Kort uppdatering om Axkid

Ett av de lite lättsammare exemplen i Tänka, snabbt och långsamt är ett avsnitt där Daniel Kahneman  beskriver hur svårt det kan vara att avgöra vad som är ett sannolikt utfall. I exemplet använde han sig själv som avskräckande exempel då han tillsammans med kollegor skulle ta fram en kursplan på universitetet och grovt undervärderade hur lång tid det skulle ta trots att han visste hur lång tid det brukade ta för alla andra. Kahnemans poäng i anekdoten är att även om man är expert och kan skapa en projektplan så är det för komplexa projekt sannolikt mer effektivt att titta på hur lång tid likartade projekt har tagit när de genomförts tidigare än att tro att man kan genomföra en ideal plan som man själv tagit fram.

I Kahnemans fall var det ett arbete som han trodde borde ta ett antal månader som istället tog mer än ett år när alla oförutsedda svårigheter var hanterade. Arbetet med ett inlösenförfarande fungerar på ett liknande sätt där skiljenämndens ordförande tar fram en tidsplan och där olika komplikationer sedan tillstöter vilket försenar genomförandet. Själva förfarandet består i korthet av att parterna i tur och ordning lämnar in sina yrkanden (inlösande part först, sedan Gode man och därefter övriga), därefter sker ytterligare en sådan runda med yrkanden så att alla deltagande får chansen att yttra sig om motpartens yrkanden. Avslutningsvis är det upp till skiljenämnden att utvärdera yrkandena och komma fram till hur en lämplig inlösenkurs bör beräknas.

Hade planen följts minutiöst hade vi kunnat vara klara under 2023 men som vi vet från andra förfaranden så ligger det normala förfarandet för tvångsinlösen på närmare två år. Det här beror inte på en enskild individ utan många rena logistikfrågor såsom att handlingar befinner sig i Stockholm och granskaren i Göteborg eller att personer vill anlita extern expertis och begär anstånd i väntan på svar.

I det stadie vi befinner oss nu har alla parter lämnat in sitt första yrkande. Inledningsvis var det cirka åtta personer som meddelat att de önskade föra sin egen talan. Efter att jag diskuterat med vår Gode man Lars Milberg konstaterade jag även att jag hellre vilja föra min egen talan vilket innebar att jag kontaktade skiljenämndens ordförande och därigenom också inkluderades i processen. Efter den första rundan av yrkanden har vi nu kommit ned till i huvudsak fyra talanden. Det innebär att det finns fyra olika huvudlinjer som olika aktörer anför i skiljeförfarandet och som beskrivs nedan i kronologisk ordning för inlämnandet:

1. Caution Ax Bidco som yrkat på en inlösenkurs baserad på marknadsvärderingen under en period nära inpå att de påkallade tvångsinlösen.
2. Gode mannen som yrkat på en inlösenkurs utifrån ett omsättningsviktat medelvärde på aktiekursen veckan innan NDA-avtalet skickades ut
3. Den talan jag är engagerad i och yrkar på en inlösenskurs antingen utifrån kursen sommaren 2021 då informationsgivningen kan anses ha förändrats i Axkid eller för en lång snittperiod från sommaren 2021 till maj 2022 då den oberoende styrelseledamoten lämnade sitt uppdrag.
4. En person som för egen talan som yrkar på inlösenkurs beräknat på snittperioden innan insynsinformation kan anses ha delats med personer som skrev på NDA-avtalet.

Nivåerna på yrkandena exklusive smärra modifikationer ligger på 16,46 kr (Caution Ax Bidco), 23,43 kr (Gode Man), 28,8 kr (talan 4) och min talan yrkar på den högsta inlösenkursen på 39,44 kr. Anledningen till att jag valde att föra min egen talan är att jag tyckte att vår Gode man var lite för konservativ och teknisk. Att sätta en aktiekurs utifrån det omsättningsviktade aktiepriset under en tidsperiod är det absolut vanligaste förfarandet vid en tvångsinlösen vilket även avspeglar sig i yrkandena. Det här beror på att beräkningar av framtida kassaflöden är enormt subjektiva och substansvärdesberäkningar sällan ger en meningsfull beräkning om inte målet är att likvidera bolaget. I många fall kommer tvångsinlösen i nära anslutning till ett bud eller tillföljd av att verksamheten är på väg mot att hamna på obestånd. Skillnaden med Axkid jämfört med många andra tvångsinlösenprocesser är att det inte handlar om ett företag på obestånd utan att huvudägaren kunnat välja sitt tillfälle för tvångsinlösen på ett sätt som är till nackdel för övriga aktieägare. Därför ville jag ha chansen att gå igenom handlingarna och göra min egen analys för att fånga upp information som man missar om man fokuserar för mycket på handelsvolymer. Nackdelen med det här är att så klart att det tar tid men eftersom jag har ett litet men någorlunda rimligt innehav, man kan få ersättning för nedlagd arbetstid och jag som bloggare har agerat i frågan sedan första budet så vill jag se till att det här sköts på rätt sätt hela vägen in i kaklet.

Hur skiljenämnden väljer att fastställa värderingstidpunkten får vi se men jag hoppas att man inte väljer en värderingstidpunkt som gör det möjligt för en huvudägare att svälta ut övriga aktieägare vilket på sikt skulle skada de incitament som finns för att ta risk genom att investera i bolag under en uppbyggnadsfas. För den som är intresserad av aktiekurser och handelsvolymn under den relevanta tidsperioden har jag tagit fram nedanstående diagram som finns med i yrkandet och visar hur köpare och säljare fick allt svårare att mötas i Axkid.   

.