Baltikums 10 största börsbolag del 2 (plats 6-10)

Jag har tidigare gått igenom plats 1-5 där Tallink group och Olympic Casino framstod som de lämpligaste investeringsobjekten (länk).

6. Tallina Vesi (Estland,  254 MEUR)
Har monopol på Tallinns vattenförsörjning och rening av avloppsvatten. Bolaget privatiserades 2001 och ägs till en tredjedel av Tallins stad medan United Utilities och mindre investerare äger ungefär en tredjedel var.

Bolaget verkar vara välskött (sedan 2010 har antalet avloppsstopp minskat med 20 % och andelen Tallinbor som regelbundet dricker kranvatten har ökat från 48 % till 75 %) och ger en god direktavkastning. Med tanke på den goda direktavkastningen såg jag först bolaget som ett alternativ till preferensaktier men aktiekursen har pendlat mellan 18 € (2007) och 6 € (2011) även om utdelningarna sedan 2007 stabilt har legat kring 0,8 €

Värdering
P/S: 4,8
P/E: 11,00
Dir: 6,85 %

7. Tallina Kaubamaja (Estland,  226 MEUR)
Är ett detaljhandelsföretag som grundades 1960 men privatiserades 1994 och börsnoterades 1996. Grunden till företag verkar ha varit en stor Domus-liknande affär i Tallinn som efter självständigheten köpte upp sin motsvarighet i Tartu. Därefter har bolaget även köpt upp eller etablerat följande företag:

• Matkedjan Selver (1994).
• Bilförsäljning i Estland, Lettland och Litauen under varumärkena KIA Auto AS Ülemiste Autokeskuse OÜ, KIA Auto UAB, SIA Forum och Viking Motors AS (2007). Kedjorna säljer Förutom KIA även Opel och Cadillac.
• Skoförsäljning i Estland och Lettland via TKM King OÜ (2008).
• Skönhetsprodukter i Estland via TKM Beauty Eesti OÜ (2009).
• Säkerhetstjänster i Estland via Topsec Turvateenused OÜ som är en avknoppning från varuhusverksamheten.

Kedjan har även vunnit pris som Estlands konkurrenskraftigaste affärskedja under 2006, 2012 och 2013. Bolagets huvudägare är investment/holdingbolaget NG Investeeringud som förutom Kaubamaja även bedriver verksamhet inom industri och fastigheter. Åtminstone till omsättningen är Kaubamaja överlägset störst men NG Investeeringud anger bara bolagsgruppens totala omsättning så det är svårt att se mer än att Kaubamaja utgör mer än halva omsättningen.

Bolaget har även ett i mina ögon häftigt och annorlunda formspråk på sin hemsida vilket jag tycker är kul.


Värdering
P/S: 0,45
P/E: 12,92
Dir: 2,71 %

8. Lietuvos Dujos (Litauen,  226 MEUR)
Är ytterligare ett bolag inom den Litauiska energisektorn med obefintlig free float då 93,7 % av bolaget tillhör de tre största ägarna (E.ON Ruhrgas (38.9%), Gazprom (37.1%) och Lithuanian State Property Fund (17.7%).

Bolaget är Litauens största gasdistributör och befinner sig just nu i konflikt med sin gasleverantör Gazprom. Så även om direktavkastningen är tilltalande känns bolaget alldeles för politiskt känsligt för att vara attraktivt för investerare.

Värdering
P/S: 0,45
P/E: 11,68
Dir: 7,63 %

9. Ventspils Nafta (Lettland, 156 MEUR)
Är en av Lettlands största företagsgrupper och enda Lettiska bolaget på 10-topp listan. Bolagets verksamhet är centrerad kring transport och förvaring av olja där verksamheten är uppdelad på tre affärsområden: Terminaler (44,5 % av omsättningen), sjötransporter (46,5 %) och oljepipelines (9 %).

Bolaget grundades 1957 då Sovjet upprättade en oljeterminal på orten Ventspils i västa Lettland. Precis som i de Litauiska bolagen har företaget en minimal freefloat. I det här fallet utgörs huvudägarna dock av ett Cypriotiskt holdingbolag (Euromin Holdings Limited 49.98% )
och Latvijas Naftas Tranzits (43,25 %) som är ett bolag med egna ägarproblem (källa).

Värdering
P/S: 0,57
P/E: 12,61
Dir: Ger ej utdelning

10. Apranga (Litauen, 146 MEUR)
Driver butiker inom mode och kläder. Förutom det egna varumärket Apranga driver bolaget ett stort antal franchisebutiker med varumärken såsom Zara, Emporio Armani, Mamgo, Mexx Hugo Boss, nude, Burberry och Tommy Hilfiger. Totalt har kedjan 94 butiker i Litauen, 43 i Lettland och 15 i Estland.

Bolaget har sitt ursprung i en sovjet-grundad klädgrossist (grundad 1945) men övergick till detaljhandel i samband med att företaget privatiserades 1992. Bolagets nuvarande huvudägare (53,7 % av rösterna) är det onoterade investmentbolaget MG Baltic Group.

Värdering
P/S: 1,08
P/E: 13,21
Dir: 6,04 %

Slutsatser om listan

Jag vill nog hävda att jag har motbevisat den Lettiska professorn och hans åsikt om Estland (Baltikums hamster). Det handlar inte bara om PR utan Estland har även i praktiken nått längst när det gäller att skapa en modern finansmarknad av västerländskt snitt. Trots att ester endast utgör en femtedel av Baltikums befolkning bidrar de med två femtedelar av bolagen på topp-tio listan.

Jag har ingen koll på Baltisk aktielagstiftning men mitt intryck är att att majoriteten av de litauiska bolagen med svensk lagstiftning inte skulle vara börsnoterade. Att driva bolag som börsbolag när över 90 % av aktierna tillhör huvudägarna känns helt enkelt inte som normalt med svenska ögon men av Baltikums 10-största börsbolag har hälften av bolagen den här typen av ägarstruktur.

Med tanke på hur extremt beroende Litauen är av Ryssland för sin energiförsörjning tror jag inte att Teo LT och Apranga kommer att bli attraktiva investeringsalternativ i närtid*. Däremot kan jag tänka mig att hålla ögonen på den estniska börsen där Tallink, Olympic Group, Tallina Vesi och Tallina Kaubamaja finns noterade. Alla bolagen handlas till rimliga värderingar (P/E omkring 13 och 6 % direktavkastning för alla utom Tallina Kaubamaja) men omaket att investera på en utländsk börslista med högt minimi-courtage innebär ändå att jag avstår i dagsläget.

*Estland besitter stora resurser av skifferolja som levererar 90 % av landets energibehov (läs mer här). Resurserna ligger dock främst i östra Estland där etniska ryssar utgör majoritetsbefolkning. Om Krimkrisen är vår tids Sudetkris kan alltså även Estland ligga mycket illa till även vid en begränsad konflikt. Men jämfört med Lettland och Litauen har Ryssland svårt att skada Estland utan att tillgripa våld.

Bilinköp, excelblad med exempelpriser och funderingar

Under de senaste månaderna har jag fått en crash-course i värdet med att ha en rejäl buffert utöver mitt aktiesparande. Sammanlagt kommer jag nämligen att ha kostnader på över 100 000 kronor för perioden mars-april. Vi hade kunnat snåla men med en till bil sparare vi 30 minuter per dag i pendling (och problem när jag jobbar sent), soffan står just nu uppstaplad på böcker och vi måste dessutom köpa en gräsklippare eftersom vi har 750 kvm tomt.

Idag hämtade vi äntligen vår "nya" bil (en Saab 9-3 1,9 l Tid från 2007) som är ett enormt uppsving från "Borat" (en Volkswagen Bora från 2003). Förutom att den nya bilen drar ca 0,15 l/mil mindre än Borat har den även bättre krocksäkerhet och är till skillnad från stackars Borat anpassad till att köra 120 km/h på grov asfalt. Så även om det svider att betala 85 000 kr för en bil hoppas jag att det ska återbetala sig genom ett bekvämare liv och övertidsarbete.

Målet med inlägget är dock inte att förklara hur nöjd jag är med bilen utan istället dela med mig av det här excelbladet. I bladet har jag sammanställt alla bilar som jag och min fru har tittat på i jakten på den perfekta bilen. Målet var att hitta en krocksäker bil med vettig driftekonomi, bra bagageutrymme och ett pris på mellan 60 000 och 100 000 kr.

Kopierandet mellan Google drive-ark gick inte helt smärtfritt så årsförbrukningen är hårdkodad (bränslepriserna måste formateras om till siffror istället för datum och sedan kan kolumn C sättas till [bränslepris]*[antal mil per år]). I vår modell har vi räknat på följande för att få jämförbara kostnader som vi satt i relation till hur mycket vi gillar de olika bilarna:

Inköpspris: Priset vi betalar för bilen. Vi räknar inte med värdeminskning utan istället slår vi ut priset på en avskrivningstid på 3 respektive 5 år vilket förhoppningsvis är en kraftig överdrift jämfört med hur länge vi äger fordonet.

Årsförbrukning: Priset på den mängd bränsle som krävs för att köra 1500 mil. Förbrukningen är i första hand tagen ifrån Konsumentverkets tjänst Bilsvar.se. I andra hand från Transportstyrelsens Fråga om annat fordon (som alla bör besöka då ni undersöker en begagnad bil).

Skatt: Årsskatten tagen från ovanstående källor.

Service: Schablonkostnad som Bilsvar.se anger för bilar. Tyvärr ej särskilt pålitliga uppgifter då schablonen verkar vara 5000 kr för bensin/etanol och 7000 kr för diesel. Det här blir rejält missvisande då t.ex. Peugots snåldieslar (sitter även i Ford och Volvo Drive-fordon) kräver nytt partikelfilter för 12 000 kr var 12 000:e mil vilket inte Fiat-motorerna (sitter även i Saab och Opel) gör.

Pris 3 år: Inköpspris + 3 ggr varje annan kategori.

Pris 5 år: Inköpspris + 5 ggr varje annan kategori.

Pris/mil: Pris för 5 år/7500 (alltså priset för 5 års körning delat på förväntad körsträcka).

Någonting som förvånat mig mycket i sammanställningen är att pris/mil för jämförbara fordon (Saab 9-3 och 9-5), Volvo (V50) och Toyota (Avensis) hamnar på så likartade slutsummor oavsett inköpspris och bränslesort.

Förutom modellerna ni ser ovan var Opel Astra, Opel Vectra, Volkswagen Golf Variant och Hyundai I30 i kombiversion fordon som vi tyckte var intressanta. Opel har ett dåligt rykte och är tråkiga vilket gör inköpspriset lågt trots att de är både bränslesnåla och bekväma, men tyvärr verkar en stor andel av Opel-ägarna lukta våt hund så vi hittade aldrig riktigt en Opel vi var nöjd med.

Uppföljning: Diadrom Holding hade ett tufft år men gav ändå 9 % direktavkastning för aktieägarna

Diadrom Holding är ett Göteborgsbaserat konsultföretag som just nu handlas till ungefär samma kurs som jag köpte i April 2013 (analys här). Generellt undviker jag IT/teknikkonsulter eftersom det är alldeles för vanligt att lönsamheten kraschar då nyckelpersonal lämnar bolaget eller andelen ineffektiva konsulter blir för hög.

Men för Diadrom Holding gör jag ett undantag på grund av 3 skäl.

• Långa projekt med rekrytering direkt ifrån universitetet. Diadrom Holding har ett oerhört nära samarbete med Göteborgs universitet vilket innebär att duktiga informatik-studenter tar klivet över till Diadrom redan under studietiden. I kombination med de långa projekten innebär det att bolaget för de anställda påminner mer om en konventionell anställning än om ett konsultjobb vilket minskar lönekostnader och personalomsättning. 
•  IT-diagnostik är en marknad som växer kraftigt. Tidigare krävdes komplex mekanik för att styra avancerade system. Dagens utveckling leder istället till att enkel mekanik kombineras med avancerade IT-lösningar för att styra systemen. 
• Utvecklingen av DiagTools ger Diadrom möjlighet att ”produktifiera” sin verksamhet.

Arbetet med DiagTools har inte givit några synbara resultat under min tid som aktieägare. Men man har även öppnat ett nytt kontor i Mälardalen för att bättre täcka den svenska marknaden. Kontoret är ännu ej lönsamt och omsättningen har även minskat under Q3 och Q4 2013 vilket verkar bero på naturliga fluktuationer på marknaden så Diadrom har hittills inte varit någon tillväxtraket. Däremot har Diadrom Holding en stark finansiell ställning där omsättningstillgångarna är ca 3 ggr de kortfristiga skulderna och man saknar dessutom långsiktiga skulder. Därför kan man dela ut hela årets kassaflöde vilket ger en utdelning på 1,4 kr per aktie där de rubricerar 0,8 kr som ordinarie utdelning och 0,6 kr som extra utdelning.

Med dagens aktiekurs (15,5 kr) innebär det en direktavkastning på 9 % och löpande krävs det ett kassaflöde på 10,2 miljoner kronor för att täcka den utdelningsnivån.

Sammanfattning av helåret 2013

·        Omsättningen uppgick till 57,0 (56,3) Mkr, en ökning med 0,7 Mkr

·        Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 9,5 (13,3) Mkr en minskning med 3,7 Mkr

·        Rörelsemarginalen uppgick till 16,7 (23,6) procent

·        Resultat före skatt uppgick till 9,7 (13,4) Mkr

·        Resultat efter skatt uppgick till 7,5 (10,1) Mkr

·        Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 9,9 (10,1) Mkr

·        Vinst per aktie uppgick till 1,03 (1,39) kr

·        Antalet anställda vid periodens utgång var 58 st (55)

Diadrom Holding har alltså haft ett tufft år och aktien har inte hängt med börsindex. Däremot är prissättningen fortfarande attraktiv och det räcker med en ganska låg tillväxt för att generera en god avkastning till aktieägarna och hittills är min totalavkastning 11 % trots att aktien ligger på i princip samma nivå som när jag köpte den för 15,2 kr förra året.

Edit: Bloggen Framtida utdelning har även skrivit om bolaget vilket jag missat och det är läsvärt här.

Baltikums 10 största börsbolag

Jag har något av en fablesse för Östeuropa och när jag hittade en lista över Baltikums 10 största börsbolag blev jag lite nyfiken på vad Baltikum kan ha att erbjuda. För att underlätta diskussionen och ge bolagen lite mer utrymme har jag delat upp listan i två delar där jag börjar med de 5 största bolagen.

1. Teo LT (Litauen,  646 MEUR)Är Litauens största telekombolag och ägs till 88,15 % av Telia Sonera medan övriga aktier handlas på Nasdaq OMX Vilnius. Förutom internet/telefoni bedriver bolaget även Litauens största callcenter och verksamhet inom IT-stöd för företag.

Med tanke på att Telia Sonera är huvudägare har jag svårt att se hur Teo LT skulle kunna växa och tyvärr är även värderingen samtidigt som marginaler ligger rejält över snittet för Telia Sonera. Callcenter verksamheten känns däremot som ett intressant wild card då Vilnius under de senaste åren utvecklats till ett Europeiskt callcenter-mecka då priserna är låga och man kan använda en blandning av inflyttade ungdomar och språkutbildad personal för tjänsterna.

Värdering
P/S: 3,1
P/E: 14,96
Dir: 6,62 %

2. Lesto AB (Litauen 539 MEUR)
Energibolag specialiserat på distribution och överföring av elektricitet. Bolaget levererar ström till ungefär hälften av Litauens befolkning och ägs av till 83 % av det statliga bolaget Lieutuvos energija. Lieutvos energija bytte nyligen namn från Visagino atomine elektrine och arbetar i dagsläget med att bygga ett nytt kärnkraftverk för att ersatta det nedlagda Ignalina som tidigare levererade mer än 80 % av Litauens elbehov och som ersatts av elimport från Ryssland.

Med tanke på att lönsamheten bygger på försäljning av el från den värsta fienden och att man har en huvudägare som är i desperat behov av pengar för att bygga upp landets energioberoende anser jag inte att Lesto AB är en rimlig investering.

Värdering
P/S: 0,81
P/E: -
Dir: 6,17 %

3. Tallink Group (Estland,  525 MEUR)
Tallink  är Östersjöns gigant inom färjetrafik och omsätter cirka 950 MEUR på att transportera (törstiga) passagerare mellan Sverige, Finland, Estland och Lettland. Viking Line är den nästa största konkurrenten med en omsättning på 520 MEUR och är främst inriktat på rutter mellan Sverige och Finland.

Med tanke på de stora kostnaderna för att bygga fartyg och konkurrenternas låga lönsamhet (Silja Linehade ekonomiska problem innan det köptes av Tallink 2006 och Viking Line gjorde 2013 en vinst på 6,7 MEUR) får Tallinks vallgrav bedömas vara som gigantisk. De stora riskerna är snarare risken för att Nordbors resevanor förändras samt risken att alkoholskatterna skulle sänkas i Sverige och Finland vilket skulle slå mot Tax-Free försäljningen och sprits-resor som utgör en stor del av Tallinks intäkter.

Värdering
P/S: 0,56
P/E: 12,1
Dir: 6,39 %

4. Olympic Entertainment Group AS (Estland,  278 MEUR)
En hotell och kasino-verksamhet som grundades av Armin Karu då han besökt Las Vegas och önskade införa samma typ av underhållning i Östeuropa. Bolaget växer med cirka 8 % per år och har hittills etablerat verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Vitryssland och Italien. Huvudägaren OÜ HansaAssets äger 45,17 % av aktierna och kontrolleras av Armin Karu som grundade bolaget 1993 och numera är styrelseordförande. För den som är intresserad av att lära sig mer om kasinomarknaden kan jag även rekommendera den här länken från en tidigare bolagspresentation.

Värdering 
P/S: 2,05
P/E: 11,77
Dir: 5,43 %

5. Lietuvos energijos gamyba AB (Litauen, 395MEUR)
Ägs till 96 % av statliga Lieutuvos energija (alltså samma ägare som Lesto AB). Bolaget driver fossilbränsle-kraftverket Elektrėnai som står för 20 % av Litauens elbehov (d.v.s det mesta som inte kommer ifrån Ryssland) samt vattenkraftverket i Kaunas som står för 3 % av Litauens elanvändnin.

Elektrėnai verkar vara en riktig miljökatastrof och även om man just nu bygger en bio-bränslepanna så känns det som att värderingen är mycket högt med tanke på att stora delar av anläggningen är mycket gammal (byggår 1960-1972) och drivs med oerhört smutsiga energikällor.

P/S: 1,26
P/E: 14,5
Dir: 1,9 %

Sammanfattning

En Lettisk professor svarade en gång "En hamster är egentligen en råtta, men med bättre marknadsföring" på frågan om varför Estlands ekonomi var så mycket mer progressiv än ekonomierna i Lettland och Litauen. Men trots att Estland är Baltikums minsta land så står de för listans två mest attraktiva bolag vilket ger viss indikation på att Estland verkligen följer en annan väg än Lettland och Litauen. Olympic Entertainment är dessutom det enda av listans 5 första bolag som är grundat av en entreprenör även om Tallink i dagsläget också är ett "normalt" börsbolag. Tallink grundades nämligen som ett Finsk-Sovjetiskt samarbete men efter några rundor med riskkapital och en management buyout 1997 så har bolaget fått sin nuvarande form.

Eftersom jag just nu inte har några större investeringsbehov (bil, soffa, gräsklippare och dator får tyvärr gå före) så hade jag inga större ambitioner om att hitta ett bolag att investera i just nu. Men jag tycker att det är kul att skapa mig en överblick över hur det ser ut i våra baltiska grannländer och vid en kris kan kanske Tallink, Olympic Entertainment eller Teo LT vara attraktiva investeringsalternativ med stabila verksamheter.

Uppföljning: Formpipe Software och köpet av Traen A/S

Danska bolagsaffärer verkar vara kryptonit för mina investeringar (BankNordik och Formpipe Software). I båda fallen har utfallet för bolagsköp blivit sämre än väntat vilket har inneburit en hård kurspress.

Traen A/S konsolideras med Formpipe Software från och med Q3 2012 och bokslutskommunikén för 2013 är därmed den första möjligheten att jämföra mina proforma-uträkningar (länk) med det faktiska utfallet.

I Danmark anger man att upphandlingar fördröjts av regeringsombildningen vilket innebar att endast tre upphandlingar för arkivsystem har genomförts under 2013 (Formpipe vann två) medan 10 sådana upphandlingar förväntas under 2014. För Sverige har jag inte sett någon motsvarande ursäkt men lite cyniskt räknar jag med en liknande ursäkt för nästa års bokslutskommuniké eftersom vi har ett supervalår (med avseende på antalet inte kvalitén).

(Tkr)	2011	2012	2013	Utveckling 2013
Sverige omsättning	112 519	114 121	111 118	-2,6%
Sverige EBITDA	30 370	28 797	24 586	-14,6%
Danmark omsättning	202 734	198 288	187 229	-5,6%
Danmark EBITDA	40 075	43 901	40 045	-8,8%
Total omsättning	315 253	312 409	298 347	-4,5%
Total EBITDA	70 445	72 698	64 631	-11,1%

Tittar vi på kassaflödesnivå ser vi att låneamorteringarna ej har knäckt Formpipes kassaflöde trots det dåliga resultatet. Däremot innebär det dåliga resultatet att man ej kan återuppta utdelningarna under 2014 som man hoppades i samband med förvärvet.

(Mkr)	Förväntat	Faktiskt
Kassaflöde		57
Fritt kassaflöde exklusive amorteringar	29,7	22,8
Amortering	-24	-23,8
Utdelning	-7,3	0
Netto	-1,6	-1,0

Den förväntade utdelningen skulle ha inneburit en direktavkastning på 3 % till nuvarande kurs (4,9 kr).

Formpipes nuvarande värdering

Det som attraherade mig med Formpipe Software när jag köpte aktierna i mitt bolag bolaget (som nybliven investerare med dålig känsla för säkerhetsmarginaler) var Formpipes fina kassaflöden och även om resultatet för 2013 är en besvikelse så är Formpipes fria kassaflöde fortfarande mycket imponerande vilket innebär att bolagets P/FCF ser aptitligt ut. I nyckeltalssummeringen har jag även lagt till ”My Cash Flow” som korrigerar för amorteringar (-24 Mkr per år till och med 2017) men räknar bort 17,6 Mkr i fritt kassaflöde som härrör från en förändring i rörelsekapital som jag ej tror är återkommande eftersom kassaflödet för 2012 påverkades negativt av en lika stor förändring.

P/S	2,2
P/E	15,3
P/FCF	5,4
P/MCF	10,5

Förutsatt att Formpipe Softwares affärsområde inte kraschar finns det alltså en långsiktig potential med en direktavkastning på omkring 9,5 % i direktavkastning även med dagens dåliga lönsamhet. Även om köpet av Traen långtifrån varit ett lyckokast på kort sikt finns det alltså en mycket begränsad nedsida från dagens låga nivåer.

Snabbtitt på Clas Ohlson

Råttfällan Giljotti, en av produkterna i Clas Ohlsons sortiment. Till vänster sitter en svensk skogsmus.

Jag gillar Clas Ohlson som företag och handlar ofta i butikerna vilket givit mig gott om tillfällen för att ägna mig åt Lynchning (bloggens enda ordvits). Därför reagerade jag en del när Börsveckan beskrev det som att Clas Ohlsons marginaler nu vänt uppåt via en ökad försäljning av egna varumärken. Uttalandet är inte fel men det gav en intressant inblick i vilka skillnader en kundorienterad investerare och en rapportorienterad investerare kan uppfatta.

Lite grovt skulle jag beskriva Clas Ohlsons utveckling som företag i följande faser:

1900-tal: Postorder av prisvärda kvalitetsprodukter för hemmafixaren.
Runt millenieskiftet: Explosiv tillväxt genom öppnandet av butiker i attraktiva lägen.
00-talet: Internationell expansion och övergång till billiga hemma-produkter i konkurrens med Biltema/Jula/Bauhaus.
Nutid: Butikerna får en mer ombonad inriktning där man drar nytta av Timell effekten för att sälja en blandning av verktyg och inredningsdetaljer.

Det sena 00-talet har inte alls varit lika framgångsrikt som den första halvan vilket beror på en allmänt hårdare marknad med köplador samt problem med den internationella expansionen. Clas Ohlson försökte till en början konkurrera med lågprisladorna utanför stan och övergick därför i stor utsträckning till egna varumärken istället för t.ex. Abus cykellås. Jag vet inte hur andra kunder reagerade på detta, men personligen började jag vid den här tiden handla en hel del på Biltema helt enkelt eftersom det var ungefär samma kvalité men ännu billigare (och lokaliserat bredvid IKEA).

Det jag har reagerat på under de senaste två åren är däremot att Clas Ohlson helt plötsligt har börjat fungera som en konkurrent för "mjukare" heminredningsbutiker såsom Cervera. Ett bra exempel är förra året då vi flyttade och upptäckte att vi saknade kastruller som fungerar på induktionshäll. Först besökte vi Cervera för att köpa nya husgeråd men de priserna sved lite väl mycket och därför blev det istället Clas Ohlson som visade sig erbjuda likvärdiga kastruller till halva priset.


Min tolkning är därför att Clas Ohlson just nu genomför sin tredje pivotering på 20-år då man anpassar sig för nya marknadsförutsättningar. När internet hotade katalogförsäljning lanserade man egna butiker och när lågpriskriget bröt ut sänkte man kvalitén. Nu har man givit sig i kast med en ny nisch då man börjat erbjuda produkter för heminredaren som vanligtvis finns i klart dyrare butiker.

Som investeringsobjekt ser jag ingen större potential i Clas Ohlson just nu, men det är intressant att se hur ledningen hela tiden parerat en tuff marknadsutveckling som annars kunnat leda till bolagets undergång.

Siffror över omsättning och vinst från Börsdata.se

Mkr	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	Q4 2013	Q2 2014	10år
Omsättning	2 955	3 568	4 101	4 662	4 930	5 556	5 828	6 260	6 519	6 627
Tillväxt		20,7%	14,9%	13,7%	5,7%	12,7%	4,9%	7,4%	4,1%	1,7%	124,3%
Vinst	305,3	352,1	385,8	421,8	365,5	432,8	364,4	400,5	331,5	350,1
Tillväxt		15,3%	9,6%	9,3%	-13,3%	18,4%	-15,8%	9,9%	-17,2%	5,6%	14,7%
Vinstmarginal	10,30%	9,87%	9,41%	9,05%	7,41%	7,79%	6,25%	6,40%	5,09%	5,28%

Slutsatser

Positiva

• Ledningen har flera gånger lyckats anpassa verksamheten efter marknaden.
• Förtroendeingivande historik med vinst varje år.
• Potential för tillväxt i Storbritannien och Tyskland.

Negativa

• Tuff marknad med vikande marginaler.
• Den nya inriktningen ställer högre modekrav och butiker inom heminredning har inte direkt varit vinstmaskiner även om kundpris kontra råvarupris borde ge utrymme för goda bruttomarginaler.
• Har hittills inte imponerat med lönsamhet från satsningen i Storbritannien.