Efter en fantastisk vecka i Sydafrika har jag haft tillfälle
att fundera på både stort och smått i det Sydafrikanska samhällsbygget.
Eftersom mikroekonomi och makroekonomi är två väldigt skilda områden tänkte jag
dela upp det hela i två inlägg där jag i inlägg nummer ett fokuserar på Gustavs
favoritbolag och i det följande inlägget fokuserar mer på politik och
makroekonomi.
Famous Brands finns överallt
Jag fick äntligen chansen att prova Steers och tyvärr var
Steers Sydafrika inte riktigt vad jag hade hoppats på. Själva köttfärsbiffen
var precis lika god som Gustav beskrev den (
länk) men brödet var ogrillat och pommes
friten är vad Sydafrikanerna själva kallar ”soggy fries” vilket som namnet
antyder är ganska slemmigt och inte alls en krispig upplevelse som vi föredrar
i Sverige. Det var inte en dålig hamburgare men antingen är Gustav mindre petig
än mig eller också är Steers i Storbritannien anpassat för en mer västerländsk
smak (min spanske kollega älskade förövrigt pommes friten).
|
Hamburgare från Steers |
Någonting som däremot är mer
positivt är att jag under den här resan fick en bättre inblick i Famous Brands
affärsmodell. Jag jämförde tidigare Famous Brands med Max och förvånades över
att Famous Brands med 2500 restauranger hade en omsättning i nivå med Max som
driver ca 100 restauranger. Det här beror på att Max äger sina restauranger
medan Famous Brands är ett utpräglat franchiseföretag. Köper man ett mål för
70 kr på Max innebär det att hela intäkten räknas in i omsättningen. Med
en franchisemodell blir omsättningen lägre eftersom franchisetagaren driver ett
eget företag som bokför intäkten och sedan betalar en ersättning för varumärke,
service och produkter till Famous Brands. Famous Brands verkar i stor utsträckning samarbeta med andra aktörer och franchiseägarna verkar ofta vara kopplade till exempelvis bensinstationer.
Det här innebär att Famous Brands
snabbt har kunnat etablera sig över hela Sydafrikas yta. Räknat på omsättning
och resultat är man just nu ungefär jämstort med Max här i Sverige. Räknat i antal restauranger är Famous Brands däremot rejält mycket
större med över 2500 försäljningsställen i Sydafrika, övriga Afrika och
Storbritannien. Av dessa utgörs ca 1500 av snabbmatsrestauranger i Sydafrika
medan övriga försäljningsställen antingen ligger utomlands eller är inriktade
mot casual dining eller caféverksamhet. Räknar man bara på snabbmatsdelen blir
det tydligt hur djupt Famous Brands har penetrerat marknaden i
Sydafrika. Totalt har man ungefär en snabbmatsrestaurang per 35 000 invånare
vilket är en högre täthet än både Max (1 på 90 000) och McDonalds (1 per
41 000) i Sverige.
I dagsläget tror jag även att
Famous Brands fokus på inrättningar som delar utrymme med andra serviceföretag
kan innebära en konkurrensfördel. Tillgreppsbrott är mycket vanliga i
Sydafrika och människor söker sig till platser där man vet att andra hederliga
människor rör sig. Det här innebär att utefter motorvägarna fungerar bensinstationer
ofta som trygga öar med vakter. Ska man upprätta en restaurang bör det alltså
göras direkt i anslutning till en bensinmack eller ännu hellre i samma byggnad.
Famous Brands är specialiserat på den här typen av inrättningar och så länge
man kan dominera den här marknaden har man en stor konkurrensfördel. Samtidigt
finns det självklart andra riskfaktorer som gör mig lite försiktig med en
investering. Sedan toppen i julas har priset för Famous Brands sjunkit med 20 %
vilket är kopplat till osäkerheten kring den lokala ekonomin och inkompetent politiskt ledarskap.
Men förutom det makroekonomiska läget finns det även tecken på att konkurrensen
om franchisetagare hårdnar då internationella kedjor som satsar i Sydafrika
trots den tuffa ekonomin (
länk).
Den viktigaste parametern förutom omsättningen är därför antagligen att
hålla koll på Moneyweb.co.za så att inte Famous Brands tappar franchisetagare
eller försäljningsställen till konkurrenter.
|
Mkt Cap (BZAR)
|
P/S
|
P/B
|
P/E
|
Direktavkastning
|
Utv 1 år
|
|
11,3
|
3,3
|
7,9
|
22,9
|
3,4%
|
-6,7%
|
Är Shoprite verkligen den bästa affären i Sydafrika?
Gustavs analys av
Shoprite (länk)
och min analys av detaljhandelsbolag där Shoprite ingick (länk).
Jag har varit sugen på att besöka en Shoprite men bolagets profil
som lågpriskedja har inneburit att jag endast sett butikerna passera utanför
bilrutan. Den stora lyxkedjan i Sydafrika är Woolworths (som Gustav skrivit om
här)
och medelklassens förstahandsval verkar vara Pick 'n Pay där även jag handlat
under mina resor. Ser man till utvecklingen i Sydafrika verkar man följa samma
utveckling som i Storbritannien där stora köplador tappar i försäljning till förmån för med mindre ”convenience stores”. De kedjor som hanterar den här
utvecklingen bäst just nu verkar vara privatäga Food Lovers’, Pick n Pay och
Woolworths som
även etablerat verksamhet i samarbete med bensinstationer (
länk). Sydafrikanska bensinstationer kan ofta ha stora biytor och konceptet verkar fungera bättre än de ICA Express som tidigare fanns på Statoils
bensinstationer. Vilket även passar ihop med min bild av bensinstationer som ”trygga öar” där
människor sköter sina affärer.
|
Shoprite en bit utanför centrum i Kapstaden. |
Shoprite ligger efter i den här
utvecklingen och är knappast det mest attraktiva varumärket för ett samarbete.
Intressant är även att det ser ut som att Famous Brands kommer att ge sig in i
branschen då man har en stark infrastruktur för livsmedelshantering och nu
kommer att etablera 50 butiker hos Total där man i dagsläget redan har restauranger
(
länk).
|
Mkt Cap (BZAR)
|
P/S
|
P/B
|
P/E
|
Direktavkastning
|
Utv 1 år
|
|
35,5
|
0,5
|
9,2
|
33,8
|
2,1%
|
30,9%
|
|
20,3
|
0,8
|
4,6
|
20,3
|
2,4%
|
-0,7%
|
|
91,3
|
1,6
|
5,7
|
21,5
|
3,3%
|
-4,0%
|
Discovery är väletablerat i Sydafrika
Gustavs första analys
av bolaget (länk)
Med Europeiska mått mätt är Discovery Holdings en innovativ eller i värsta fall oetisk aktör där man är pionjärer inom ”health management” och telemetri. I
Europa definierar vi nämligen ”rättvisa” som att alla betalar ungefär lika mycket vilket inneburit att EU-domstolen har kommit fram till att det är diskriminering att beakta det
faktum att kvinnor lever längre än män men krockar sina bilar mer sällan (
länk). Värderingarna i Sydafrika och andra delar av världen skiljer sig dock en hel del från detta och Discovery
Holdings gör det möjligt för
kunder att påverka sina försäkringspremier genom exempelvis träning och
försiktig bilkörning.
|
Bilen vi färdades i, chauffören hade sina personförsäkringar i Discovery men inte fordonsförsäkringen. |
Affärsmodellen är därför kontroversiell utifrån vårt perspektiv och jag hörde bland annat en europeisk bio-etiker gnälla över Discovery på en
konferens om biobanker som jag deltog på i höstas. I Sydafrika är verksamheten däremot
väletablerad och Discovery har ungefär samma status som Länsförsäkringar.
Stort, tråkigt och opersonligt men ett bra alternativ för den som vill ha en
prisvärd försäkring.
|
Mkt Cap (BZAR)
|
P/S
|
P/B
|
P/E
|
Direktavkastning
|
Utv 1 år
|
|
76,5
|
2,0
|
2,8
|
19,7
|
1,5%
|
-6,2%
|
Hur trendigt är Truworths?
Gustavs analys (länk)
och min första ”Lynchning” (länk)
H&M har sedan mitt förra butik öppnat sin andra butik i
landet. Den första butiken öppnades i Johannesburg och butik nummer två öppnade
i höstas i Kapstaden. Bolaget är ett ”fast retail” bolag precis som H&M och
Zara men har majoriteten av både intäkter och utgifter i Sydafrikanska rand.
Kvalitetsmässigt ser jag ingen större skillnad på Truworths och europeiska
kedjor i samma bransch och med fallande valutor i råvarutunga tillväxtländer
bör Truworths få en konkurrensfördel då en stor del av deras produktion ligger
i Sydafrika.
Däremot noterade jag att Truworths saknar en butik Viktoria
Wharf som är det trendiga nybyggda stadscentret för den mer välbeställda delen
av befolkning. Efter att ha pratat med kollegor verkar det som att även om Truworths
är populärt i stora delar av landet är det andra mer nischade bolag i koncernen
som hör hemma i de lite finare galleriorna i Västra Kapprovinsen. Det här
understryker ett problem som både jag och Gustav tagit upp, Truworths är
beroende av konsumentkrediter till låginkomsttagare som redan har sanslöst höga
skulder (
länk).
|
Mkt Cap (BZAR)
|
P/S
|
P/B
|
P/E
|
Direktavkastning
|
Utv 1 år
|
|
44,9
|
4,0
|
5,8
|
15,8
|
3,4%
|
16,3%
|
Slutsats
I dagsläget tycker jag inte att tillväxtpotentialen i
bolagen kompenserar för den stora politiska osäkerheten i regionen. Även om
bolagen är välskötta och har goda förutsättningar för global expansion är de
allihop beroende av den Sydafrikanska hemmamarknaden. Jag tror inte att Sydafrika står inför en total ekonomisk kollaps eftersom civilsamhället är så pass starkt att det kan hantera åratal med dåligt politiskt ledarskap. Men med höga värderingar och en valuta som under det senaste året
har tappat 28 % mot kronan känns det inte rimligt att satsa i Sydafrikanska kvalitetsbolag. Det enda bolaget som lyckats kompensera valutaförlusterna under det senaste året är Pick ’n Pay som genomfört en oväntat snabb turn around där de anpassat sig till det ökade intresset för convenience stores.
Däremot tycker jag att både Famous Brands och Discovery förtjänar en plats på bevakningslistan. För mig personligen är förändringarna i Avanzas kapitalförsäkringsvillkor ingen större förlust eftersom jag inte har något huslån och därmed associerade kapitalförluster och bolagen har unika egenskaper som attraherar mig. Famous Brands har en bred portfölj av varumärken i en nisch som attraherar många människor när deras disponibla inkomst ökar. Dessutom har de en enorm logistikkedja för att försörja sina franchisetagare vilket gör att de kan göra mer logistikorienterade affärer såsom att upprätta matvarubutiker hos Total. För Discovery är det inte försäkringsverksamheten som i huvudsak attraherar mig utan deras internationella samarbeten där de förutom själva försäkringarna har byggt upp en infrastruktur för att följa upp och utvärdera kundernas risknivå.
Jag har även tittat lite på hur produkter från Norden tas emot i Sydafrika. Att betala med kort går utmärkt i Kapstaden men hittills har inte West International (
länk till analys) gjort något avtryck utan alla terminaler jag såg kom från Verifone. Några som däremot lyckats mycket bra med sin marknadsföring är Norska laxodlare som lyckats differentiera sig från Chilenska konkurrenter. På Pick 'n Pay framhöll man särskilt att laxen var norsk vilket indikerar att man i detaljhandeln dragit samma slutsatser som i USA gällande Chiles dåliga hantering av antibiotika och sjukdomar (
länk). Någonting som däremot förvånade mig var att man även på
the Roundhouse Restaurant som är den bästa restaurangen jag någonsin ätit på framhöll att den rökta laxen var norsk.