
|
22095,8
|
20930,3
|
6845,6
|
6320,9
|
EBITDA
|
700,6
|
811,3
|
275,3
|
346,4
|
Resultat
|
341,5
|
520,0
|
198,1
|
291,0
|
Kassaflöde löpande verksamhet
|
910,6
|
812,4
|
262,0
|
351,4
|
Kassaflöde exklusive lån
|
-341,8
|
-34,1
|
De lån som togs upp under 2013 genererade ett kassaflöde på
823,5 MNOK och av dessa har alltså 341,8 MNOK använts under 2013 och man har
alltså varit tvungen att låna till ungefär halva utdelningen (en utdelning på 6
NOK/aktie belastar kassaflödet med ca 600 MNOK) vilket inte är positivt.
Värdering och slutsatser
Som jag ser det är Atea ett bolag som med back-office i Riga och
skalfördelar har en stark position inom sin marknad. Under perioder med
dålig organisk tillväxt kan bolaget dessutom förhoppningsvis fortsätta
växa då man köper mindre konkurrenter till förmånliga multiplar.
Förutom en stabil verksamhet med rimlig tillväxt genererar bolaget dessutom stora kassaflöden som delas ut till ägarna. Vid en finanskris i Norden räknar jag därför med att den höga direktavkastningen kan dämpa fallet vid en nedgång eller utgöra ett incitament för kursuppgång om investerare börjar flytta över kapital från Sverige till den norska börsen precis som vi just nu ser bland värdebloggarna.
Förutom en stabil verksamhet med rimlig tillväxt genererar bolaget dessutom stora kassaflöden som delas ut till ägarna. Vid en finanskris i Norden räknar jag därför med att den höga direktavkastningen kan dämpa fallet vid en nedgång eller utgöra ett incitament för kursuppgång om investerare börjar flytta över kapital från Sverige till den norska börsen precis som vi just nu ser bland värdebloggarna.
Utdelningarna överstiger just nu kassaflödet men i siffrorna
från 2013 belastar restuktureringskostnader i Q4 resultatet med 75 MNOK då man
minskat personalstyrkan med 350 anställda vilket under 2014 kommer att minska
personalkostnaderna med 200 MNOK.Vid fullt genomslag av besparingarna bör kassaflödet ligga ungefär i linje med utdelningarna och worst case scenario innebär att utdelningarna kan halveras till 5 %.
P/E för 2013 ligger på 18 men om resultaten
börjar röra sig tillbaka mot nivåerna för 2011-2012 kryper P/E-talet åter ned
mot 11 samtidigt som man förhoppningsvis kan fortsätta med en extremt generös
utdelningspolitik.
Som vanligt är jag inte först med bolaget (Finansnovis har det i sin portfölj som ni kan läsa om här) men det är helt klart ett bolag jag är nöjd med att kunna köpa.
Som vanligt är jag inte först med bolaget (Finansnovis har det i sin portfölj som ni kan läsa om här) men det är helt klart ett bolag jag är nöjd med att kunna köpa.
Hej!
SvaraRaderaJag blev förvånad över slutsatsen "ett bolag jag är nöjd med att kunna köpa" eftersom hela analysen var väldigt kritisk och det blev "ej godkänt" på flera punkter. Är det rimligt att se mellan fingrarna på bristerna? Jag får själv vibbar av mitt hybris med Deutsche bank. Jämfört med Doro är Ateas brist diversifiering vilket du kan styra genom att ha en lägre andel av bolaget i portföljen, men här finns det andra brister som gör att bolaget håller lägst kvalitet av alla dina analyserade bolag i tabellen.
De tre första punkterna i ledningsproblemen (skönmålning, EBITDA-mål, revidering av resultatmål döljs) tolkar jag som symptom på att ledningen uppenbart och uttalat vill göra sig av med bolaget och casha hem. En ledning vars målsättning är att hitta en hamn för att lämna skeppet är inte optimalt även om jag inte vet om det spelar någon roll om man kan köpa bolaget tillräckligt långt under vad de kan tänka sig att sälja för.
Vi har nyligen bytt till Atea på mitt jobb förresten :-)
EBITDA-fokus har verkar vara standard sedan Ementor-tiden. Det som gör mig så villig att acceptera det i det här fallet är att även om Atea har haft tuffa EBITDA mål så har de inte låtit lånen skena iväg för att uppfylla dem. För projektet 2009-2011 var det till och med så att lånebördan minskade och vinsten per aktie ökade mer än EBITDA. Jag tror även att "döljs" är lite fel ord av mig. Norska årsrapporter har tyvärr en tendens att vara strukturerade VD-ord-miljö/jämställdhet/snällmotfacket-verksamhetsbeskrivning och revideringen stod sedan under verksamhetsbeskrivning. Jag tycker det borde stått tydligare men i både Sölvtrans och Atea har mycket av verksamhetsbeskrivningen legat långt ned.
RaderaSå ledningen har jag förtroende för även om de triggar många av de saker jag har svårt för i en företagsledning. Däremot känner jag en oro för vad som händer med bolagets ägarstyrning om Ib säljer vilket han vägrar göra till dagens nivåer. Särskilt bygger förtroendet på att Atea har byggt upp en verksamhet som har en stabil underliggande marknad och där bolaget bör ha signifikanta skalfördelar samtidigt som avkastningen på kapital gör det svårt att gå in på marknaden som ny aktör.
Om alla projekt (rationaliseringsprogram, tillväxt och IT) misslyckas bör Atea hamna på ungefär P/E 16 och 5 % direktavkastning vilket är lite dyrt för mig men inte på något sätt en extrem värdering jämfört med andra cykliska bolag under en tuff person. Om projekten däremot levererar som planerat lär Atea leverera resultat där kassaflödet täcker fortsatt utdelning och P/E kryper ned omkring 10 vilket ger utrymme för ett rejält lyft i aktien.
Ser även fram emot en uppdatering om kundnöjdhet när ni fått utrustningen ;-).
RaderaBra bolag, jag säger inget om värderingen dock. Har för mig att Bill Gates köpte en betydande post förra året..
SvaraRaderaMvh,
Snåljåpen
Hans välgörenhetsstiftelse köpte aktier i Atea. Jag vet inte hur stort engagemang han har i förvaltningen men de är konservativa investerare så det känns positivt.
RaderaD&G äger denna också :)
SvaraRaderaTack för en bra analys. Hur ser du på risken för strukturella förändringar? Som du skriver i analysen är Atea relativt tunga på PC-sidan och "trenden" är ju en transition från PC till tablett alternativt något annat spännande. Och är det stordriftsfördelarna som är den största konkurrensfördelen?
Om mobiliteten ökar så ökar också kraven på bra server-side lösningar så jag är inte oroad för det.
RaderaStordrift är helt klart en fördel. Dels med lägre kostnader för inköp/back-office men med tanke på allt juridiskt kladdande i offentliga upphandlingar tror jag att stordrift även underlättar den långsiktiga försäljningen eftersom de har stabilare intäkter, tillgång till advokater och tyvärr också möjlighet att använda sig av lite fulare knep.
Lite kul om din kommentar angående norska vd-ord. Har också fått det intrycket, och jag tror det beror på Norges historia där man har haft en skepsis mot "storkapital" och inte haft någon Wallenbergsfär eller liknande utan snarare småborgarskap.
SvaraRaderaDu "godkänner" EBITDA-fokuset pga att man har hållt en låg belåning historiskt, men man har ju trots allt ökat den räntebärande belåningen under 2013 med 1100 MNOK! Hur ser du på detta? Jag tycker det är en risk att man försöker pumpa upp EBITDA för att sälja bolaget?
Nu blir det diskussion på två ställen, men jag kom på lite fler saker efter och ha läst analysen som jag missat tidigare :)
Lånen och EBITDA är separata frågor.
RaderaJag är okej med EBITDA i årsredovisningarna eftersom Atea inte prioriterar EBITDA högre än aktieägarvärdet (för 2011-målen ökade EBITDA med ~70 % och vinsten per aktie med ~85 %).
Lånen gick däremot främst till att dela ut pengar till aktieägarna eftersom Atea kunde låna till bra ränta.
Jo det är klart. Egentligen är det ju ologiskt att ett så stabilt bolag som Atea ska vara obelånade, framförallt när man kan låna till så låga räntor, men jag blir väldigt skeptisk när man går från praktiskt talat obelånade till att låna så mycket på så kort tid. Framförallt när man gör det för att dela ut pengar som inte täcks av nuvarande vinst. Men jag förstår vad du ser i investeringen, och stabiliteten, marknadsställningen och utdelningen gör definitivt Atea till en ganska attraktiv investering i dagsläget :)
Radera