Portföljrapport 2018

När jag summerade börsåret 2017 kommenterade jag att bristen på finanskriser inneburit att det var omöjligt att utvärdera min långsiktiga prestation som investerare. Under hösten har vi haft en signifikant oro men eftersom det ännu inte resulterat i omfattande konkurser eller fallande vinster är det för tidigt att utvärdera om jag simmat naken de senaste åren.

När jag tog ut portföljrapporten från Avanza igår roade jag mig även med att göra en liten omröstning där jag är förvånad över vilket förtroende jag verkar åtnjuta på Aktietwitter då 41 % trodde att jag haft en positiv portföljavkastning. En alternativ, mindre smickrande, förklaring kan så klart även vara att man av erfarenhet från andra Twittrare förutsätter att man endast genomför den här typen av omröstningar när det gått bra =).

Oavsett bakgrund får jag tyvärr konstatera att jag inte riktigt lever upp till förväntningarna på sociala medier då totalavkastningen landade på -2,54 %.

Även om den absoluta avkastningen varit en besvikelse är det ändå relativt bra då jag har slagit alla de jämförelseindex (SIXPRX och Didner & Gerge småbolagsfond) som jag försöker hålla jämna steg med.

År	Aktieingenjören	SIXPRX	Avanza Zero	Didner & Gerge småbolag
2013	34.8%	28.1%	24.5%	41.9%
2014	13.1%	15.9%	13.9%	18.5%
2015	20.1%	10.6%	2.2%	29.9%
2016	-7.8%	9.5%	9.3%	14.0%
2017	9.5%	9.5%	7.6%	9.9%
2018	-2.5%	-6.2%	-7.7%	-7.2%

 

Årets transaktioner

Som vanligt börjar jag med att gå igenom årets beslut och därefter ta ett helhetsgrepp för att utvärdera hur jag kan förbättra min investeringsmetodik.

Noteringsspekulationer

Min uppfattning är att kvalitén på börsnoteringarna fallit vilket i kombination med tidsbrist inneburit att jag inte tecknat några IPOer. Däremot har jag precis som jag aviserade i förra årets portföljrapport avyttrat 24SevenOffice och Infracom (länk).

• 24SevenOffice: Inköp 6,5 kr och försäljning 6,24 (-4 %)
• Infracom: Inköp 6,4 kr och försäljning 10,2 (60 %)

Netto blev det några tusenlappar till portföljen och det ska bli intressant att följa bolagen medan de bygger upp sin historik. Ska man utvärdera affärerna i efterhand kan jag konstatera att Infracom har gått i sidled sedan försäljningen medan marknaden har uppvärderat 24SevenOffice efter förvärv och fortsatt positiv utveckling. Jag kommenterade redan vid försäljningen att jag rent kvalitativt gillar 24SevenOffice men vill renodla min portfölj mot mer lönsamma tillväxtbolag vilket gör att jag inte vill äga mer förhoppningsartade bolag. Det är alltid kul att följa bra bolag inom den här nischen men jag får som sagt göra det ifrån sidlinjen i det här fallet.

Köp

Även om bloggaktiviteten har varit låg har jag köpt en hel del aktier. Nya aktier i portföljen är Avensia, Axkid. XLMedia och Gravity. Lite förvånande har alla dessa innehav klarat sig relativt oberörda genom höstens nedgångar men av helt olika anledningar. Både Avensia (inläggslista) och Axkid (inläggslista) är svenska microcap-bolag som redovisat en omsättningstillväxt på omkring 50 % de senaste tolv månaderna. Avensia handlas till P/E 34 på rullande tolv månader men det inkluderar att man har stora kostnader för att skola in ny personal. P/S är mer modesta 1,8 vilket är högt men inte exceptionellt för IT-konsulter. Axkids handlas däremot till det facila priset av P/E 12,5 men med en viss riskfaktor i och med att man återinvesterar i princip hela vinsten i produktutveckling. Båda bolagen kan med andra ord betecknas som fynd förutsatt att de fortsätter utvecklas i nuvarande riktning vilket innebär att det blir intressant att se hur finansoron och en eventuell konjunkturnedgång slår mot bolagen.

I mina utländska investeringar har det varit skilda världar. Affiliatebolaget XLMedia (inläggslista) köptes in eftersom jag tror att affiliate-branschen har en viktig framtid även utanför spel & dobbel. Precis som alla andra affiliatebolag har XLMedia en stor exponering mot nätspelande men man har en stark balansräkning och har börjat förvärva webbsidor inom andra branscher. Sedan mitt köp i somras är kursen ned cirka 27 % (räknat i SEK) och XLMedia har aviserat att man inleder ett återköpsprogram samtidigt som VD/grundare gjort vissa insiderköp. XLMedia förväntas visa en nolltillväxt med svagt fallande vinst under 2018 på grund av hårdare reglering av nätspel på flera marknader. Att man väljer att förvärva egna aktier verkar även speglas i en mer försiktig hållning från andra Affiliatebolag men XLMedia förvärvar nu istället egna aktier till P/E 6,7.

Gravity (inläggslista) har varit en exceptionell berg och dalbana vilket inte är särskilt förvånande givet förutsättningarna. Gravity är börsnoterat i USA men är ett sydkoreanskt bolag med en japansk huvudägare. Deras spel var enormt populära som MMO i början på 2000-talet men det är först på senare år som de lyckats ställa om till mobilspel där man äger rättigheterna att publicera spel baserade på den Vikinga-inspirerade mangan Ragnarok.

Som mycket annat gör japanerna en lite annan tolkning av historien och västerländska myter.

I efterhand måste jag kritisera mig själv en del för att göra en så pass spekulativ investering där jag i lite väl stor utsträckning lyssnade på andra. Q2-rapporten var katastrofal då både jag och andra undervärderade hur den sydkoreanska mobilspelsmarknaden påminner mer om biograf-filmer än västerländska mobilspel i intäktsstrukturen. Spelet lanseras nu däremot på bredare front i Asien och globalt vilket innebär att jag har kvar aktierna även om skämshatten ligger nära till hands.

Både Gravity och XLMedia saknar meningsfulla genomgångar på bloggen vilket är symptomatiskt för året. Jag har som mål att bli lite mer lättfotad i mina investeringar och det har blivit lite av ett problem att eftersom jag spenderar en hel del tid med mobilen och sovande småbarn vilket ger gott om tid för research men ont om tid att skriva. Det skapar en målkonflikt mellan ambitionen att i efterhand kunna utvärdera mina beslut och målet att inte vara hopplöst trög i mina investeringar. Just nu arbetar jag för att snabbare kunna utvärdera bolag kvantitativt men vi får se när det blir klart och om det i kombination med att barnen blir äldre leder till bättring.

Utöver de nya portföljbolagen har jag även ökat i Pandora. Tyvärr redan i somras när aktien kostade en bit över 400 DKK men med P/E 5,5 och nästan 7 % av aktierna återköpta under året är jag ärligt talat sugen på att öka igen trots att jag är lite överviktad i bolaget räknat på den investerade summan. Berlockförsäljningen minskar men jag tror att finansmarknaden feltolkar en rätt moderat nedgång i berlockintresset som katastrofal då Pandora pivoterar hela verksamheten till mer egen försäljning där berlocker sålda via tredje part ersätts med en klart högre andel armband, halsband, ringar och örhängen sålda i egna butiker.

Försäljningar

Under året har jag sålt aktier i Atea (inläggslista), Byggma (inläggslista) och NGS Group (inläggslista). I fallet med Atea lyckades jag pricka in toppen på 132,5 NOK så väl att jag nästan vill hänga upp diagrammet på väggen. I NGS och Byggma genomfördes båda försäljningarna en bra bit efter toppen men på högre kurser än idag. I fallet med Atea var försäljningen i huvudsak driven av den höga värderingen och deras beroende av investeringar i offentlig sektor rimmar dåligt med min negativa syn på hur ekonomin kommer att utvecklas i Sveriges kommuner. Tack vare den lyckade tajmingen och höga direktavkastningen innebar försäljningen att jag kunde räkna men en totalavkastning på 160 % på vad som från början var ett rent utdelningscase när jag köpte aktierna 2014.

Byggma var också ett norskt utdelningscase men med en stor exponering mot byggsektorn. Sedan försäljningen har mycket hänt då huvudägaren Geir Drangsland lagt bud på ett konkursbo vilket inneburit att man minskat utdelningen kraftigt. Jag förstår att givet finansoron har det inneburit ytterligare kurspress men det blir intressant att följa caset och jag hoppas att signaturen Winter på Placeras forum fortsätter följa bolaget (länk). För mig blev avkastningen under mina 2 år av ägande 40 %.

NGS är ett bolag vars utveckling har tagit mig med överraskning. Jag beklagade mig över att sälja på P/E 8 eftersom det "helt enkelt inte var samma bolag längre" men kursen har sedan dess fortsatt att slaktas och handlas nu till under P/E 5 på bakåtblickande P/E-tal. Marknaden för vårduthyrning är hårt pressad mellan stigande personallöner och stillastående kontraktsersättning men frågan är var marknaden kommer att stabilisera sig och NGS framtida roll.   

Sammanfattning & planering inför framtiden

Den mest spektakulära utvecklingen har kanske främst varit i mina befintliga innehav där Ework och Doro tagit rejält med stryk samtidigt som Ubiquiti stigit som en raket. Under året har jag övervägt att skala ned i både Ubiquiti och Data Respons men valt att hålla kvar mina innehav då min tilltro till deras tillväxtförmåga än så länge övervägt gentemot mitt intresse för att investera i fler bolag. Det här är delvis format av tidigare erfarenheter av att sälja bra bolag för tidigt men även en reaktion på att jag håller nere min investeringstakt.

Jag är inte helt säker på hur våren kommer att arta sig med avseende på investeringsarbete men efter kursfallen känner jag mig rent kvantitativt mer motiverad än på länge att leta svenska bolag att investera i. Särskilt bolag inom Traction-sfären framstår som lågt värderade här i Sverige och jag har även en lista på utländska bolag som jag hoppas beta av under våren.

Rent generellt har jag som vanligt ingen aning om hur världsekonomin kommer att utvecklas men jag är just nu väldigt skeptisk till bolag som är beroende av konsumtionen i Sverige. Befolkningsökningen som drivs av invandring med låga skatteintäkter sätter stor press på många kommuner och bostadsmarknaden kan bli en riktigt skräckhistoria. Att få belåna sin bostad till max 85 % innebär att många personer blir inlåsta i sina boenden eftersom det är kontantinsatsen som försvinner först när man säljer ett boende till förlust. När nu hyresmarknaden är i det närmaste stängd för normala människor utan många ködagar innebär det att vi kan få se både politisk oro och åtstramningar när fokus hamnar på räntebetalningar och amorteringar för personer med höga inkomster men dyrt boende. 


I dagsläget är jag rätt nöjd med min befintliga portfölj men kommer att titta extra noga på bolag som är noterade på den svenska börsen men med huvuddelen av intäkterna utomlands. Det finns även en hel del utländska bolag som jag är intresserad av men eftersom kronan redan fallit en hel del tänker jag att dessa bolag får betas av när tillfälle ges. 

På den listan har vi bland annat:

• Fiskodlingsrelaterade aktier (AKVA Group, Schouw & Co och Tassal).
• Finska teknikbolag (Siili Solutions, VincIT och Detection Technology) 
• Kanadeniska hälsobolag (Viemed (Långsiktig Investerings analys) och Hamilton Thorne (tror det var Finansnovis som nämnt det))
• Det italienska mjukvarubolaget Piteco (gratisanalys i Värdepappret)
• Seismiskbolaget Magseis Fairfield som nyligen bildades då Magseis förvärvade Fairfield

Även om bloggaktiviteten är låg finns det med andra ord mycket som pågår bakom kulisserna och jag hoppas få mer skrivtid i vår även om jag inte vågar räkna med det.

Portföljen just nu

Direktavkastning för 2018 blev 2,1 % vilket är en minskning med ca 33 % gentemot förra året vilket beror på att jag sålt högavkastande bolag och köpt bolag med fokus på tillväxt.

Tankar från de stora börslämmelåren 2016 och 2017

I mitt årsbokslut för 2017 beklagade jag mig över att vi hamnat i ett börsläge där kursuppgångar blev självförstärkande. För mig som fortfarande sitter kvar i en mentalitet formad av efterdyningarna från finanskrisen skapade det en väldigt frustrerande miljö där det hela tiden kändes som att jag fick jaga aktier när aktiekurserna drog iväg utan hänsyn till framtida konjunkturnedgångar eller mer rimliga avkastningskrav.

Utifrån det perspektivet känns det faktiskt ganska skönt med höstens börsnedgångar och jag tänkte titta på G5 Entertainment och Boule Diagnostics där där jag tyvärr missade en fantastisk uppgång samtidigt som många andra förlorat stora pengar under höstens nedgång.

I båda fallen handlar det om vad som vid tillfället sågs som rätt udda fåglar på börsen (Analys G5 och Analys Boule). Båda två var små aktörer på stora marknader med nischer som inte direkt skrek kvalitet (medelålders kvinnor respektive små laboratorier för hematologi). Efter jag sålt skedde har det i båda fallen skett en omsvängning i sentimentet där en bättre operativ verksamhet kombinerats med en smått orimlig multipelexpansion. I båda fallen har den operativa utvecklingen mer än väl visat på att jag gjorde fel som sålde, men någonstans i kursuppgångarna övergick en rimlig uppgång till en förhoppningsfest där ett mobilspelsbolag med slagiga intäkter och ett nischat diagnostikbolag med ett tillväxtmål på 10 % per år började handlas till P/E 40.

Min egen lärdom från de här två investeringarna har varit att jag i rätt lägen bör tro mer på mina  egna antaganden. En kombination av attraktiv värdering och noggrann Lynchning av kundernas motivationer verkar helt enkelt fungera.  En mer allmän lärdom är däremot att någonstans peakar uppvärderingen  även för bolag vilket innebär att investerare som bara svansar efter momentum mycket väl kan göra en dålig investering även i ett bra bolag. Det här har varit någonting som hela tiden hållit mig borta från nätkasinon eftersom jag ser det som mer eller mindre garanterat att vi hamnar i samma situation. De som investerat i rätt bolag vid rätt tidpunkt kommer säkerligen att ha gjort en god affär men jag har hela tiden oroat mig för om det redan har slagit över till fel tidpunkt i de flesta bolag och dessutom tycker jag branschen är så pass osmaklig att jag har svårt att engagera mig i det hela (min syn på investeringsetik finns sammanfattad i inlägget Etik vid aktieinvestering när teori och praktik krockar).

Ökningar i egna innehav och funderingar om finska IT-konsulter

Rapportperioden har varit intressant med många bolag som tagit rejält med stryk. I min egen portfölj har Ework varit det stora sorgebarnet då bolaget återigen visar på en god omsättningstillväxt och en dålig marginalutveckling. Det var inte vad som utlovades i halvårsrapporten. Som vanligt lyser självkritiken med sin frånvaro i Eworks rapporter men min tolkning är att man fått fortsätta att ta kostnader för tillväxt lite längre än man tänkt i samband med Q2-tapporten. I övrigt har rapportfloden varit rätt positiv och jag har dragit nytta av börsoron genom att öka på innehaven i Avensia och Axkids som båda levererade mycket bra kvartalsrapporter utan att aktiekursen gick upp särskilt mycket.

I övrigt har jag hållit en rätt låg profil vilket beror på att jag helt enkelt inte är i form för att investera. Med barn som inte riktigt vill sova som de bör får jag helt enkelt renodla mitt liv och fokusera på kärnuppgifterna vilket begränsar utrymmet för nyinvesteringar.

Däremot tittar jag på ett antal bolag. Det australiensiska laxodlingsbolaget Tassal (Phantas analys) är högintressant med sin låga värdering och satsning på räkor men lider av att jag antingen måste registrera konto hos annan bank (Pareto eller Swedbank?) eller köpa aktierna i en vanlig depå.

Ett annat alternativ som fångar mitt intresse är finska IT-konsulter. Siili Solutions har länge funnits med i mina screeningar men även Vincit dyker numera upp rätt högt på mina screeningar för tillväxtbolag med låg värdering. Tyvärr verkar Siilis IR-information på engelska ha allvarliga brister då man som jag förstår dwt har vinstvarnat på finska utan att tillgängliggöra informationen på engelska. Vincitrapporterar inte på engelska så där slipper man åtminstone det problemet...

Jag är alltid väldigt skeptisk till IT-konsulter eftersom personalen är extremt lättrörlig men Siili har en historik som imponerar samtidigt som värderingen ligger på P/E 15 och P/S 0,9 vilket är lågt jämfört med andra IT-konsulter samtidigt som tillväxten ligger på 15 % de senaste tre åren.

Det är nog dumt att springa benen av sig för den här typen av investeringar i finskspråkiga bolag men jag är väldigt nyfiken på vad andra investerare tycker om bolagen.

Klövern förvärvar Agora Retail, slutet på en usel IPO som visar på gamla sanningar

Agora börsnoterades 2015 när flera av Sveriges främsta fastighetsinvesterare valde att slå ihop sina samhällsfastigheter (länk till min analys). Börsnoteringen genomfördes väldigt hastigt och med aktörer som Rutger Arnhult och Erik Selin på säljsidan tyckte jag att det såg riktigt vanskligt ut att ställa sig på motsatt sida i affären. Sedan börsnoteringen har talet om "retaildöden" bara fortsatt att accelerera och Agoras utveckling har varit mycket negativ både kursmässigt och rent operativt (länk).

Sedan börsnoteringen är det Rutger Arnhult  som varit mest aktiv i bolaget med ett antal insiderköp när kursen legat mellan 25 och 30 kr samt även utgjort den största ägaren via M2 Asset Management AB och Klövern. Klövern lägger nu ett bud på Agora Retail på 30 kr/aktie vilket innebär en rejäl budpremie jämfört med den nuvarande aktiekursen (67 % över tidigare kurs på 18 kr/aktie). Samtidigt är substansvärdet på Agora enligt Q2-rapporten 45,8 kr vilket visar på hur lågt förtroendet på marknaden är för Agoras portfölj med handelsfastigheter.

Eftersom Rutger Arnhult kontrollerar både Klövern och Agora blir det här en lite kladdig affär då Rutger Arnhult säljer aktier i Agora från det bolag han är störst ägare i och köper aktierna i det bolag där hans andel relativt sett är minst.

• M2 Asset Management AB ägs av Rutger Arnhult m.fl. och kontrollerar 38,6 % av rösterna och 23,2 % av kapitalet i Agora Retail (största ägare i Agora).
• Klövern kontrollerar 4 % av rösterna och 9,3 % av kapitalet i Agora (fjärde största ägare).
• Corem Property Group kontrollerar 14,6 % av rösterna och 14,9 % av kapitalet i Klövern.
• Rutger Arnhult kontrollerar 16,4 % av rösterna och 15,1 % av kapitalet i Klövern samt 44,6 % av rösterna och 41,8 % av rösterna i Corem. 

En gammal tumregel (länk) är att man alltid vill sitta så nära huvudägarna som möjligt i komplexa bolagsstrukturer och det har varit en bra tumregel även här. Med Agora Retail kunde ett antal framgångsrika fastighetsinvesterare skifta ut en del av risken på småsparare och institutionella ägare via en IPO och tecknade man aktier i den IPOn har man gjort en riktigt dålig affär.

Huruvida uppköpet av Agora blir en bra affär för Klövern vet vi i dagsläget inte. Rutger Arnhults personliga exponering minskar en aning med affären då M2 Asset Management ägde en större andel av  kapitalet i Agora Retail än han äger av Klövern men det är ingen gigantisk skillnad (inklusive ägande via Klövern ägde han ca 25 % av Agora medan motsvarande i Klövern blir ca 22 %). Den stora effekten är alltså att Agora Retail nu blir direkt underställt Rutger Arnhults operativa ledning i Klövern och att man köper ut andra fastighetsinvesterare som sålde fastigheter till Agora Retail delvis mot aktier (bl.a. Kvalitena AB, D Carnegie och Balder) samt de aktörer som gjorde misstaget att investera i börsnoteringen (bl.a. Kåpan Pensioner och Länsförsäkringars fastighetsfond).

Jag är rätt neutral till affären och för Klövern handlar det om ett bolag vars marknadsvärdering är en tjugondel av det egna börsvärdet. Men det är intressant att se ett så tydligt exempel där det varit en dålig affär att som småsparare sätta sig i fel ände av ägarstrukturen.

Doros mobiltelefonförsäljning, observationer om enkelhet

@Redeyemannen på Twitter uppmärksammade mig idag om att både försäljningschefen och marknads- och kommunikationschefen beslutat sig för att lämna bolaget. Turbulens i bolag är någonting som alltid är jobbigt men jag har haft ett halvskrivet inlägg liggandes ett tag där jag är kritisk just mot Doros marknadskommunikation och försäljningsstrategi.

Till skillnad från de flesta andra gillar jag faktiskt Doros mobiltelefoner. Teknikmässigt är de rätt mediokra men de är billiga och även om många fnyser åt dem som "mobiler med stora knappar" ser jag ett stort värde i deras tydliga marknadspositionering. Precis som med iPhone köper du inte en Doromobil därför att den innehåller den vassaste hårdvaran, utan du köper den eftersom den garanterar ett visst mått av trygghet. Apple har alltid lyckats positionera sina mobiler som unika och oavsett vad man tycker om programvaran tror jag att man inte ska undervärdera det faktum att man inte behöver läsa på om iPhones utan kan köpa den senaste modellen och veta att man till skillnad från Androidägare aldrig råkar ut för kommentarer som "Oj, jag skulle ha köpt en Huawei P10 för det priset istället".

Motsvarande för Doro är att pensionärer eller deras barn/barnbarn vet att Doromobiler är till för pensionärer och fungerar bra. Enkelhet och trygghet bör därför vara värdeord som följer kunden genom hela köpprocessen och här tycker jag att Doro gjort bort sig då man gått ifrån lättförståeliga samlingsnamn på produkter (Liberto, Phoneasy etc) och helt satsat på sifferkoder utan tydlig ordning.

Söker man efter Doro på prisjakt.se ser det ut så här:

Om mitt mål är att snabbt lösa ett problem är sifferkoder för modellbeteckningar inte en bra lösning.

Går man in på Elgiganten blir det inte bättre och som konsument är det svårt att veta vilka Doromobiler som är moderna och har rätt egenskaper. När jag har gjort mina egna Lynchningar i butik verkar det även som att teleoperatörerna gärna säljer Doro smartphones med databonnemang. Däremot är varumärkeskännedomen låg på Elgiganten och Mediamarkt där personalen hellre rekommenderar en billigare Samsung som "enkel" smartphone

Smartphones ligger längre ned och notera att det är konkurrerande mobiltelefoner högst upp trots att jag sökt på "Doro".

När Doro lanserade sin första riktigt framgångsrika smartphone hette den Doro Liberto 820 där "Liberto särskiljde den från Doros olika Featurephones (d.v.s traditionella med knappar). Sedan dess har man helt och hållet övergått till olika sifferkombinationer vilket (ofta i kombination med enskilda bokstäver) är standard för de flesta mobiltelefotillverkare.

De stora tillverkarna befinner sig fortfarande i en situation där man hela tiden innoverar och många kunder söker kontinuerligt information då man är intresserad av mobiltelefoner. Att därför har ett rullande schema med nya modeller är därför viktigt och målet är att skapa ett visst mått av snobberi där det är attraktivt att ha nya modeller (med högre modellnummer) som har nya funktioner.

Majoriteten av Doros kunder spenderar däremot antagligen minimalt med tid på att följa utvecklingen bland seniormobiler. Målet är istället att göra ett tryggt val som fungerar för brukarens behov. För seniorer innebär det minimalt med krångel utan att bli lurad och för oss lite yngre betyder det att vi vill köpa en mobil som vi kan lämna till en förälder utan att mamma eller pappa konstant ska ringa oss, vara frustrerad och behöva hjälp. Att då inleda köpprocessen med att kunden måste läsa på och identifiera vilka modeller som är moderna och relevanta är ingen bra start på säljprocessen. Att kunderna inte har koll på vilka produkter som är moderna blir även väldigt tydligt om man ser till kundernas sökmönster där sökningarna på äldre modellnamn (och särskilt Liberto) hänger kvar långt efter att nya modeller släppts.

För Doro borde det därför vara bättre att ha en namngivning som är konsekvent och tydlig snarare än att följa mobiltelefonbranschens standard med ökande siffror och enstaka bokstäver. Att återinföra namn för varje produktlinje (t.ex. Doro Smart, Doro Smart mini, Doro Flip 4G o.s.v.) är en bra start och det skulle även vara intressant att se mobilerna döpta med modellår snarare än nya produktnummer. Det skulle bryta helt mot normerna för mobiltelefoner men fungerar bra för exempelvis bilar och datorspel. Med tanke på att Doro alltmer blir ett tjänsteföretag skulle det även tydliggöra att man är en annorlunda aktör på mobiltelefonmarknaden med en konsekvent och tydlig produktportfölj.

Doros framtid som mobiltelefontillverkare

Doros mobiltelefonförsäljningen växer inte längre och med rekryteringen av Robert Puskaric som VD och expansionen i Storbritannien är det tydligt att man kan som aktieägare kan räkna med att fokus ligger på expansion inom IoT och tjänster (länk till tidigare analys).

Samtidigt utgör mobildelen fortfarande en kassako och huvuddelen av omsättningen. Därför tycker jag att det skulle vara synd om Doro låter den delen stagnera mer än nödvändigt. Nokia har återuppstått som en hård konkurrent inom feature phones med sina retromodeller, men jag tror att Doro kan ha mycket gratis av sin tydliga marknadsposition för seniorer. Kanske kan man till och med återgå till tillväxt med mycket begränsade kostnader om man renodlar sortimentet en aning, försöker få bort obsoleta modeller ur försäljningskanalerna och skapar produktkategorier med konsekvent namngivning som underlättar för kunderna.

Att tolka vad "fullfölja karriärmöjligheter utanför bolaget" är hopplöst men jag hoppas att Doros ledning gjort samma observationer som mig gällande sortiment och marknadskommunikation. Med en modern mobiltelefon är marginalnyttan med förbättringar av basfunktionerna i en mobil rätt begränsade. Det bör gynna en aktör som Doro om man kan köpa mogen hårdvara, snabbt sätta ihop den till "årets modell" inom respektive produktlinje och sedan säljer mobilen baserat på mjuka värden. Det skulle hålla uppe bruttomarginalen med en marginell minskning av upplevd prestanda samtidigt som man säljer mobilen genom att erbjuda trygghet, enkelhet och det ekosystem av kringtjänster som är tänkt att driva den framtida tillväxten för Doro.

Inköp Gravity Co

Den återstartade bloggen Alpha researcher har grävt upp ett riktigt intressant case i form av den Koreanska speltillverkaren Gravity Co som har en japansk huvudägare (positivt då jordägande och korruption i Sydkorea hör det svårt att förstå sig på industri i landet).

Gravitys huvudsakliga intäktskälla består i rättigheterna att göra spel av den tecknade serien Ragnarok som är en typisk anime där man slaktar lite Europeisk mytologi (jfr Seven  deadly sins på Netflix) och gör något helt nytt och vansinnigt men ändå charmigt.

Rapporten släpps idag och jag har bara mobilen tillgänglig så Alpha Researchers inlägg är varmt rekommenderat. Mitt köpbeslut grundar sig på tre faktorer.

• Det är billigt (EV/Ebit omkring 5,5 på årets förväntade resultat).
• Snöbollseffekten på mobilspel är massiv och Gravity äger ett starkt IP till 2030ish
• Man verkar ha lärt sig av ett antal floppar på datorn och har nu pivoterat till mobil där spelet gått bra i Taiwan och Sydkorea. Taiwan har historiskt varit Ragnaroks största marknad men givet ranking på Google plats/Appstore kan Sydkorea med sin större marknad bli viktigare.

Sålt Byggma

Byggma är Norges sista inhemska tillverkare av flera sorters byggmaterial och analyserades av Långsiktig Investering i vår stora Norge-drive (länk). Caset har byggt på att Byggmas Koncernchef/huvudägare Geir Drangsland stöpt om verksamheten samtidigt som re-shoring är en trend som gynnar Byggma då ökade löner i låglöneländer har pressat upp priserna samtidigt som automation och just in time leveranser ökar värdet på lokal produktion.

2015 sålde Byggma sitt mest lönsamma dotterbolag (Fibo-Tresbo) och brittiska distributionsbolag till riskkapitaliser vilket kompenserats via lönsamhetsökningar i övriga bolag. Att sälja svider en del eftersom priset är lågt (P/E 10,6 och P/B 0,75) och värderingen som mest varit 50 % högre än nu, ;en guidningen är inte överdrivet positiv just nu och med en stor exponering mot byggindustrin i Norge och Sverige har jag istället valt att öka lite i Pandora och hålla en större kassa.

Kursutveckling under min tid som aktieägare.

Totalt blev avkastningen 40 % på 2 år så det har varit en bra investering som kunde ha varit fantastisk om jag tajmat försäljningen bättre.