Som investerare är den stora frågan alltid hur man kan
maximera sin totalavkastning, d.v.s. den kombination av ökat börsvärde och
utdelning som vi erhåller under vår tid som investerare. För att optimera
totalavkastningen är vi investerare beroende av företag och deras förmåga att
allokera kapital där det optimala är att de återinvesterar den del av vinsten
som kan generera en högre avkastning än alternativa investeringar och delar ut
resten till oss så att vi kan investera pengarna i något annat bolag. En hög
direktavkastning innebär däremot ofta ett begränsat utrymme för
återinvesteringar vilket jag skrev om i mitt föregående inlägg (
länk) och
Lundaluppens skrivit om igår (
länk).
Ser man till historiska data verkar det här definitivt vara
sant i USA (
länk).
Som svensk bör man däremot komma ihåg att Sverige och USA är väldigt olika
marknader med olika avkastningsprofil och värderingar. Generellt handlas
Amerikanska bolag med en med våra mått låg direktavkastning då investerare ser
USA som en trygg hamn för investeringar och därigenom betalar en
trygghetspremie gentemot andra marknader. Amerikanska bolag lägger dessutom
stor vikt vid att leverera jämna (ökande) utdelningar vilket innebär att man
gärna ackumulerar kapital i bolaget istället för att dela ut det till ägarna så
snabbt som möjligt. Det här innebär att de amerikanska bolagen tar mer hänsyn
till börsen när de sätter sin utdelning och i
Långsiktig
Investerings jämförelser brukar de svenska bolagen ha både högre
direktavkastning och tillväxt än sina amerikanska motsvarigheter.
Den höga direktavkastningen och kapitaleffektiviteten ger
även avtryck i lönsamheten för oss aktieägare vilket ett test på
Börsdata.se visar. I nedanstående tabell har
jag sammanställt den genomsnittliga årsavkastningen om årligen investerar i
bolagen med högst direktavkastning på Large Cap i mars varje år.
Antal bolag
|
15 år
|
5 år
|
15
|
16,9 %
|
15,9 %
|
10
|
18,9 %
|
17,3 %
|
7
|
20 %
|
16,2 %
|
5
|
17,7 %
|
13,9 %
|
OMXS30
|
3,2 %
|
5,9 %
|
 |
| Exempel på avkastningsprofil. Notera att överavkastning även fanns under perioden innan finanskrisen då Riksbanken höjde räntan (jfr med Cornucopias bild) |
Beroende på hur många bolag man väljer varierar avkastningen
mellan 14 och 20 % per år och även om bolagen med absolut högst
direktavkastning gått dåligt (= de minsta portföljerna går sämre än de lite
större) är totalavkastningen fantastisk. Min gissning är att det finns två skäl
till att en extremt naiv utdelningsorienterad strategi har fungerat så bra på
Stockholmsbörsen.
- Även stabila bolag handlas tidvis till 6-8 %
direktavkastning när förtroendet för börsen är lågt. Det här är i linje med
börsens totalavkastning över tiden och när marknaden sedan räknar med lite
tillväxt innebär det en rejäl hävstång för totalavkastningen.
- Välskötta Svenska bolag är förhållandevis pigga på att
bokföra investeringar som kostnader. Det här innebär att sådana ”snålföretag”
kan ge en hög direktavkastning samtidigt som P/E-talet inte ser onaturligt lågt
ut jämfört med mindre effektiva bolag.
Punkt 2 bygger delvis på en teori som jag spekulerat om
länge men inte tagit mig tid att bevisa. Nämligen att hög utdelningsandel och
låg tillväxt har en förvånansvärt låg korrelation. Ett snabbt test på Börsdata
indikerar även att det här är sant åtminstone för de senaste fem åren där det finns
det gott om bolag som både har hög omsättningstillväxt och hög utdelningsandel
samt vice versa.
 |
| Den genomsnittliga årliga utdelningsandelen och omsättningstillväxten de senaste fem åren på Large cap. Ignorera färgerna på punkterna, de är resultatet av ett misslyckat VBA-script som skulle ha angivit börslistan för respektive bolag. |
Samt för alla utdelnade bolag på Large Cap, Mid Cap, Small cap, First North, NGM och Aktietorget.
För att göra diagrammet någorlunda läsbart har jag plockat
bort vissa outliers men som kan vara intressanta att vara medveten om. De visar
nämligen att bolag med extrem omsättningstillväxt sällan har en hög
utdelningsandel medan hög utdelningsandel kan förekomma i alla typer av bolag.
Bortplockade bolag på grund av utdelningsandel
Bolagsnamn
|
Utdelningsandel
|
Omsätt. tillv.
|
Info
|
Mycronic
|
422%
|
14,1%
|
Mid Cap
|
SSAB A
|
400%
|
4,4%
|
Large Cap
|
Eolus Vind
|
371%
|
-19,4%
|
Small Cap
|
Novotek
|
355%
|
-0,4%
|
Small Cap
|
2E Group
|
343%
|
1,9%
|
First North
|
New Wave
|
280%
|
4,3%
|
Mid Cap
|
House of Friends
|
247%
|
-12,9%
|
First North
|
Consilium
|
188%
|
10,9%
|
Small Cap
|
Unlimited Travel Group
|
179%
|
4,3%
|
First North
|
Sectra
|
165%
|
5,6%
|
Mid Cap
|
Tieto
|
156%
|
-2,1%
|
Large Cap
|
Tele2 B
|
151%
|
-7,0%
|
Large Cap
|
Samt p.g.a omsättningstillväxt
Stendörren
|
4%
|
153,5%
|
Fingerprint Cards
|
6%
|
149,6%
|
ICA Gruppen
|
39%
|
110,7%
|
Victoria Park A
|
2%
|
100,0%
|
Catena
|
19%
|
96,3%
|
Hexatronic
|
9%
|
91,4%
|
Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att det
åtminstone historiskt varit lönsamt att investera högavkastare i Sverige. Detta kan antagligen förklaras av relativt hög direktavkastning
samtidigt som många bolag kan växa eller åtminstone uppvärderas trots höga
utdelningar.
Utdelningsportföljer
Förra året satte jag samman fyra fiktiva
utdelningsportföljer baserat på Avanza-bloggarnas favoriter, läsarnas
favoriter, Börsveckans utdelningsportfölj samt Dagens Nyheters lista på
högavkastande bolag (
länk).
Eftersom det är nästan exakt ett år sedan portföljernas startades passar det
bra att följa upp portföljerna.
De olika utdelningsportföljerna startades den 13 mars förra
året vilket innebär att det var en viss eftersläpning mellan att
Avanzabloggarna/Börsveckan publicerade sina tips och att jämförelseintervallet
påbörjades. Det här avspeglar sig särskilt i Börsveckans portfölj där den
förväntade direktavkastningen var ca en halv procentenhet lägre än vid
publiceringsdatum och även Avanzabloggarna gick miste om bland annat 17 %
uppgång i eWork.
|
Avanzabloggarna
|
Börsveckan
|
Läsarna
|
Högavkastare (DN)
|
OMX-30
|
SixPrx
|
Direktavkastning
|
5,00%
|
3,93%
|
5,37%
|
5,64%
|
|
|
Totalavkastning
|
22,33%
|
40,37%
|
20,02%
|
10,15%
|
11,01%
|
17,70%
|
Börsveckan var alltså bäst trots att jag inte följt deras
omallokeringar under året. Avanzabloggarna presterade ganska bra även om
totalavkastningen påverkades negativt av Snåljåpen som ägnade sitt inlägg åt
att såga utdelningsinvesteringar och rekommenderade det spännande
tillväxtbolaget Betsson* istället (exklusive Betsson blir totalavkastningen 27
%). Däremot har DNs urval av högavkastare på Large Cap inte levererat som deras
läsare kunde ha hoppats.
Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att bolag med god eller mycket god direktavkastning har varit ett bra val för investeringar de senaste femton åren om man hållit sig till Sverige.