Om mitt bloggande

På senare tid har jag börjat filosofera lite över mitt bloggande och vad jag får ut av det. Hade jag gjort det med rent finansiella motiv så skulle jag vara tvungen att lägga ned engagemanget eftersom jag tjänar mer på mina sidouppdrag. Men eftersom bloggandet ger mig både finansiella insikter och en rejäl emotionell tillfredsställelse så har jag valt den framför andra datorbaserade hobbies som att spela Bloodbowl på Fumbbl.com.

Mitt överlägset mest lästa inlägg är analysen om att både "Balder och Kungsleden emitterar intressanta preferensaktier". Däremot har jag fått fyra ggr så många kommentarer på "Att investera i små läkemedelsföretag" som endast har en tredjedel så många läsningar. Att den gav så många reaktioner är lite extra lustigt eftersom det egentligen var inledningen till Moberg Derma analysen som blev lite lång.

Under året har jag även lite oväntat blivit citerad på både Börssnack, Placera.nu och Flashback vilket är roligt eftersom det kan bidra till att sprida värdebloggarna till nya målgrupper. Jag kommer nämligen själv ihåg hur jag försökte vara aktiv på Redeye men tröttnade då det inte gav någonting. Sedan hade jag tur att snubbla in på mer värdeorienterade bloggar och började komma med uppsatsliknande kommentarer på spännande inlägg.

Varför jag bloggar

Den största skillnaden mellan oss värdebloggare och forumen är att ingen av oss bloggare är intresserade av att sälja aktier. Grunden till det här är vad som skulle kunna anses vara Värdeinvesteringens första budord; "Pris är vad du betalar, värde är vad du får". För oss som långsiktiga investerare är det alltså positivt när en värdering är "fel" då vi kan köpa den billigt och ta del av avkastning. På forumen är det däremot tyvärr vanligt att målet är att få andra människor att "inse" att ett visst pris är rätt så att man kan sälja sina egna aktier till ett så högt pris som möjligt.

Den här skillnaden i synsätt bidrar även till att diskussioner får helt olika karaktär. En analys som jag publicerar är i princip en inbjudan till mina läsare att komma med idéer och kritik som ytterligare kan bidra till min förståelse för bolaget, oavsett om det gör aktien mer eller mindre attraktiv att köpa. På så sätt minskar jag risken att göra allvarliga misstag (t.ex. missat att ett stort antal obligationer är utställda eller en begynnande likviditetskris) och kan sova tryggare efter ett inköp. Det här är långt trevligare än de prisdebatter som ofta förs mellan "haussare", personer som försöker bygga förtroende för sina egna analyser och personer som är genuint upprörda över vad haussarna påstår.

Därför är det mycket uppskattat med både positiva och mer kritiska kommentarer till mina inlägg.

Det anonyma samtalet

Genom att diskutera under pseudonym rensas samtalen på eventuella fördomar och en stor del av den personliga prestigen. Så länge en blogg producerar intressanta inlägg blir den läst och jag vet att ni som läser den här bloggen är intresserade av mina tankar, inte huruvida jag är livstidsdömd mördare, medelålders ekobrottsling eller managementkonsult på McKinsey.

Däremot har jag personligen valt att hålla en "mjuk anonymitet" vilket innebär att jag inte satsar särskilt hårt på att dölja vem jag är. Känner man mig är det ganska enkelt att gissa vem jag är och om man inte känner mig är det inte heller så svårt att få reda på det. Enkla knep som att erbjuda mig att betatesta börsdata.se eller att driva en egen blogg och utge sig för att vara en småbarnsfar med förkärlek för ordvitsar och försäkringar har hittills räckt ganska långt för att få fram min identitet...

Därför är jag även ganska sparsam med att publicera uppgifter om min egen portfölj men jag anser att 10 000-20 000 kr bör vara den undre gränsen för en enskild investering.

Det egna ansvaret

Det jag tycker är absolut sorgligast med aktiesparande är att så många personer sätter en sådan tilltro till auktoriteter. Jag skulle vara som nöjdast om ingen läsare litade på ett enda ord som jag skriver. Istället skulle den ideala läsaren ta inspiration av det jag skriver, göra en egen analys och därefter kommentera eller lägga upp analysen på sin egen blogg.

Jag håller själv stenhårt på det här och har missat åtminstone två investeringstillfällen då jag varit övertygad om att en analys varit korrekt men inte haft tid att verifiera detta med en egen analys (Defensivens analys av Vivendi och Spartacus om Nolato). I båda fallen finns det fortfarande en chans att jag köper aktier i bolagen även efter deras uppgång, men det är lite småsurt även om jag anser min noggrannhet vara befogad.

En avslutande källhänvisning

Att diskutera illikvida aktier som är populära på aktieforum ger inte några av de fördelar som jag beskrivit ovanför. Därför kommer jag även att undvika det om jag inte hittar något som är mer intressant än Moberg Derma. Däremot tycker jag att det är viktigt att kunna ge korrekta källhänvisningar och bifogar därför en källa som beskriver sannolikheten för att lyckas i kliniska prövningar. Jag har även en vetenskaplig artikel som signaturen HC kan vara intresserad av (mejla jarnvargen@gmail.com så skickar jag den).

Well-conducted Phase II clinical trials provide the data required to determine whether there is a case to be made, both scientifically and commercially, for progressing a drug candidate into Phase III trials. At present, however, Phase II success rates are lower than at any other phase of development. Analysis by the Centre for Medicines Research (CMR) of projects from a group of 16 companies (representing approximately 60% of global R&D spending) in the CMR International Global R&D database reveals that the Phase II success rates for new development projects have fallen from 28% (2006–2007) to 18% (2008–2009), although these success rates do vary between therapeutic areas and between small molecules and biologics. As the current likelihood of a drug successfully progressing through Phase III to launch is 50% (Nature Rev. Drug Discov. 10, 87; 2011), the overall attrition of late-stage drug development seems to be unsustainably high.

Arrowsmith J. Trial watch: Phase III and submission failures: 2007–2010. Nature Reviews Drug Discovery. 2011 Feb;10(2):87–87.

Arrowsmith J. Trial watch: Phase II failures: 2008–2010. Nature Reviews Drug Discovery. 2011 Maj;10(5):328–9.