Topbanner

Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (länk).

måndag 25 juli 2016

Betande zebror, giraffer och aktiesparare


Credit: Tom Brakefield Digital Vision Getty Images, hotlinked from Reference.com


Liknelser är ett bra sätt att att lägga fram en argumentation utan att direkt konfrontera sin motpart. Men i idag har Lars och jag lyckats debattera fram en liknelse som jag både tycker om och som kan testas med hjälp av forskningsresultat.

Lars: Vi tänker oss att du är en zebra i en stor flock på en afrikansk savann. Flocken rör sig framåt i samma riktning. Hundratals djur som ser lika ut, och beter sig som flockdjur. Du ser rätt snart att i flockens mitt är gräset nertrampat, och avbetat. Rör du dig ut mot flockens ytterkantar ser du att här finns det friska gröna gräset. Märk väl här finns också en påtaglig risk att du blir uppäten av något lejon. Mycket av detta att investera handlar om att definiera var i flocken du vill befinna dig. Djuren i mitten är relativt magra men är oftast vid liv. Djuren längst ute äter gott, men blir ofta ett hungrigt lejons lunch.

Aktieingenjören: Då är jag hellre en giraff och betar i de utrymmen som zebrorna inte når. Alltså högt upp i träden eller långt ned på börslistorna. 

Lars: Det spelar nog inte så stor roll om du är en giraff, eller för den delen en "okrönt utdelningskung", eller någon som rotar i någon gammal inköpslista för aktier. Du kommer inte undan frågeställning: Var vill jag befinna mig i flocken? I mitten kan det vara rätt tryckt när lejonen ryter i den svarta afrikanska natten.

Frågan är så klart, vad egentligen bäst för att nå framgång, vill man hela tiden hålla sig i skydd av flocken eller röra sig fritt och nå det bästa betet? Är den bästa förebilden en lövbetande giraff som rör sig över savannen och betar eller är livet bättre för en gräsbetande zebra som håller sig till flocken nära vattenhålen?

Därför tänkte jag först testa våra respektive förslag genom att titta på hur det faktiskt går till på savannen och därefter jämföra med relevanta erfarenheter inom finansvärlden. De vetenskapliga artiklarna jag kommer att referera till är skrivna av forskare på University of Cape Town har studerat djurlivet på i Hwange National Park i Zimbabwe och referenser finns tillgängliga i botten på artikeln. I parken lever det både giraffer, zebror och lejon som rör sig runt vattenhålen i den norra delen av parken som ni kan se här på bilden.

By Babakathy - Own work, CC0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=18172777


Giraffer och zebror har olika överlevnadsstrategier där zebrorna i stor utsträckning rör sig i flock kring vattenhållen där det finns bete och vatten. Giraffer är precis som zebrorna beroende av vatten vilket gör att de också rör sig i norr men rör sig över större områden då de blandar lövbete på busksavannen med lövbete på den öppna savannen.

Ser man till lejonens föda så utgör vattenbufflar den största delen av födan (33 %) men både giraffer (12 %) och zebror (9 %) utgör en viktig del av dieten [1]. Ser man bara till siffrorna här ovanför ser det onekligen ut som att Lars har rätt eftersom lejonen får fatt på och dödar 33 % fler giraffer än zebror. Svagheten med den här analysen är däremot att man bara tittar på hur många aktörer som misslyckas utan att utvärdera hur många exemplar som finns av varje art och se till det totala utfallet (vilket även är ett vanligt misstag när det handlar om aktieportföljen).

I området finns det nämligen 68 % fler giraffer (n = 347) än zebror (n = 206) vilket beror på att zebrornas utbredningsområdet är begränsat till det bete som finns i närheten av vattenhålen.I jämförelse spenderar girafferna en stor del av tiden med att beta i de "riskfyllda" delarna där betet är bättre men rör sig även ofta i de öppna områdena när lejonen närmar sig [2]. Zebrorna lever däremot  hela sitt liv i flockens trygghet men har omfattande problem att hitta föda då betet på de öppna ytorna är begränsat och flocken rör sig bort ifrån det bästa betet när lejonflocken söker sig till området i jakt på föda [3].

Nettoresultatet är att en giraff spenderar mer tid i ett riskfyllt område. Men i gengäld har de kunnat växa sig stora (nästan 3 ggr tyngre än en zebra) och när man tar antalet giraffer i beaktande så är risken för att en enskild giraff ska bli uppäten nästan hälften av risken för de stackars zebrorna.

Det intressanta är att det här även är ett beteende som vi ser på aktiemarknaden och någonting jag ofta brukar lyfta fram. Även om beta-värdet på småbolag kan vara högre än i de stora bolagen slutar det ändå nästan alltid med att totalavkastningen är högre för småbolagen [4].

Små bolag med låg likviditet slår index.
Det här är en effekt som varit stabil över en längre tid i både Sverige och internationellt och troligtvis beror på att olika aktörer har olika avkastningskrav och begränsningar i sina investeringar. Jag har t.ex. roat mig med att titta på hur Data Respons ASA (länk till min analys) har utvecklats sedan Stefan Thelenius lyfte fram min analys som ett underlag som ett alternativ med Nicklas Anderssons #uppesittarkväll igår som börjar bli ett populärt Twitter-event. Idag omsattes aktier till ett värde på 630 000 NOK med Avanza som största aktieköpare och börsvärdet på Data Respons ökade med nästan 10 Mkr.

Med ett totalt börsvärde på 580 MNOK och en begränsad free float blir det med andra ord självklart att ingen fond med ett någorlunda stort förvaltat kapital kan räkna med att köpa in sig i bolaget. Som normal fondförvaltare är det alltså nödvändigt att hålla sig på den öppna savannen där den stora flocken redan betat ned gräset medan småsparare kan röra sig fritt lägga på sig ett gott hull inför sämre tider när rovdjur eller andra faror hotar.

Strategin fungerar även i praktiken vilket bilden ovan visar för USA men som även stämmer överens med diverse experiment här i Sverige som  gjort på både historiska data (t.ex. 40 % 20 år) och framåtblickande experiment visar. Tabellen nedan kommer från ett "vettigt small cap" index som jag tog fram i februari förra genom att välja några filter för att ta bort konstiga bolag och sedan sparade listan i ett Google dokument (länk).

SC slumpindex 9,6%
Stockholm PI -9,1%
Midcap PI 27,5%
Small cap PI 15,4%

[1] Davidson Z, Valeix M, Van Kesteren F, et al. Seasonal Diet and Prey Preference of the African Lion in a Waterhole-Driven Semi-Arid Savanna. Hayward M, ed. PLoS ONE. 2013;8(2):e55182. doi:10.1371/journal.pone.0055182.

[2] Valeix, M., Loveridge, A. J., Chamaillé-Jammes, S., Davidson, Z., Murindagomo, F., Fritz, H. and Macdonald, D. W.. Behavioral adjustments of African herbivores to predation risk by lions: Spatiotemporal variations influence habitat use. Ecology, 2009:90: 23–30. doi:10.1890/08-0606.1

[3] Barnier F, Valeix M, Duncan P, et al. Diet quality in a wild grazer declines under the threat of an ambush predator. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences. 2014;281(1785):20140446. doi:10.1098/rspb.2014.0446.

[4] http://aktieingenjoren.blogspot.se/2015/11/otur-och-den-enkla-tumregeln-att-inte.html

22 kommentarer:

  1. Kul att spinna vidare! Har inte läst alla detaljer men fastnade för tabellen, ser ju ut som midcap är det man ska satsa på. Eller missar jag något?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enligt 40 % 20 års historiska undersökningar presterar oviktat mid cap bäst om man ska välja en börslista att investera i. Eftersom en bred portfölj konvergerar mot index är det alltså kanske en bra idé att köpa t.ex. 3 slumpvis valda bolag från Mid Cap varje månad. Efter några månader borde den portföljen börjar fungera som en oviktad index-fond kopplad till Mid Cap.

      Radera
    2. Vore ytterst intressant om man kunde lägga på ett kvalitetsfilter på den undersökningen, tex vinst eller utdelning. Går storbolag, mellanstora eller små bolag bäst om man bara tittar på de som går med vinst? (gärna kombinerad med tillväxt och utdelningsfilter också).

      Radera
    3. Jag har försökt få George att göra en sådan undersökning men inte lyckats hittills. Han har så fullt upp med annat misstänker jag.

      Radera
    4. Senaste året har också mid cap skiljt sig mycket från vanliga index. Avkastningen på 10 års sikt är mer lik OMXSPI. Men de flesta strategier som investerat i mid cap har gått klart bäst, går ganska lätt att testa med Börsdatas strategier. Tror det du nämner går att testa lite övergripande med Graham screenern.

      Radera
    5. En viktig sak som också Henning tar upp är att midcap i Sverige räknas som small cap globalt.

      Radera
  2. Mycket intressant!

    Tror/hoppas nog att ditt analysinlägg var främsta orsak till många av de köp som gjordes igår i Data Respons även om jag får ta på mig en del av marknadsföringen :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var intressant att följa trafiken. Själva twitterlänken var 1/3 av läsarna men det var även fler som nådde bloggen på söndagen via andra vägar än dagen då jag publicerade så twitter+semester+uppesittarkvälleffekt blev ett läsarrekord för små konstiga bolag som vanligvis brukar läsas av 1/3 av antalet läsare för t.ex preferensaktieinlägg.

      Radera
    2. Undrar om inte Miljonär innan 30 stod för den största trafiken dit dock?

      Radera
    3. Var och när var det han skrev?

      Radera
  3. Kul inlägg. Tror liksom dig att man kan klara sig bra på aktiemarknaden som en giraff som undviker large cap. Bara man har en sund investeringsfilosofi så kommer man långt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltid kul att kunna koppla ihop nästan arbetsrelaterad kunskap med aktier =).

      Radera
  4. @Aktieingenjören

    Håller helt med Henning Hammar. Har man en sund investeringsfilosofi kommer man långt. Då betyder det inget om man är en karaff, eller en giraff.

    Keep up the good work

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du gillar det. Vi håller inte så ofta med varandra men jag tycker om hur vår relation som skapar den här typen av funderingar och analyser av historiska data.

      Radera
  5. Måste bara uttrycka min tacksamhet över att ha fått äran att läsa detta inlägg!

    Riktigt bra!

    /Sofokles

    SvaraRadera
    Svar
    1. Appropå tacksamhet har du en fantastisk timing med boksläppet. Jag har länge funderat på hur det moderna samhället skulle reagera på en stenhård demagog som bygger sin politik på agitation mot en allt mer korrupt och isolerad politikerklass.

      Med Corbyn, Sanders och Trumps framgångar vet vi med all tydlighet att samhället inte har förändrats i någon större utsträckning på 2100 år.

      Radera
    2. Hej och ledsen för sent svar (varit mkt...).

      Håller med dig; människan visar gång på gång bevis på dess förmåga att inte kunna se sig själv, sin värld, från ett tredje-personsperspektiv. Tragiskt men sant. History always repeat itself....

      7Sofokles

      Radera
  6. @Aktieingenjören

    Tittade förbi på Gustavs blogg. En del inlägg var borttagna. Du skriver något i stil med att några använder kommentatorsfältet för att få utlopp för diverse osunda böjelser.

    Fråga: Vad tänker du då på? Själv läser jag ekonomibloggar, och kommenterar ibland på diverse bloggar. Jag har inte märkt att några böjelser för det ena eller andra kommit i dagen. Det jag skulle kunna komma på är att det finns en nästan pervers böjelse för detta att bli ekonomiskt oberoende. Ibland får man intrycket av att det liv man lever är en transportsträcka fram till att man når detta mål.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte hur mycket som är borttaget eftersom jag släppte den tråden när Gustav tyckte det var olustigt med en sådan konflikt. Men jag kan förtydliga att det inte var dig det handlade om och även om jag funderat på det förtjänar inte frågan ett eget inlägg.

      Men i grund och botten handlar det om att jag observerat ett beteende som påminner om klassisk nätpedofili men med en helt annan målgrupp. I korthet kan man säga att en person som ägnar sig åt grooming/nätpedofili har tre faser (eller fem steg men då får man ganska stora överlapp tidsmässigt). En lära känna fas där smicker dominerar, en etableringsfas där målet är att skapa inflytande och sedan en övergreppsfas där målet är kontroll.

      Gällande mål i livet så tycker jag om att jobba även om mer frihet att välja jobb eller sysselsättning är bra. Samtidigt tycker jag att småbarnsåren är viktiga och därför tänker inte jag ägna mig åt några extravaganta sparplaner förrän barnen börjar flytta hemifrån.

      Radera
  7. @Aktieingenjören

    Jag får i ärlighetens namn säga att detta har jag inte märkt något av. Har inte ens tänkt på det. Kanske tar någon annan bloggare upp det. Hade faktiskt varit intressant. Själv tycker jag det skrivs, och kommenteras i en god anda. Det hör till sällsyntheterna att någon blir sur.

    Det jag kan komma på är att Kenny på Aktiefokus blev lite sur på bloggaren Besser vid en diskussion gällande Vardia. Annars upplever jag att det skrivs bra, och intressant på de flesta bloggar både på bloggen, och i kommentatorsfältet.

    Solig Hälsningar

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tappade intresset när jag insåg att han fokuserade på fel frågor i den tråden. Men det var åtminstone en diskussion med falsifierbara frågor även om jag vill minnas att du också fick kritik av andra på slutet. Däremot är både besser och Kenny ej involverade i detta fall.

      Radera
  8. OK!

    Vi kan sätta punkt här. Blev bara förvånad då jag upplevt att stämningen är på det hela taget god. Bloggaren Gustav ordnar ju pubaftnar där både bloggare, och läsare inbjuds till öldrickning, och aktieprat. Har fått intrycket av att det inte utbrutit några oroligheter i lokalen vid dessa sammankomster.

    Har själv en stående inbjudan:-))

    Ha det bäst

    Lars

    SvaraRadera