Topbanner

Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (länk).

måndag 8 juli 2019

Analys av Viemed Healthcare

Viemeds affärsmodell bygger på att Medicare (60 % av omsättningen) och försäkringsgivare i USA betalar för att brukare med allvarliga andningsproblem ska få vård i hemmet istället för på sjukhus. I snitt lever Viemeds brukare i 18 månader efter att behandling införs och andningsutrustningen kan renoveras för att återanvändas i över 10 år. Det som först attraherade mig med Viemeds affärsmodell är att man tar en intressant mellanposition då deras andningsterapeuter i princip är kvalificerade konsulter men som knappast själva har råd att köpa in och underhålla utrustning. Distansvård blir dessutom en allt viktigare del av sjukvårdssystemet då det minskar kostnaderna samtidigt som patienterna får en högre livskvalitet. Viemeds huvudprodukt är icke-invasiva ventilatorer (Non-invasive ventilators, NIV) och andningsterapi men man har som ambition att bredda produktutbudet som riktar sig till personer med svåra andningsproblem som ofta är multisjuka. Under våren har man offentliggjort att man numera även anställer sjuksköterskor för att bredda behandlingarna man kan ge och även att perkussionsvästar som kompletterar andningsstödet numera utgör 7 % av omsättningen och har potential att uppgå till 13 % av omsättningen baserat på behoven hos befintliga patienter.

Viemed kraftigt med en årlig omsättningsökning på cirka 40 % där ökat användande av NIVs utgör huvuddelen av tillväxten och marknadspenetrarionen bland möjliga brukare endast är 5 %.



Enligt sin senaste investerarpresentation är Viemed den tredje största aktören på marknaden med 8 % marknadsandel inom NIVs. Marknaden för NIVs har ökat kraftigt sedan 2012 då maskinerna började maknadsföras allt mer mot patienter med Chronic obstructive pulmonary disease stage IV till skillnad från tidigare då maskinerna främst användes mot neuromuskulära sjukdomar. 


https://oig.hhs.gov/oei/reports/oei-12-15-00370.pdf, hittad tack vare en SeekingAlpha-analys av BioTrench

COPD stage IV är den huvudsakliga sjukdomen som Viemed arbetar med och innebär att patienten sakta kvävs då andningsorganen ej längre förmår ventilera bort koldioxiden som kroppen bildar. Med en NIV-maskin får patienten hjälp att ventilera sina lungor vilket inte är en trivsam upplevelse och ofta innebär panikkänslor på grund av lufthunger i samband med anfall. Svårigheterna med att behandla sjukdomen och behovet av bra andningsterapi beskrivs väl i den här artikeln (
länk) vilket är ett viktigt skäl till varför jag tror det är svårt att etablera nya konkurrenter i sektorn trots god avkastning på investerat kapital. Enligt Viemed själva har man ökat överlevnadstiden på brukarna från 6 till 18 månader genom förbättrade behandlingsplaner medan man räknar med att mindre konkurrenter i dagsläget har ett snitt på 12 månader under behandling per patient.

Eftersom Medicare utgör den största finansiären av behandlingen som är rätt dyr har Viemed och dess konkurrenters tillväxt inte varit helt okontroversiell. 2016 publicerades en rapport av amerikanska myndigheter som visar på kraftigt ökade kostnaderna för hemvård med NIVs (länk) men som inte kan belägga några tydliga indikationer på fusk. Supplier C i diagrammet är enligt en analys på SeekingAlpha Viemed medan A och B är Apria Healthcare samt Lincare som beskrivs mer utförligt en bit längre ned i analysen.


Rapporten som är mycket kritiskt skriven innebar bland annat att ersättningsnivåerna för NIVs sänktes från 1 326 - 1 561 USD/månad till 950 USD/månad och man har även beslutat att NIVs kommer att inkluderas i ett kommande Competitive Bidding Program från och med 2021 i syfte att pressa priset ytterligare. Både Viemed och dess konkurrenter har därför jobbat hårt för att visa på fördelarna med NIV. Viemed har bland annat finansierat en studie från KPMG som visar på tydliga kostnadsbesparingar (länk) i syfte att visa på att NIV i slutändan innebär lägre kostnader då dyra sjukhusbesök minimeras.



Jag har även tittat på fristående studier där bland annat Cochranes metastudier indikerar att NIVs äraaa en bra investering ur ett patientperspektiv (länk). Inte alla studier har givit entydigt positiva resultat men min tolkning utav sammanställningar (länk) är att det snarare bör vara positivt för Viemed då det visar på vikten av att göra ett korrekt patienturval och att individuella behandlingsplaner är nödvändiga vilket gör kvalitet viktigare än priset på apparaten.

En oroväckande punkt är att Viemed vuxit klart långsammare än sina två största konkurrenter Apria Healthcare och Lincare. Baserat på storleken på de olika företagen är min gissning att det i stor utsträckning handlar om att både Apria och Lincare är stora bolag där NIVs utgör en liten men snabbväxande del av produktutbudet vilket möjliggjort stora satsningar.  Samtidigt verkar både KPMG-rapporten och en ovetenskaplig koll på Glassdoors recensioner visa på att Viemed är ett välskött bolag med en bra ledning. Man snittat 4,2 i betyg och grundaren Casey Hoyts tidigare bolag har även det goda recensioner från anställda.

  • Apria Healthcare är USAs största företag inom hemsjukvård och förvärvades 2018 av Blackstone Group för 1,6 miljarder USD (länk). År 2007 växte man med 7,6 % och hade en omsättning på 1,6 miljarder (P/S 1) samt ett resultat på 86 MUSD (P/E 18,6) (årsredovisning 2007). Glassdoor ratingen ligger på 3 men gäller då för koncernen som helhet. 
  • Lincare förvärvades av Linde Group 2012 för 4,6 miljarder USD (länk). Lincare hade då en omsättning på 1,5 miljarder USD (P/S 2,5), ett resultat på 177,3 MUSD (P/E 26) samtidigt som omsättningen ökade med 11 % 2010-2011 (länk). Deras Glassdoor rating är 2,1 vilket är riktigt dåligt.

Viemeds balansräkning är solid med en soliditet på 65 % och avkastningen på totalt kapital är cirka 20 % per år medan avkastningen på eget kapital är 30 %. Bruttomarginalen ligger stabilt kring 80 % och vinstmarginalen ärcirka 15 %. Värderingen är relativt hög med P/S 3,9 och P/E 25,5 (market cap 343 MCAD) men ska då sättas i proportion till att man växer med över 40 % per år och ännu har goda tillväxtutsikter.

Totalt räknar Viemed med att 5 % av alla patienter med COPD som skulle kunna behandlas med NIV i dagsläget får vård med NIV. Viemed står bland dessa endast för 8 % av de behandlade patienterna medan Apria och Lincare tillsammans har cirka 35 % av marknaden (länk) vilket innebär att övriga 57 % är fördelat på mindre aktörer. Införandet av en Competitive Bidding Process (CBP) har av investerare setts som något negativt men Viemed har hela tiden hävdat att de ser positivt på införandet då man kan använda processen för att öka sina marknadsandelar på bekostnad av mindre aktörer. I sin senaste investerarpresentation har Viemed redovisat data som stödjer den testen. CBP kommer bara att införas av Medicare i regioner där antalet leverantörer är tillräckligt stort och eftersom Viemed fokuserat på mer glesbefolkade regioner innebär det att endast 25 % av Viemeds befintliga kunder är bosatta inom dessa områden. Totalt kommer CBP tillämpas i 130 regioner där Viemed i dagsläget är verksamma i 39 av dessa men har som ambition att lägga bud på att bli leverantör inom majoriteten av dessa (investerarpresentation juli 2019).

Sammanfattningsvis kan man säga att jag förstår varför amerikanska investerare är skeptiska till Viemed. Bolaget är noterat på Toronto-börsen där Viemed hamnade på Toronto Venture Exchange (motsv NGM i Stockholm) som en spin off från det misslyckade hemsjukvårdskonglomeratet Patient Home Monitoring (se Långsiktiv Investerings analys för en djupare beskrivning). Samtidigt har Viemeds största kund Medicare varit mycket skeptiska till den kraftiga ökningen inom NIV. Dessutom har ersättningarna till ledningen har varit oresonligt höga vilket beror på en kombination av incitamentsprogram från Patient Home Monitoring-tiden och att man arbetat med "Shadow stocks" där ersättningen dras via resultaträkningen vilket gjort tydligt avtryck i takt med att aktien uppvärderas.

Enligt deras conference calls kommer incitamentprogrammen lugna ned sig och man har även slutfört förarbetet med att börsnotera sig i USA. Efter att ha gått igenom bolagets historik, det vetenskapliga stödet för NIV som behandling för COPD och även läst på om bolagets VD och medgrundare Casey Hoyt är jag därför bekväm att ta de risker som det stora beroendet av Medicare innebär. Själva bolaget är välskött på alla parametrar och man har fortfarande en lång tillväxtkurva framför sig samtidigt som man inte har några andra direkta fiender utöver byråkratiskt motstånd mot nya behandlingsformer som medför nya kostnader i ett hårt belastat system. 


Företag
Stabil ledning
Diversifierade affärsområden
Internationalisering
Intjäningsstabilitet
Totalt
Judges Scientific
5
4
5
4
18
H&M
5
2
5
5
17
Vitec
5
5
2
5
17
Beijer Alma
5
4
4
2
15
Sainsbury
5
3
1
5
14
BP
3
4
5
2
14
Data Respons
5
4
3
2
14
Ubiquiti
4
3
4
3
14
Pandora
4
1
5
3
13
Addnode
3
5
2
3
13
eWork
5
2
2
4
13
Formpipe
3
4
2
4
13
Readsoft
5
2
4
2
13
G5 Entertainment
4
2
4
3
13
Diadrom
5
2
1
4
12
Tesco
1
3
3
5
12
NGS
5
2
1
4
12
Avensia
5
1
2
3
11
Doro
4
1
3
3
11
Atea
3
3
2
3
11
RenoNorden
3
1
2
5
11
Viemed
5
1
1
3
10
Transmode
4
1
3
2
10
Dedicare
3
1
2
4
10
Capacent
3
2
2
2
9
HomeMaid
3
1
1
2
7

Vidare läsning

Långsiktig Investerings inlägg i 2018 (länk)
Viemeds investerarpresentation juli 2019 (länk)
BioTrench SeekingAlpha-presentation (länk)
KPMG-rapporten (länk)
OIGs rapport om skenande kostnader (länk)
Cochranes metastudie om NIV (länk)
Någorlunda review-artikel om NIV och COPD (länk)
Två trevliga lokaltidningsartiklar från Lafayette (länk 1 och länk 2)

onsdag 22 maj 2019

Tuffa frågor om ägarbilden till Sarsys-ASFT

SARSYS-ASFT är ett spännande litet bolag som är marknadsledande inom en smal nisch för friktionsmätning på flygplatser. Som namnet antyder är bolaget en sammanslagning ASFT2018 gjorde ett omvänt förvärv av SARSYS. På senare tid har Kvalitetsaktiepodden har lyft upp bolaget i sin podd och för några dagar sedan skrev Max om det på Henrikssons blogg. På det stora hela gillar jag bolaget som har en historia som går tillbaka till samarbeten mellan Saab och myndigheter i början på 90-talet (länk till PDF som beskriver SARSYS historia) och där man sedan steg för steg internationaliserat verksamheten.

Samtidigt är det här ett litet bolag med en omsättning på cirka 70 Mkr och man har en svag balansräkning där omsättningstillgångarna är lite mindre än de kortfristiga skulderna (ca 50 Mkr vardera), man har ytterligare 10 Mkr i långfristiga skulder och kassan är endast 1,8 Mkr. För att säkerställa likviditeten har huvudägaren Tron Capital (Fredrik Graflind som tidigare ägde ASFT och nu är VD/Huvudägare i SARSYS-ASFT med 34 % av rösterna) bistått med ett lån på 3,3 Mkr och Tord Cederlund (huvudägare i SARSYS, nu näst största ägare med 23 % av rösterna) med lån på 2 Mkr samt en garanti på ytterligare en miljon kronor. Samtidigt har bolagetunder våren delat ut 5 öre per aktie vilket innebär en utdelning på ca 0,5 Mkr. Kvartalsredogörelsen saknar dessutom kassaflödesanalys så som aktieägare sitter man verkligen i knäet på ägare och ledning för att säkerställa att en likviditetsbrist inte uppstår. Det här blir tyvärr problematiskt för mig då vissa personer kopplade till SARSYS har en tvivelaktig bakgrund medan jag helt saknar information om Fredrik Graflind (VD/huvudägare) och inte vet mer om hans syster/CFO Ulrica Graflind än vad som står i den här artikeln i Ystads Lokaltidning.

Inte riktigt den finansiella stabilitet som jag vill se i en investering (www.borsdata.se).

Att SARSYS kom in på börsen beror på att tidigare VD Christian Lienau Svensson valde att ta in externa investerare i familjebolaget för att expandera verksamheten (länk). Den externa investeraren beskrevs som ett konsortium där KPEQ förvärvade aktierna i SARSYS. Huruvida Tord Cederlund var med redan här är jag inte säker på men vi vet att  Mikael Ehrman (numera ensam styrelseledamot i KPEQ med sin 83-åriga mor som suppleant) och Stefan Nordström definitivt kom in i SARSYS i samband med den här affären. Mikael Ehrman ersatte för ett tag Christian Lieanu Svensson som koncernchef men har ersatts av ASFTs VD Fredrik Graflind. Ehrman lämnade även styrelsen i våras och jag vet inte om han fortfarande äger aktier då hans innehav på under 5 % inte särredovisas. Stefan Nordström är däremot fortfarande IR ansvarig för SARSYS-ASFT och bör äga under 3 % efter sammanslagningen.

Sammanfattningsvis var alltså följande personer nyckelpersoner vid börsnoteringen:

Styrelseordförande: Mikael Ehrman (investerare, senare koncernchef men nu okänd status)
Styrelseledamot, VD: Christian Lienau Svensson (gammal ägarfamilj och aktiv i verksamheten)
Styrelseledamot: Tord Cederlund (investerare och styrelseledamot))
Styrelseledamot: Stefan Nordström (investerare och IR-ansvarig)

Av dessa är det bara Chrisitan Lienau Svensson som inte har en trasslig historik med misslyckade bolag. Mikael Ehrman som haft en central roll i ägarspridningen av SARSYS var under IT-bubblan mycket aktiv med att föra in diverse tvivelaktiga bolag på börsen (se här och här) medan Stefan Nordström drivit verksamhet inom emissionsrådgivning där Leox Corporate Finance kanske är det mest kända namnet (en historik från Aktiespararna finns här), Leox undgick med en hårsmån att förvärva Skandinavisk Fondkommission (länk) och gick sedermera i konkurs själva 2013 pga obetalda kundfordringar och/eller få uppdrag (länk).

Tord Cederlund har tidigare varit styrelseledamot i Nordic Mines där han dock avgick i protest mot att VD fick sitta kvar (länk). Lite drygt ett halvår senare kollapsade Nordic Mines och jag kan inte avgöra om han som styrelseledamot borde ha noterat bristerna tidigare eller om det ska ses som positivt att han krävde ett ingripande och avgick när övriga styrelsen ej delade hans syn i frågan. Tord är förutom i SARSYS-ASFT aktiv i styrelsen för småbolag som Inkassogram (vänligt inkasso) och Medicpal samt börsnoterade Arctic Mines där han förra året konverterade ett lån på 2 Mkr till aktier för vad som verkar varit ett rättvist marknadspris. Tord Cederlund har alltså i närtid konverterat åtminstone ett lån liknande det ha ställt ut till SARSYS-ASFT och den gången gjort det på ett marknadsmässigt vis då kursen legat på konverteringskursen stora delar av tiden sedan dess.

Sedan SARSYS börsnoterades har alltså Mikael Ehrman försvunnit medan syskonen Graflind tillkommit via ASFT och dessutom valde man på bolagsstämman in Malcolm Lilliehöök i styrelsen. Malmolm är en erfaren företagsledare (bl.a styrelseordförande i  Di Luca & Di Luca som äger varumärket Zeta) och äger 150 000 aktier (1,5 % av rösterna) via sina bolag.

Sammanfattningsvis tycker jag att ägarnas historik är tillräckligt strulig för att väcka en del frågor. Om jag hade vetat mer om Fredrik Graflind hade hans närvaro mycket väl kunnat räcka för att SARSYS-ASFT ska räknas som investeringsvärdigt men just nu står jag och vacklar i vad jag tycker. Att man fått in Malcolm Lilliehöök i styrelsen ser jag som en rejäl fjäder i hatten medan jag är försiktigt negativ till Stefan och Tord helt enkelt därför att de dykt upp i sammanhang med andra personer som gjort sig skyldiga till lurendrejerier.

tisdag 21 maj 2019

Doro, ny VD och nya tag?

@Redeyemannen på Twitter uppmärksammade mig i förra veckan på att Doros VD Robert Puskaric har fått lämna bolaget. I mitt senaste inlägg kritiserade jag Doro för att man har ett onödigt krångligt produktutbud i samband med att marknads och försäljningscheferna lämnat bolaget (länk). Under våren har nya storägare tagit  plats i Doros styrelse och man byter nu ut Puskaric mot Carl-Johan Zetterberg Boudrie som tidigare varit Vice President Doro Care men  som sedan 2017 tjänstgjort som CFO.

När Robert Puskaric tillträdde 2017 var Doro i slutet av en kraftig tillväxtfas under Jérôme Arnaud som ledde Doros transformation till ett företag med fokus på seniormobiler. Jérôme Arnaud gjorde ett fantastiskt jobb som säljare och innovatör men under hans sista år som VD lämnade Doro totalt tre vinstvarningar. Kombinationen av dessa problem och att man ville öka fokus på trygghetstjänster (Doro Care) innebar att man valde att tillsätta en ny VD med större fokus på IoT och teknik vilket Gottodix citerade i sin analys vid tillfället (länk):

"Trots att Doro har levererat imponerande resultat tack vare sin förmåga att vara en föregångare på mobiltelefonmarknaden för äldre, har styrelsen analyserat och diskuterat målsättningen att ytterligare öka innovationstakten och integrationen av hårdvaru- och trygghetslarmsaktiviteterna. Styrelsen strävar också efter att förbereda företaget för nästa fas i dess strategiska utvecklingen."

Ser man till utfallet verkar det hela ha gått mindre bra. Tillväxten avstannade redan under Jérôme Arnauds sista år som VD men därefter har man gått mer bakåt än framåt.


Mobiltelefonförsäljningen har backat på en allmänt tung marknad och man har inom feature phones (knappmobiler) även fått konkurrens från Nokias-retromobiler. Samtidigt har Trygghetslarmsaktiviteterna kört fast fullständigt och enligt mina beräkningar har man haft en obefintlig eller negativ organisk tillväxt sedan Jérôme Arnaud fick avgå som VD. Efter det första kvartalet 2019 uppgav man 203 000  abonnenter (126 000 år 2018). Under 2018 förvärvade man det brittiska bolaget Welbeing och exkluderar man deras 80 000 abonnenter bör man ha tappat 3 000 abonnenter i Norden. Sammantaget ser siffrorna på landsnivå ut enligt följande vilket kan jämföras med de 203 000 abonnenter man uppgav efter 1:a kvartalet.


  • Caretech som förvärvades 2014 hade 60 000 abonnenter i Sverige december 2014 men vi vet att antalet hade ökat till 85 000 i samband med förvärvet av Trygghetscentralen 2016.
  • Trygghetscentralen Norge, hade 34 000 abonnenter i februari 2016.
  • Welbeing 75 000 abonnenter i juni 2018 vid förvärvstillfället men en press release anger 80 000 i slutet på november (länk).

Exklusive Welbeing innebär det alltså en organisk tillväxt på bara 4 000 abonnenter sedan 2016. Enligt uppgift har man dessutom i Sveriges kommuner nästan helt slutfört övergången till digitala trygghetssystem vilket innebär att Doro är marknadsledande på en totalmarknad med ca 200 000 abonnenter men att den fantastiska utvecklingen man hade i början av övergången helt stannat av 2017-2019. Varken Tunstall AB eller Zafe Care Systems AB som är alternativen på SKL Kommentus ramavtal har haft en särskilt explosiv utveckling sedan 2016 så antingen har upphandlingar gått utanför ramavtalet eller också har Tunstall och Zafe Care helt enkelt växlat från analoga till digitala trygghetslarm med oförändrad omsättning. Ser man till de stora aktörerna i sektorn i Sverige har jag identifierat följande bolag:

Tunstall AB, 320 MSEK i omsättning och 24 MSEK i rörelseresultat (7,7 % rörelsemarginal), är ett dotterbolag till den brittiska koncernen Tunstall.

Zafe Care Systems AB, 33,6 MSEK i omsättning och 3,4 MSEK i rörelseresultat (10 % rörelsemarginal), distributör av NEATs hårdvara i Sverige.

NEAT Electronics, 101,4 MSEK i omsättning och 14,3 MSEK i rörelseresultat (14,2 % rörelsemarginal), väldigt bra utveckling 2017 jämfört med tidigare. Ett hårdvaruföretag som ägs av den börsnoterade franska koncernen Legrand Group.

Telenta AB är ett Göteborgsföretag som vann upphandlingen av digitala trygghetslarm i Göteborg och har 87,2 MSEK i omsättning och 6,5 MSEK i rörelseresultat (7,5 % rörelsemarginal) (länk).

Det verkar även som att SOS Alarm har gått in på marknaden för digitala trygghetslarm med NEAT Electronics som hårdvaruleverantör efter att tidigare ha avyttrat området till Tunstall (länk om avyttring, nuvarande erbjudande). Jag har som mål att gräva lite mer i hur marknaden utvecklats 2017-2019 men det får komma senare och all input uppskattas.

Utveckling inom mobiltelefonsegmentet (82 % av försäljningen) 

Ironiskt nog verkar det som att Doros största framgångar under 2018 varit inom mobiltelefoniområdet. Doros smartphone 8040 har genomgående fått mycket goda recensioner och den höga försäljningen i Nordamerika drivs av Doro 7050 som är en 4G mobil med knappar vilket är ett område där det varit lite svårt för många att hitta bra alternativ.

Konkurrenssituationen i Europa, i Nordamerika är Samsung Jitterbug den stora konkurrenten.

Samtidigt är Doros hantering av sina 4G mobiler ett utmärkt exempel på det krångel jag kritiserat tidigare (länk). Poängen med en 4G-mobil är att den har en långt bättre dataöverföringskapacitet och på flera ställen även är nödvändig då 2G och 3G-näten nu börjat avvecklas. Operativsystemet KaiOS har etablerat sig som helt dominerande för den här typen av mobiler och är mycket vanligt i utvecklingsländer då man kan köra nödvändiga appar i en enkel och billig mobil. Doro marknadsför just nu tre olika mobiltelefoner som till det yttre är identiska:
  • Doro 7050 säljs i Nordamerika där Doros partner Consumer Cellular valt att göra det till en snikvariant utan internetuppkoppling. Det här hade inte Doros egna representanter på MWC Barcelona 2018 koll på vilket skapade högre förväntningar än man lever upp till. Det har även inneburit att Jitterbugs nya 4G mobil fått positiva jämförelser redan innan den släpptes då den har full internetfunktionalitet vilket innebär att jag tror att försäljningen kan falla snabbt för Doro i Nordamerika då Jitterbug är bättre. 
  • Doro 7060/7070 har jag fortfarande inte förstått skillnaden på men det verkar som att Doro 7060 säljs i Storbritannien och 7070 i Norden. Mobil.se totalsågade mobilen eftersom de inte gillar KaiOS men i Storbritannien och av Smartons testpiloter har mobilerna fått goda recensioner (länk).
Att på två engelskspråkiga marknader  lansera två olika mobiler med samma hårdvarudesign, likartade namn och helt olika funktionalitet påverkar helt klart recensionerna och skapar osäkerhet i onödan. På det stora hela verkar det dock som att mobilerna säljer rätt bra på de marknader de marknadsförs på och att Doro är ledande i Europa och i stort sett jämbördig i Nordamerika.

Utveckling inom tjänstesegmentet (18 %)

Tillväxten via offentliga upphandlingar kommer troligen vara obefintlig i Norden de närmaste åren men det är positivt att intäkten per användare verkar stiga i Norge. Det finns även utrymme för att förvärva tillväxt då man har en nettoskuld/EBITDA på 0,54 och det finansiella målet är en nettoskuld på max 2,5 ggr EBITDA. Det innebär ett förvärvsutrymme på cirka 380 MSEK och med en värdering på Welbeing som motsvarade 8 ggr EBITDA skulle Doro med likartade köp i teorin kunna förvärva tillväxt motsvarande 25 % av det nuvarande resultatet (194 MSEK i EBITDA under 2018). Jag är inte uppdaterad på hur marknaden för digitala trygghetslarm utvecklats i Europa på senare år men Norden och UK ligger långt fram och kan man göra samma resa som med Caretech kan det här blir riktigt bra. Samtidigt oroar utvecklingen i Norge och Sverige som man uppvisat på senare år där man inte verkar ha vunnit några upphandlingar under digitaliseringens slutfas.

Förutom offentliga upphandlingar försöker Doro sälja tjänster direkt till privatkonsumenter och jag misstänker att utvecklingen här bidragit till att Robert Puskaric fick sparken. Redan när Doro 8040 lanserades i början på 2018 lanserades den som "kompatibel med Smartcare by Doro" som övervakar användarens hälsa och rörelser men som fortfarande inte lanserats. Under våren 2019 har man även lanserat "Response by Doro" som i princip innebär att larmknappen på Doromobiler kan användas för att ringa en larmcentral som svarar och hjälper till. Piloten har lanserats tillsammans med Elgiganten och Audio & Video med goda recensioner från de som har lyckats registrera sig medan uppemot 25 % av användarna i Smartsons testpanel misslyckades med registreringsprocessen (länk). Att man 2019 lyckas släppa en tjänst där registreringsformulären är så tillkrånglade med landskoder o.s.v. att 25 % av användarna ger upp är riktigt illa och ger tjänsten en onödig uppförsbacke i början.

Min syn på framtiden

Både kommunikationen vid VD-bytet (länk) och att man befordrar fd Vice President of Doro Care indikerar att den nya styrelsen vill fokusera mer på hälsa och tjänster än mobiltelefonförsäljning. Samtidigt hoppas jag att man arbetar mer för att bevara sin starka position på mobiltelefonsidan. Mobiltelefoner utgör fortfarande Doros kassako, den ger stor exponering mot kunder och jag tror det finns mycket man kan göra för att vässa den ytterligare med väldigt små medel:
  1. Renodla och förtydliga produktutbudet, att inte ens Doros egna personal kan hålla isär modellerna visar på att man har misslyckats totalt (mer om det här).
  2. Identifiera "nyckelapplikationer" för pensionärer på varje marknad och se till att man mycket enkelt kan installera nyttiga appar som BankID, Swish och Sveriges Radio. Det skulle ge ett tydligt mervärde med 4G mobiler för konservativa kunder. Att underlätta apphantering för seniorer med smart phones skulle sannolikt också vara ett försäljningsargument för mindre tekniksäkra kunder om Doro kan bygga ett rykte för att vara bra på att välja appar och visa upp dem för användarna via appstore eller en blogg.
  3. Skapa små pilotprojekt som skalas upp istället för att omedelbart fokusera på jättetjänster som Response by Doro och Smartcare by Doro. Att bygga t.ex. en basal sömnbevakningsapp och sedan kombinera det med registreringsprocessen för Response by Doro hade snabbt identifierat de fel som begicks i utvecklingen av Response by Doro utan att påverka lanseringen av den mer betydelsefulla tjänsten.
Doro handlas i dagsläget för strax under P/E 10 och verkar ha ett kassaflöde som ligger i nivå eller strax över resultatet då man har balans mellan aktiverade utvecklingskostnader och avskrivningar. Bolaget är med andra ord långt ifrån högt värderat med en stabil basverksamhet och även om bolaget underpresterat under en lång tid tänker jag behålla mina aktier och ge Carl-Johan Zetterberg Boudrie att vända Doro mot tillväxt igen. Nya styrelserepresentanter från Accendo och Rite har säkerligen gjort både sin egen analys och frågat ut Carl-Johan om hans visioner så på ett eller annat sätt tror jag vi kommer att få se förändringar i Doro och det blir intressant att se i vilken riktning man rör sig om ett eller två år.