Topbanner

Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (länk).

onsdag 21 oktober 2015

Leif Östling om företagskultur och synen på synergieffekter

Jag är lite allmänt irriterad på samhällsutvecklingen och det usla ledarskap som råder på många platser i Sverige. Jag tog för länge sedan upp de här problem med centralisering och skönmålning i bland annat Försvarsmakten och Sandvik (länk) och som jag ser det sker exakt samma haveri just nu inom bland annat energipolitiken och flyktingpolitiken (Tino Sanandraji skriver mycket bra om detta).Därför blev jag oerhört glad och inspirerad när jag läste en intervju med Leif Östling på DI Weekends hemsida då den väldigt väl beskriver hans ledarskap och hur fantastiskt det framstår i jämförelse med mycket annat.

Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte citera allt för mycket av den men den är tillgänglig här och jag tänkte nöja mig med ett bra citat som beskriver varför ett litet företag som Scania kan vara så konkurrenskraftigt mot lastbilsjättar som enligt ekonomisk teori borde ha enorma skalfördelar.

Kan Volkswagen tänkas vilja notera Scania separat?
”Det måste ägarna ta ställning till. Det beror på hur allting sätter sig, men det vore definitivt inget problem”, slår lastbilsnestorn fast.


En komplikation är divergensen mellan MAN:s förluster och Scanias lönsamhet. Förmågan till framtida vinster har avgörande betydelse i prissättningen vid företagsaffärer. Leif Östling förklarar vad skillnaderna beror på:

För det första har det svenska lastbilsbolaget bättre affärsmässighet än det tyska.
”Scania säljer inte fordon, de säljer transportlösningar – inklusive service, underhåll och finansiering. MAN har ännu inte utvecklat det affärsmässiga i att hjälpa kunderna att tjäna mer pengar. Alla funktioner måste dessutom kunna kommunicera med varandra. Att bara förändra attityden i en hel organisation är inget man gör på en kafferast. För Scania tog det fyra fem år.”

För det andra genomgick Scania en hård strukturomvandling 1995–2010. Under de 15 åren försvann en tredjedel av bolagets fabriksyta, där­ibland bussfabriken i Katrineholm till Göran ­Perssons förtrytelse, och allt som gick lades ut på underleverantörer, det vill säga outsoursing.

För det tredje är Toyotas ledningsmodell stommen i Scaniakulturen.

”En del kallar Toyotamodellen för ’lean production’, men de vet inte vad de pratar om”, muttrar den forne Scaniachefen.
”Det är ett ledarskapskoncept som förenar kundens behov, anställdas utveckling och hög kvalitet – hela vägen. Många företag vet inte vad de gör, det bara blir.”
...
Under omställningen från ett ordergivande ­ledarskap till ett lärande fick Scania omplacera var tredje mellanchef.

Det är en väldigt lång intervju men den är fantastisk i sin uppbyggnad och ger en bra bild av politiken och svårigheterna i storföretag. Så läs den på: http://weekend.di.se/intervjuer/veteranen-tar-ut-svangarna

2 kommentarer:

  1. Intressant och ett ämne som ligger mig nära (företagskultur framför allt).

    I ett av mina team är vi starkt inspirerade av Toyotas Improvement Kata som har många bra tankar och idéer.

    Gissa vilket bilmärke jag föredrar att äga (jag prioriterar kvalitet, ekonomi och driftssäkerhet före andra egenskaper) och som har passerat alla besiktningar hittills?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag får ta och titta på länken. Toyotas affärsprinciper måste vara bland de mest missförstådda i världen men är i grunden oerhört bra.

      Radera