Topbanner

Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (länk).

söndag 10 juni 2018

Omstuvningar i portföljen

Jag har sålt mina aktier i vårdbemanningsföretaget NGS (länk till relaterade analyser) och även börjat köpa lite aktier i bilbarnstolstillverkaren Axkids. Axkids är ett väldigt litet bolag med 14 anställda och med väldigt hög tillväxt just nu. Bolaget hette tidigare Axonkids och börsnoterades 2014, de började börskarriären rätt uselt med både kvalitetsproblem och missyckanden med att infria prognoser vilket MangoldX (länk) och Martin på Aktiefokus (länk) skrivit om.

Däremot verkar man ha fått ordning på produktkvalitén och Toyota Sverige har numera Axkids som sina rekommenderade bilbarnstolar. Samtidigt har både min lokala försäljare av bilbarnstolar och Axkids hyresvärd talat väl om bolaget i olika sammanhang vilket indikerar att de gör saker på ett bra sätt. Sammantaget är alltså mitt intryck att Axkids är ett bolag som åkte på rejäla smällar när de började skala upp sin verksamhet men att de nu har fått till de leverantörsrelationer som krävs för att bygga upp ett litet men extremt kostnadseffektivt bolag och en djupare analys är på väg.

Gällande försäljningen av NGS har jag haft förmånen att bolla lite med både Miljonärsyrran (@miljonarsyrran) och Rasmus Ahlin (@rasmusahlin) som båda driver företag inom vårdbemanning  och jag är rätt nöjd med mina analyser från 2016 (branschanalys och bolagsanalys). En punkt som oroade mig i analysen var att vårdbemanningsbolag hade extremt höga marginaler i jämförelse med andra bemanningsbolag trots att värdeskapandet är ganska begränsat. Bolagen har en viktig roll inom personalförsörjningen men min bedömning var att överlönsamheten mycket bestod i att landstingens agerande skapade konkurrenshinder som gjorde det möjligt för etablerade aktörer att hålla högre marginaler än om landstingen hanterat vårdbemanning som andra former av bemanning (se tabell nedan),

EBITDA-marginalPersonalkostnaders andel av omsättningen
 NGS7,8%90%
 Dedicare7,1%69%
 eWork1,3%98%
 Uniflex3,3%95%
 Poolia1,7%91%
 Proffice3,8%81%
 SJR10,5%69%

I dagsläget är min bedömning att vårdbemanningsbolagen pressas från två håll. Dels har landstingens arbete med att motarbeta inhyrd personal delvis kollapsat och dessutom har sjuksköterskor blivit bättre på att ta betalt. Läkare har alltid haft en stark ställning och läkaruthyrning har varit mindre lönsamt än uthyrning av sjusköterskor då läkarna själva kunnat välja sina uppdrag. Skillnaden nu är att personalbristen är värre än tidigare och att verksamhetschefer inser att det är ohållbart att ta in oerfaren personal som måste läras upp av anställda medarbetare samtidigt som de får mer betalt. Det verkar därför som att många chefer nu är villiga att arbeta direkt med små bemanningsbolag eller enskilda sjuksköterskor/socionomer där man vet att de inhyrda kan gå direkt in i verksamheten. På sikt kan det här bli problematiskt för landstingens ekonomi då lönerna blir väldigt höga men det innebär stora fördelar för personalen på bekostnad av bemanningsföretagen som fokuserat på en volymaffär med höga marginaler.

I min analys valde jag mellan NGS och Dedicare och valde NGS då de haft en högre lönsamhet historiskt och att deras förvärvsstrategi gjort det möjligt att växa fortare än Dedicare som fokuserat på att växa organiskt. Ett tag såg det valet riktigt illa ut då Dedicare ökade kraftigt då de kramade varje uns lönsamhet hur sektorn och hade en rörelsemarginal på över 12 % vilket måste vara unikt för bemanningsbolag. I Q1 har både NGS (7,4 % -> 5,6 %) och Dedicare (12,6 % -> 6,7 %) visat på kraftigt fallande rörelsemarginal jämfört med föregående år. Dedicares fall är särskilt spektakulärt men är även ett återfall mot tidigare marginaler och det är förvånande att Dedicare värderas högre än NGS trots att Dedicare saknar nu krymper räknat till både omsättning och resultat medan NGS förvärv delvis kompenserar för nedgången inom bemanning.


Att sälja ett lönsamt och växande bolag för P/E 8,6 är inte jätteroligt men NGS är helt enkelt inte samma bolag som när jag köpte mina aktier. Det finns gott om utrymme för ett fortsatt fall inom bemanningssegmentet samtidigt som det nya segmentet Ledarsförsörjning har en mer cyklisk riskprofil. Andelen likvida medel är rekordhög eftersom jag förvärvar rätt långsamt just nu och det kommer att komma inlägg på temat hur jag ser över min investeringsstrategi och mina prioriteringar senare i sommar.
Portföljen just nu.

lördag 2 juni 2018

Doros förvärv av Welbeing och etablering av Care i Storbritannien

Welbeing har 75 000 abonnenter och 90 Mkr i omsättning vilket innebär en årsintäkt på cirka 1 200 kr per kund och år. Det kan jämföras med verksamheten i Sverige och Norge där den genomsnittliga abonnemangsintäkten är 1 400 per kund och år. Eftersom Doro inte särredovisar lönsamheten på sina abonnemang vet vi tyvärr inte hur lönsamt Doro Care är, vilket hittills har gjort det svårt att värdera Doros tillväxt inom sektorn. Däremot vet vi via förvärvspriset att EBITDA-marginalen för Welbeing är 18,5 % då man köpt bolaget för 8 ggr EBITDA.

Målet vid förvärvet av Caretech i Sverige var en rörelsemarginal på 20 % vilket troligtvis inte har upnnåts då det skulle innebära att Doros i dagsläget skulle tjäna mer på trygghetslarm (14 % av omsättningen) än på mobiltelefoner. Med tanke på att Doro Care har ökat marknadsandelen i Sverige från 30 000 abonnenter till 100 000 gissar jag därför på att Doro har offrat en del marginal i syfte att ta marknadsandelar. Om lönsamheten är i nivå med Welbeings EBITDA-marginal och fördelar avskrivningarna utifrån EBTIDA kan det istället vara rimligt att räkna på en rörelsemarginal omkring 10,8 % enligt nedanstående.

  • Omsättning 1 924 (varav Doro Care 276,6)
  • EBITDA: 156,2 (beräknat Doro Care 51,2 Mkr)
  • Rörelseresultat 92 Mkr (beräknat Doro Care 30 Mkr)
  • Resultat 66,5 Mkr

Doro Care utgör med andra alltså antagligen en substanstiell andel av Doros lönsamhet även med den lägre än förväntade rörelsemarginalen. Applicerar vi samma siffror på den brittiska verksamheten och räknar med att Doro betalar en ränta på 1,85 % + Stibor (ÅR 2017) och att Storbritannien har en bolagsskatt på 22 % kan vi alltså räkna med att Welbeing exklusive förvärvskostnader kan bidra med cirka 6 Mkr till resultatet på helårsbasis. För 2018 räknar Doro med en obefintlig påverkan men det innebär att förvärvet redan i dagsläget kan förväntas öka vinsten med 10 % för Doro.

Det som gör förvärvet riktigt intressant är däremot främst vilka möjligheter som förvärvet öppnar för Doro i Storbritannien. I Sverige gick Caretech/Doro Care från 15 % marknadsandel till 50 % tack vare framgångsrika upphandlingar i samband med övergången från analoga till digital trygghetslarm. Den brittiska marknaden för trygghetslarm kommer nu att genomgå en liknande förändring och larmen måste senast 2025 vara digitaliserade då det analoga nätet stängs ned. Marknaden är dessutom enligt Redeye väldigt framgenterad och i dagsläget har ingen aktör mer än 8-9 % av marknaden (länk). Welbeing har med sina 75 000 abonnenter 4,5 % av marknaden och är enligt Redeye redan i dagsläget fjärde eller femte största aktör. Med många små aktörer och en stor branschomvandling finns det alltså goda möjligheter för Doro att dra nytta av sin erfarenhet från de Nordiska marknaderna och ta en rejäl andel av den digitaliserade marknaden.

Det totala värdet på marknaden för digitala trygghetslarm bör i Storbritannien vara cirka 2 miljarder kronor (1,7 miljoner kunder värda 1 200 kr per person och år) och för Doro bör varje procent man tar av marknaden utöver Welbeings nuvarande 5 % bidra med ca 1,7 Mkr i vinst. Så redan en fördubbling av marknadsandelen till 10 % skulle innebära en ökad vinst på nästan 15 Mkr för Doro.

Dessutom finns det utrymme för ytterligare förvärv. Inför förvärvet av Welbeing har man tecknat en lånefacilitet på 450 Mkr med SEB vilket motsvarar de uppsatta finansiella mål som begränsar belåningen till max 2,5 ggr EBITDA. Med befintliga lån och de 110 Mkr som betalats ut kontant för förvärvet av Welbeing innebär det att Doro i dagsläget har cirka 260 Mkr kvar som kan användas till ytterligare förvärv.

Med ett börsvärde på 1 miljard kronor värderas Doro till P/E 13,7 och enligt den guidning som gavs i årsredovisningen bör EBIT bli mellan 100 och 140 Mkr vilket med skatt och lånekostnader innebär ett P/E-tal på mellan 10 och 13 för 2018 om prognoserna infrias.

lördag 26 maj 2018

Analys (och köp): Avensia


Avensia är ett litet konsultbolag (190 Mkr omsättning) som är specialiserat på e-handelslösningar och utveckling. Avensia i dess nuvarande form bildades år 2015 då investmentbolaget InXL Innovation sålde dotterbolagen Mashie (måltidsplanering) och Grade (e-learning) för att fokusera på Avensias snabbt växande verksamhet inom e-handel. Jag analyserade InXL när styckningsbeslutet kom (länk) och flyttade sedan ned det rätt långt på bevakningslistan vid en uppföljande analys (länk) då jag tyckte att bolaget var för litet och svårbedömt samtidigt som värdering var hög.

Efter uppdelningen föll Avensias kurs som mest till en bit över 3 kr (efter en extrautdelning på 1,1 kr som möjliggjordes av försäljningen av Mashie/Grade) men har därefter dubblerats.


Operativt har utvecklingen varit god och man har mer än dubblerat omsättningen i Avensia samtidigt som man ompositionerat bolaget från att vara en projektleverantör till att utgöra en strategisk partner för frågor kopplade till digital handel och omniknallösningar. Rent praktiskt innebär det här inga garanterat återkommande intäkter men affären blir mer långsiktig och "sticky" då kunder återkommer med olika behov där man nyttjar Avensias kompetens istället för att bygga upp den internt. Jag kommer däremot inte skriva särskilt mycket om de kvalitativa delarna av verksamheten då Jesper Henrikson redan skrivit mycket bra om det på Henriksons blogg (analys Q1 2018), Q4 2017 och startanalys). Jag har även träffat Avensias tidigare Robin Gustafsson och lärde mig en hel del om hans syn på affärer, "stickyness" och kommersialisering av programvara i konsultbolag. Utöver personliga lärdomar kan jag konstatera att Investerarens intervju med Robin ger en väldigt god inblick i både Avensias utveckling och Robins filosofi som företagsledare (lyssna på Soundcloud här).

Historisk utveckling

När InXL sålde Mashie och Grade i januari 2015 stod Avensia för 70 % av omsättningen och 54 % av rörelseresultatet samtidigt som man vuxit i snitt med 19 % per år sedan 2010. Avensia stod alltså bara för hälften av vinsten medan e-learningsföretaget Grade (ca 20 % av omsättning och resultat och 8,5 % tillväxt) samt Mashie som sålde programvara för måltidsplanering (13 % av omsättningen, 25 % av resultatet och 13 % tillväxt) stod för resten.

Försäljningen är ett typexempel på svårigheten för externa investerare att hantera entreprenörsdrivna bolag. Som extern investerare innebar försäljningen att man tappade halva rörelseresultatet som avyttrades till P/E 8 och kvar blev ett lovande IT-konsultbolag med en saftig värdering (P/E 20). Att äga aktier i Avensia våren 2015 handlade alltså väldigt mycket om förtroende för Per Wargéus och att ledningen med ett ökat fokus på Avensia skulle kunna arbeta ikapp den lönsamhet som övriga koncernen tidigare stått för.

2017 ökade omsättningen i Avensia med 26 %, 2017 ökade den med 36 % och för första kvartalet 2018 var omsättningstillväxten 51 % jämfört med föregående år. Tillväxten har drivits av en kraftig ökande konsultaffär snarare än produktförsäljning av Storefront (under 10 % av omsättningen) men Avensia har nyligen öppnat ett kontor i Chicago för att driva produktförsäljningen i USA (länk) och om tillväxten för 2018 håller i sig handlas bolaget till P/E 14. Det ökade fokuset på Avensia verkar med andra ord ha betalat sig rejält och även om det första kvartalet skulle visa sig vara extremt skulle tillväxt i linje med 2017 och en vinstmarginal på 10 % ge P/E 17. Så trots en kursdubbling sedan styckningen har Avensia en rörelseutveckling som innebär att värderingen är mindre aggressiv nu än då.


Tillväxtpotential

Finns det utrymme inom företagets befintliga marknader eller har företaget en historik av att framgångsrikt expandera till nya marknader?

Uthålligheten i Avensias tillväxt har alltid varit ett orosmoment för mig. E-handel har vuxit explosionsartat men behovet av att bygga nya butiker avtar med tiden, däremot får jag allt mer intrycket av att modern e-handel utgör ett Sisyfosprojekt där man hela tiden måste utveckla och anpassa för att hålla sig relevant och arbetet aldrig faller till insignifikanta nivåer. 

Som strategisk partner med fokus på mindre bolag bör Avensia här ha en bra position för att hålla ett större antal butiker moderna och relevanta till en kostnad som är långt lägre än vad det skulle kosta för kunderna själva att hålla uppdaterad kompetens. Därutöver finns det fortfarande en potential med licensintäkter från Storefront som bör gynnas nu när man etablerar kontor utanför den Nordiska konsultverksamheten som är fokuserade på produktförsäljning. Olov Sandberg (grundare Vitec som jag träffat och skrivit om här) har en stenhård syn på att hålla isär produkt och konsultförsäljning och hittills tycker jag både mina egna och Avensias erfarenheter visar på att det finns en poäng där.
Resultat: Godkänt

Lönsamhet i tillväxt

Ett bolag kan expandera och öka sina utdelningar utan att för den sakens skull öka lönsamheten. Jag försöker att undvika sådana bolag genom att kontrollera korrelationen mellan omsättning-vinst-kassaflöde/utdelning samt förändringar i räntetäckningsgraden.

Avensia är uppbyggt med egna medel och under Robin Gustafssons ledning har man haft en fantastisk förmåga att rekrytera och träna upp nya medarbetare vilket har pressat marginalerna utan att göra bolaget olönsamt.

Resultat: Godkänt

Intjäningsstabilitet

Kan företaget bibehålla sin lönsamhet även i svåra tider?
E-handelsbranschen är helt förändrad sedan vi senast hade svåra ekonomiska tider så den här punkten är omöjlig att besvara.
Resultat: Vet ej

Finansiell stabilitet

Är företaget finansiellt stabilt?
Det finns väldigt få konsultbolag som är "Graham-stabila" men Avensia är rätt nära.

Resultat: Godkänt

Finansiell måttfullhet

Bedömer företagets om företagets utdelningspolicy och incitament till ledande befattningshavare är rimliga.
Styrelsen är snarare underbetald med tanke på att ordförande fick 123 000 kr för 2017 och övriga styrelseledamöter 63 000 kr vilket är mindre än vad som är vanligt i branschen. Avgående VD Robin Gustafsson tjänade ca 1 Mkr i lön och därutöver bör hans andel av A5 Investment utgöra cirka 350 000 kr till i utdelning. 1 Mkr är ingen oresonlig VD-lön och jag gillar att A5 utgör en stark ägare med om jag förstått det korrekt 5 delägare som kontrollerar bolaget.
Resultat: Godkänt

Trovärdig ledning & ägare

Bedömer om företagets högsta ledning besitter en kompetens som kan anses stärkande för bolaget samt om företaget tar ett långsiktigt ansvar för återväxten av chefer.
I min tidigare analys hyllade jag Per Wargéus och hans ersättare på VD-posten Robin Gustafsson verkar nästintill omänskligt sund. Förutom de mätbara framgångarna är han extremt bra på att lyssna och ge informativa svar vilket vi ser både i Investerarens intervju och på Twitter där han nog är den publika näringslivsfigur som lyckats bäst med att kombinera bra diskussioner och ett kontroversfritt leverne.

Det är lite synd att han avgår men Niklas Johnsson med sin Micorosoftbakgrund bör vara en bra kandidat för att skala Avensia till nästa nivå. Att som Robin dessutom redan i fyrtioårsåldern kunna kliva av VD-spåret få tid till annat och samtidigt engagera sig mer strategiskt i spännande bolag skulle åtminstone jag också vilja göra. Som investerare hoppas jag bara få se honom i lite mer spännande börsnoterade bolag också.
Resultat: Godkänt.

Riskvärdering

Bedömer hur stor risken i företaget kan bedömas vara relativt mina andra innehav. Jag har skrivit mer om min syn på risk här och här.
Företag
Stabil ledning
Diversifierade affärsområden
Internationalisering
Intjäningsstabilitet
Totalt
Judges Scientific
5
4
5
4
18
H&M
5
2
5
5
17
Vitec
5
5
2
5
17
Beijer Alma
5
4
4
2
15
Sainsbury
5
3
1
5
14
BP
3
4
5
2
14
Data Respons
5
4
3
2
14
Ubiquiti
4
3
4
3
14
Pandora
4
1
5
3
13
Addnode
3
5
2
3
13
eWork
5
2
2
4
13
Formpipe
3
4
2
4
13
Readsoft
5
2
4
2
13
G5 Entertainment
4
2
4
3
13
Diadrom
5
2
1
4
12
Tesco
1
3
3
5
12
NGS
5
2
1
4
12
Avensia
5
1
2
3
11
Doro
4
1
3
3
11
Atea
3
3
2
3
11
RenoNorden
3
1
2
5
11
Transmode
4
1
3
2
10
Dedicare
3
1
2
4
10
Capacent
3
2
2
2
9
HomeMaid
3
1
1
2
7

Slutsats och värdering

IT-konsultande är en tuff bransch och det finns många bolag som överlappar med Avensia. På Episervers lista på exempelhemsidor (länk) ser vi t.ex. att flera av de större IT-konsultbolagen som HiQ, Knowit och Sogeti även bygger e-handel på Episervers CMS. Om satsningen på Avensia Storefront i USA bär frukt kan Avensia bli den största svenska konsult-succén sedan BTS etablering i USA men i dagsläget värderar jag dem som en IT-konsult med en bra nisch och ledning

Jag har även gjort vissa jämförelser med stora konkurrenter som HiQ och Knowit för att se om mina förväntningar är realistiska. Om Avensia ska växa till en omsättning på 220-250 Mkr och en vinst på 23-28 Mkr för 2018* då bör man behöva anställa 30-50 medarbetare. Det är en nyanställningstakt i nivå med 2017 och under det första kvartalet 2018 anställde man 13 medarbetare. På framåtblickande värdering ser det alltså rimligt ut att räkna på P/E 14-18 för 2018 vilket är lägre än för både HiQ och Knowit. Samtidigt innebär den aggressiva tillväxten att det inte finns någon "utdelningskudde" att falla tillbaka på och ser man till bakåtblickande siffror (P/E 67, P/S 2,36 och 1,6 % Direktavkastning) ser värderingen aggressiv ut. Därför köpte jag en del aktier efter kvartalsrapporten förra veckan men kommer att öka framöver om inte kursen sticker iväg.

*Den undre siffran motsvarar en tillväxttakt på 36 % vilket var utfallet 2017 och den övre siffran årets tillväxttakt på 51 %.