lördag 29 december 2012

Att investera i små läkemedelsbolag



Det här inlägget skulle ha blivit en bolagsanalys men exploderade till ett separat blogginlägg. Inom några dagar kommer däremot analysen och ni är varmt välkomna att gissa vilket bolag jag valt utifrån dessa kriterier.
Bioteknik är egentligen vad jag är utbildat till att arbeta med så att gå på djupet i ett läkemedelsbolag och utvärdera klinisk verkan är någonting jag har velat göra länge. Tyvärr har det varit svårt att hitta ett läkemedelsbolag där en sådan insats varit meningsfull då de större läkemedelsföretagen numera dammsuger marknaden på lovande substanser. De bolag som blir över blir dessutom ofta sönderhaussade av bloggare som både undervärderar risken i kliniska prövningar och övervärderar läkemedels framtida potential.
Däremot tycker jag att själva industrin är intressant och jag ser stora möjligheter där man istället för att utveckla nya produkter skulle ta fram nya metoder att använda kända substanser. Genom att till exempel förpacka en aktiv substans i en bättre bärare erhåller man nämligen både patenterbarhet och konkurrensfördelar, samtidigt som risker och kostnader är lägre än vid nyutveckling.

Att utveckla och sälja läkemedel

Hur ett litet läkemedelsföretag går från produkt till lönsamhet är troligtvis ett av de absolut mest missförstådda områdena bland svenska småsparare. Resultat från kliniska prövningar brukar ofta beskrivas som ”triggers” och det fins även en bristande förståelse för den tid och arbete som krävs för att föra läkemedlet från fas 3 till framgångsrikt försäljning: I korthet kan man beskriva processen med följande steg där varje steg utgör en risk:

Produktutveckling

  • Djurförsök för att bedöma dos, verkan i djurmodell och säkerhet
  • Klinisk prövning fas 1 (säkerhet och dosering)
  • Klinisk prövning fas 2 (säkerhet och verkan i kontrollerad miljö)
  • Klinisk prövning gas 3 (säkerhet och verkan i stor skala)

 Försäljning

  • Riskdelning (genomförs i samband med fas 2 och 3 studier)
  • Produktionsavtal
  • Distributionsavtal
  • Marknadsföring
Båda faserna har stor inverkan på det framtida aktieägarvärdet och bör analyseras separat. Svårigheterna med försäljning och kostnadseffektiv tillverkning är i stort densamma som i andra branscher men med en stor fördel. Under patenttiden kommer nämligen alla potentiella konkurrenter vara tvungna att publicera kliniska studier som visar på den egna substansens verkan. På så sätt kan etablerade läkemedelsföretag bättre planera och prognosticera sin försäljning. För oss småsparare innebär det även intressanta möjligheter att skaffa oss en överblick över framtida marknader. På www.pubmed.org samlas i princip alla abstracts (sammanfattningar) inom medicinsk forskning och Google scholar erbjuder numera sökningar på både artiklar och patent. Om man upptäcker en potentiell konkurrent kan man även använda sig av http://www.clinicaltrials.gov för att hitta fler kliniska studier. För universitetsstudenter är det även oftast möjligt att utnyttja universitetets prenumerationer på vetenskapliga tidskrifter oavsett vilken inriktning man studerar.
Tyvärr får man dock vara försiktig i sin tolkning av resultaten då det finns en förfärande mängd dåliga kliniska studier vilket gör det svårt för en lekman att tolka resultaten.

Produktutveckling

När jag började med aktier hade jag vissa illusioner om att skulle kunna tjäna pengar genom att utvärdera kliniska studier och investera i rätt läkemedelsbolag. Lyckligtvis har jag utan kostnad kunnat dra slutsatsen att oavsett mina vetenskapliga meriter så är detta en orealistisk strategi.
Läkemedelsföretagen har enorma problem med sin interna forskning och har därför allt mer börjat köpa upp eller medfinansiera små läkemedelsbolag. Detta innebär att kompetens för att utvärdera små läkemedelsföretag har blivit hårdvaluta och att läkemedelsbolagen gör ett utmärkt jobb när det gäller att identifiera och köpa upp de mest lovande utifrån ett molekylärbiologiskt, medicinskt och kommersiellt perspektiv.
Effekten av detta är att det inte finns några ”säkra kort” och att de bolag som finns noterade i stor utsträckning kan ses som en slumpgenerator där det genomsnittliga utfallet är att ca 80 % av fas 2 studierna leder till nedläggning och av de kvarvarande 20 % så försvinner hälften i fas 3. När man läser om lovande läkemedelskandidater i fas 2 bör man alltså räkna med att sannolikheten för en marknadslansering endast är 10 % (se längst ned i inlägget för källhänvisning).
För att dela denna risk brukar små läkemedelsbolag ofta tekna distributionsavtal innan de kliniska prövningarna slutförts. På så sätt kan små läkemedelsbolag finansiera flera kliniska prövningar samtidigt som större läkemedelsbolag erhåller förmånliga distributionsavtal. Ett bra exempel på hur den här lösningen kan hjälpa ett mindre bolag är Diamyd där Ortho-McNeil-Janssen Pharmaceuticals betalade närmare en halv miljard kronor för olika milstolpar innan vaccinet misslyckades i fas 3 studier.

Försäljning

Att marknadsföra och sälja ett läkemedel är långt ifrån okomplicerat och en oskicklig ledning kan snabbt urholka lönsamheten. Det här är en risk som ofta förbises i de mer eller mindre fantasifulla uträkningar som publiceras på Redeye. Läkare är oerhört uppassade av olika läkemedelsföretag och konkurrensen om deras uppmärksamhet är stenhård. För att framgångsrikt lansera ett läkemedel krävs det därför både djupa fickor och en del småfula knep för lyckas. De regulatoriska kraven för reklam är dessutom mycket hårda och läkemedelsföretag får ofta böta då de hävdat verkan som ej kan styrkas av kliniska studier eller då sponsring av patientföreningar tagit olämpliga former.
Företag som har en fungerande struktur för produktion, distribution och marknadsföring har därför  oerhörda kostnadsfördelar jämfört med små läkemedelsutvecklande bolag. Därför är det mycket vanligt att företag köps upp i samband med eller efter fas 3 studier. Avkastningskraven inom de etablerade läkemedelsföretagen är dock mycket höga vilket gör att det utvecklande bolaget endast erhåller en begränsad andel av den totala potentialen.
En ny generation av distributionsorienterade läkemedelsbolag som Meda och Valeant Pharmaceuticals har därför etablerat sig. Dessa bedriver inte egen forskning vilket minskar overheadkostnaderna för de lanserade substanserna och kan därför ofta vinna budgivningar för attraktiva substanser. Med sin etablerade försäljningsorganisation kan de därefter sälja sina läkemedel med långt högre effektivitet än ett enskilt småbolag.

Konkurrens

En olycka kommer sällan ensam och detsamma gäller läkemedel. När en lovande substans identifierats beror det ofta på att man identifierat de vitala mekanismerna i en biokemisk process. Dessa processer är ofta mycket komplexa vilket innebär att man nästintill alltid kan ta fram ett stort antal kandidater för att behandla en viss sjukdom. Dessutom kan kemisk likhet utnyttjas för att minska utvecklingskostnaderna vilket innebär att det finns ett finansiellt incitament att utveckla läkemedel som liknar redan etablerade substanser.
Det är därför osannolikt att ett läkemedel kan bibehålla ett monopol under sin patenttid vilket ställer ytterligare krav på marknadsföring och kostnadseffektivitet. Som jag redan nämnt kräver dessa läkemedel dock en uppstartstid innan de godkänts och innan man investerar i ett läkemedelsbolag bör man genomföra en ingående konkurrentanalys med hjälp av www.pubmed.org och Google scholar.

Sammanfattning

De bolag som ännu inte har avslutat sina kliniska prövningar bör undvikas. Det finns aldrig några garantier för att dessa ska bli framgångsrika. Substanser förs inte ut på marknaden om de inte är ”mycket lovande” men även av dessa bör man räkna med att endast var tionde når marknaden. Dessutom finns det inga garantier för att företagsledningens kompetens äver sträcker sig till försäljningsfasen. Förutom sina vanliga kriterier bör man i läkemedelsbolag ställa följande krav:
  • Läkemedlen skall redan vara godkända i kliniska prövningar. Alternativt vara registrerade som medicinteknisk produkt vilket innebär lägre regulatoriska krav och en marknad som mer liknar vanliga konsumentprodukter.
  • De kliniska i prövningarna skall vara noggrant genomförda och alla påståenden som lämnas i bolagets officiella information om en produkt skall kunna härledas till forskningsstudier.
  • Ett distributionsavtal skall redan vara tecknat för centrala produkter. Alternativt skall ledningen ha bevisat att den klarar av att den kan hantera försäljningsprocessen.
  •  

Sedeslärande exempel

För den som har svårt att följa dessa riktlinjer så kan jag tipsa om Pfenix bioteknikportfölj som han tidigare redovisat på Redeye.se. Han har inte uppdaterat den på ett tag (senaste uppdateringen här) men jag tar mig friheten att adoptera den för detta inlägg och alla förändringar avses från 2010-04-12 då Pfenix skapade portföljen utifrån de bolag som då var populära på Redeye.

Diamyd Medical B
Köp: 132,25 kr
Kurs: 10,25 kr
Värdeförändring: -92,3 %

EpiCept
Köp: 14,80 kr
Kurs: 0,37 kr
Värdeförändring: -97,5 %

Eurocine Vaccines
Köp: 46,50 kr
Kurs: 4,4 kr
Värdeförändring: -91,5 %

Karo Bio
Köp: 8,40 kr
Kurs: 0,35 kr
Värdeförändring: -95,8 %

Neurosearch
Köp: 224,90 kr
Kurs: 3,74 kr
Värdeförändring: -98,4 %

Neurovive Pharmaceuticals AB
Köp: 51,50 kr
Kurs: 18,00 kr
Värdeförändring: -65,0 %

Topotarget A/S
Köp: 6,70 kr
Kurs: 2,15 kr
Värdeförändring: -68,9 %

Total värdeminskning: -87,1 %
Värt att notera med bakgrund av vad jag skrivit är även att EpiCept faktiskt fått ut ett läkemedel på marknaden (Ceplene). Men att man under kommersialiseringsfasen inte fått fram en konkurrenskraftig produkt.

Källhänvisning
Well-conducted Phase II clinical trials provide the data required to determine whether there is a case to be made, both scientifically and commercially, for progressing a drug candidate into Phase III trials. At present, however, Phase II success rates are lower than at any other phase of development. Analysis by the Centre for Medicines Research (CMR) of projects from a group of 16 companies (representing approximately 60% of global R&D spending) in the CMR International Global R&D database reveals that the Phase II success rates for new development projects have fallen from 28% (2006–2007) to 18% (2008–2009), although these success rates do vary between therapeutic areas and between small molecules and biologics. As the current likelihood of a drug successfully progressing through Phase III to launch is 50% (Nature Rev. Drug Discov. 10, 87; 2011), the overall attrition of late-stage drug development seems to be unsustainably high.

Arrowsmith J. Trial watch: Phase III and submission failures: 2007–2010. Nature Reviews Drug Discovery. 2011 Feb;10(2):87–87.

Arrowsmith J. Trial watch: Phase II failures: 2008–2010. Nature Reviews Drug Discovery. 2011 Maj;10(5):328–9.

58 kommentarer:

  1. Ojoj, vilka nedgångar. Just sådant som gör att man kanske bör undvika små läkemedelsbolag? Kanske off-topic, men själv kör jag Johnson & Johnson när det gäller läkemedelsaktier. Något mindre risker där:-)

    Enda mindre läkemedelsbolag jag ens kikat på är BioGaia(om det nu klassas som läkemedelsbolag).

    Ser fram emot analysen och kör en vild gissning på Biogaia!

    Mvh
    Gustav

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utmärkt förslag som också borde upp på listan, däremot inte det som kommer till nyår.

      Radera
    2. Fördelen med usla branscher är att de ibland innehåller bra företag som dras med en "branschrabatt".

      Biogaia skulle jag klassificera som ett företag med en medicinteknisk produkt. Jag vill även minnas att jag tittade på dem lite översiktligt för ett tag sedan och inte var helt imponerad av deras effekt. Bör göra det igen nu när de blivit så billiga och jag återstartat mitt intresse.

      Radera
    3. Kom att tänka på Karolinska Development också. Anledning till intresset från Biogaia var att jag såg dem på Sempers magdroppar till barn, så går det när man är föräldraledig och nördigt aktieintresserad:-)

      Mvh
      Gustav

      Radera
  2. Det verkar vara ett vinnande recept att blanka små läkemedelsbolags aktier? Om nio av tio bolag i genomsnitt kommer att gå putten borde det vara mycket lönsamt. Om du har möjlighet kan du väl gå tillbaka säg fem år och ställa samman en lista över små noterade läkemedelsbolag (så att det inte blir ett urval av redan konstaterade i efterhand) och lägga på courtagekostnader och övriga utgifter som är specifikt förknippade med blankning.

    Din ursprungliga idé kanske fungerar - fast tvärtemot det du trodde med buy & hold

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nackdelen är att det är mycket svårt att blanka små bolag och volatiliteten i dem skulle även göra det mycket riskfyllt.

      Radera
  3. Bra inlägg, bra beskrivet!

    Jag slänger in en gissning på.... Moberg Derma.

    SvaraRadera
  4. Utmärkt läsning, tack!
    / Bullen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv, jag har en hel del skrivkramp och all positiv feedback fungerar som incitament för att fortsätta tampas med den ;-)

      Radera
  5. Jag tycker Arocell kommit långt på vägen..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med en mycket kompetent ledning ska också tilläggas.

      Radera
    2. Hittills har jag aldrig varit med om ett läge där en företagsledning bestått av idioter. Om du insisterar på att köpa aktier i bolag som fortfarande befinner sig i produktutvecklingen så bör du snarare prioritera tur.

      Radera
  6. Bra inlägg. Ju fler som inser problemen med dessa bolag, desto bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såg så konstigt ut när jag kommenterat alla andra inlägg (långsam förmiddag här hemma...) så får lägga in ett tack här också ;-).

      Radera
  7. Tack för en väldigt bra förklaring av hur läkemedelsutveckling går till och riskerna som finns, jag sitter och överväger om jag ska investera i Meda och Astra och det här inlägget har varit till stor hjälp.
    En sak jag dock inte förstår är:
    Hur kommer det sig att Astra har problem med att få in nya läkemedel till marknaden för att förhindra intäktsbortfallen? Du skrev att dem stora läkemedelsbolagen har enorma problem med sin interna forskning; jag antar att Astra är ett av dem, men om man tittar på Astras pipeline 2002 finns det 34 läkemedel i fas 3, 33 stycken 2007 och 32 stycken 2012, om man ser på dem siffrorna verkar det inte vara någon betydande skillnad i forskningsresultat. Är det så att dem nya läkemedlen inte är lika intäktsgenererande som dem gamla?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hittade tyvärr ingen statistik för hur många av dessa som nått marknaden varje år men förutom problemen nedanför så tror jag att andelen inköpa läkemedelsprojekt har ökat sedan 2002 (citat från AZ hemsida "18 av 33 projekt i fas II, III eller under granskning av registreringsmyndigheter, har externt ursprung.").

      Det finns flera svårigheter:

      1) Andelen lyckades fas 3 studier för Astra Zeneca har sjunkit ifrån 80 % till 50 % under 2000-talet. När ett läkemedel misslyckas så sent i forskningen innebär det ofta att man investerat ungefär 1 miljard kronor. Det här är pengar som går förlorade och måste återbetalas genom andra lyckade projekt.

      2) De regulatoriska kraven ökar hela tiden vilket gör projekt långsammare och dyrare.

      3) De absolut lättaste målen för läkemedel är redan identifierade. Sjukdomar som ur ett enkelt förlopp ur ett biologiskt perspektiv har vi förstått länge. Det man måste göra i dagsläget är att lösa problem med mer komplexa orsakssamband. Ett bra exempel är om vi jämför PSA-test (blodprov som visar på prostatacancer) med ett liknande test för cancer i bukspottkörteln som just nu utvecklas. I PSA testet söker man efter ett specifikt antigen som bildas som reaktion på förändringar i prostatan. I bukspottsfallet behöver vi istället använda en komplex algorithm som kombinerar 20 olika proteiner för att få en tillräcklig precision.

      För diagnoser fungerar det här helt okej. Att testa 20 proteiner istället för 1 är lite dyrare men annars blir det ingen skillnad. I liknande situationer för läkemedel blir det däremot skitsvårt eftersom man helst vill ha ett läkemedel som binder till ett enzym eller något annat mål som förhindrar sjukdomsprocessen. Ju mer grundforskningen utvecklas, desto lättare blir det (vi kommer alltid hitta nya läkemedel) men för varje nytt läkemedel krävs nya framsteg.

      AstraZeneca och Meda är tillräckligt stora för att kunna parera problemen jag beskriver. Men deras bakgrund innebär även att de står inför helt olika utmaningar.

      Meda har på många sätt varit drivande i den "nya" läkemedelsmarknaden då man köper läkemedelsrättigheter och därefter utnyttjar en stark försäljningsorganisation för att skapa lönsamhet. Det här syns även i bolagsstrukturen då de har 2 600 medarbetare, varav cirka 1 550 är verksamma inom marknadsföring och försäljning.

      Astra Zeneca är en traditionell jätte och när deras patent går ut så kommer lönsamheten att minska. Däremot är de i dagsläget enormt lönsamma och jobbar dessutom stenhårt med att anpassa sig till den nya marknaden.

      Så båda bolagen är superintressanta. Meda har nog en rakare utvecklingskurva men Astra Zeneca är både lägre värderat och ger en bättre kortsiktig utdelning. Så frågan är hur mycket de kan tänkas tappa under omställningen.

      Radera
    2. Tack så hemskt mycket att du tog dig tid att skriva ett så pass utförligt svar, är till stor hjälp då företag oftast brukar vara mycket bättre på att belysa möjligheterna istället för problemen vilket blir ett problem vid riskkvantifiering.
      Önskar dig lycka till med bloggen och framtida investeringar.

      Radera
  8. Tycker Aerocrine är ett spännande inslag i min portfölj. Har patent på sitt instrument för att upptäcka astma.

    Ägarlistan är väldigt intressant;
    Novo A/S 27,0%
    Invifed AB c/o Investor AB 24,7%
    HealthCap 13,4%

    Dom blev även uppflyttade till medcap listan 1 januari.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Medicintekniska produkter som fungerar är alltid intressanta. Däremot så har försäljningen av produkten inte tagit fart trots att man funnits på marknaden ett tag. Om de lyckades bevisa att de kan sälja produkten tycker jag att det skulle vara intressant. Fram till dess håller jag mig däremot på behörigt avstånd.

      Radera
  9. Svar
    1. Är direktdiskvalificerade eftersom de inte har avslutat sina fas 3 studier. Däremot är det positivt att de har en stor och stark partner vilket gör att man kanske kan räkna på framtida intäkter om de lyckas.

      Radera
  10. Jäklar ! Ursäkta att jag svär...Anledningen är att det här var den bästa/mest intressanta artikeln jag läst på 3-4 månader och jag bevakar ju det mesta som händer i världen alltifrån politik/samhällskunskap/ekonomi...

    Så det blir en stor guldstjärna !

    SvaraRadera
  11. Hej!
    En aktie som är ganska rekommenderad är Roche. Har du tittat något på denna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej men jag har faktiskt haft en mycket liten kontakt med dem. De har nämligen börjat med såddfinansiering till små bioteknikföretag och hade en utlysning tillsammans med Uppsala Innovation Centre. Tyvärr gick pengarna till någon annan...

      Dessutom vet jag att de tidigare har haft rykte om sig för att ha hög framgångsfrekvens i fas 3 studier. Däremot låg de bakom två av de största misslyckandena 2010 och jag vet därför inte om de har kvar den premiumstatusen (som jag annars skulle vara skeptisk till, någon måste alltid vara bäst).

      Radera
  12. Hej!

    Superintressant, men jag har en invändning på råden om att hålla sig borta. Om vart tionde bolag vaskar fram ett läkemedel som når marknaden så borde det inte vara svårare än att leta efter de bolag som är seriösa och därefter beräkna efter bästa förmåga hur mycket pengar bolagen i fråga kommer att tjäna vid lyckat utfall (givet alla kostnader med marknadsföring m.m. som du räknar upp). Multiplicera sedan med 1/10 som är sannolikheten för lyckat utfall så fås den rimliga värderingen.

    Eftersom det här är en otroligt svår och osäker räkneövning så bör man sedan lägga till ytterligare säkerhetsmarginal på, säg, ytterligare en faktor två till tio eller något sådant.

    Får man tag i aktierna för denna värdering så borde man i det långa loppet gå plus men min gissning är att dessa förhoppningsbolag värderas som att det är kanske 50-100 % sannolikhet för lyckat utfall och därtill är det lyckade utfallet ett önsketänkande.

    Eller så satsar man på säkra kort, dvs. någon eller några av jättarna...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet är ju just det att värderingen i dagsläget är fel. Dels på grund av att man överdriver sannolikheten för ett lyckat utfall.

      Men även eftersom man i riskvärderingen fokuserar alldeles för mycket på vad som är unikt för läkemedelsbranschen. Förutom risken att misslyckas har man ju även den normala företagsrisken för att misslyckas med själva marknadsföringen.

      Radera
  13. Jag tänkte väl det. Jag har hållt mig borta från denna typ av bolag och aldrig brytt mig om försök till värdering...

    Marknadsföringsrisk osv. måste man naturligtvis ha med i beräkningarna också på ett eller annat vis genom att lägga på marginal någonstans.

    Det finns ju de som hävdar att marknaden är effektiv (EMH) men det är ju uppenbart när det gäller denna typ av bolag att det inte stämmer. Värderingen ska ju förmodligen ner med en faktor 50 på de flesta av de små läkemedelsbolagen för att det ska vara rätt prissättning.

    SvaraRadera
  14. Hej,
    Tack för ett bra inlägg.

    Betr din bakgrund. Känner du till Premacure? Ett onoterat bolag med säte i Uppsala. Bolaget hade en extra bolagstämma strax innan jul. Där beslutades att styrelsen fick mandat att inleda en fsg av verksamheten. Enl rykten är det ett stort pharmabolag som är intresserat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner faktiskt inte till dem. Det enda jag kan avgöra med min bakgrund är att kontoret ligger i kontorsutrymmen som tillhandahålls STUNS/UIC och det står även på hemsidan att de har stöd av STUNS så det är inte direkt spännande information :P.

      När jag sökte på dem såg jag även att sådana rykten har funnits tidigare: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3357173.ece

      Radera
  15. Önskar att alla som är nya med aktier eller handlar med aktier sedan tidigare skulle läsa detta inlägg.

    Sorgligt med alla dessa investerare som tror dem skall bli rika på det nya botemedlet för cancer.

    Undrar om överflödet av forskningsbolag på börsen är en tillfällig grej, eller om det varit så länge? Känns inte som den typen av bolag som hör hemma på börsen...

    Ägde ett mindre innehav i finska Orion Pharma, som väl är att klassificera som ett klassiska pharma bolag, om än av det mindre slaget.

    Fina kvaliteer, väldiversifierat med allt från diagnos och veterinärprodukter till parkinsonsmedicinen stalevo.

    Aktieägarvänligt, fin utdelningshistorik och ett företag som känns väldigt i skymundan, aldrig hört det nämnas i ett svenskt sammanhang.

    Sålde dock före jul efter en större uppvärdering, till fin avkastning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tittade faktiskt på Orion i somras och tyckte det verkade intressant

      Antalet små läkemedelsbolag på börsen tror jag har ökat. Anledningen till det är att man numera har otroligt fina företagsinkubatorer på de flesta universitet. De här bolagen kräver i allmänhet stora investeringar och om man inte lyckas attrahera riskkapital så blir börsen en naturlig lösning.

      Radera
  16. Intressant och nyttig läsning.Vad tycker du om NeuroVive och passar de kanske in på beskrivningen nedan från din blogg?


    "Däremot tycker jag att själva industrin är intressant och jag ser stora möjligheter där man istället för att utveckla nya produkter skulle ta fram nya metoder att använda kända substanser. Genom att till exempel förpacka en aktiv substans i en bättre bärare erhåller man nämligen både patenterbarhet och konkurrensfördelar, samtidigt som risker och kostnader är lägre än vid nyutveckling."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tanke på att bolaget bildades 2000 så verkar det onekligen som att deras time to market är klart längre än de bolag jag avsåg.

      Förmågan hos aktiespekulanter att hitta anledningar till varför just bolag X är annorlunda är i det närmaste oändlig hos vissa människor. Mitt enda råd är därför att göra en egen värdering och inte lägga tid på personer som försöker sälja aktien till dig. Det finns nämligen alltid anledningar till att köpa små läkemedelbolag, men i slutändan så går det tungt för majoriteten.

      Radera
  17. Tackar för ett mycket välskrivet och intressant inlägg. Har du tittat på Oasmia och deras plattform XR-17?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tog mig nästan två dagar att läsa på om Moberg Derma och jag har därför kommit fram till att min avkastning på satsad tid blir bättre om jag håller mig borta från läkemedelsbolag.

      Så det enda jag vet om Oasmia är var deras huvudkontor ligger.

      Radera
  18. Hej,

    Tack för bra läsning. Borde inte Enzymatica då vara en klockren investering?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset.

      Jag kan inte uttala mig om bolaget. För att vara klockrena had de behövt gå med vinst. Men som det ser ut nu handlar det helt och hållet om vad de kunnat uppvisa i kliniska tester. Jag återkommer.

      Radera
  19. Min analys; de behöver sälja utanför Skandinavien!

    SvaraRadera
  20. Apropå tester kom det en pressrelease idag... http://www.aktietorget.se/NewsItem.aspx?ID_News=69823

    Jag väntar nyfiket på din analys!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan tyvärr ta en hel del tid eftersom det finns så lite forskning på området.

      Om trypsinet uppfyller det som påstås skulle det vara en helt enorm upptäckt. Men tekniken bygger på hypoteser från 60-talet och de enda forskarna som har publicerat relevanta artiklar på området är de forskare på Island som har arbetat med proteinet åtminstone sedan 1993.

      Om den här upptäckten var lika lovande som Enzymatica utlovar så är det helt enkelt inte rimligt att man på 20 år inte har lyckats publicera preliminära resultat i en av de stora tidskrifterna (Nature, Science, British Medical Journal etc) eller fått till avtal med en större läkemedelsleverantör.

      En review på området skrivet av gruppen: http://www.hindawi.com/journals/bmri/2013/749078/abs/

      Radera
    2. Jag återkommer när jag har pratat med en virolog.

      Radera
  21. Tack, jag kommer följa det med intresse. Jag har provat ColdZyme fyra gånger och inser att jag betalat typ en tusenlapp för kalaset men på något vis känns det rimligt för att slippa förkylning

    SvaraRadera
  22. ... skriver att vi måste vänta på kliniska studier, grejen är att enzy säljer otc som inte kräver dyra studier.

    SvaraRadera
  23. Hej igen,

    Tack för tipset om ovan review. Den gör att jag tror ännu mer på köldanpassat torsktrypsin och det faktum att Ezymatica har färdiga registrerade medicinteknikprodukter, klass I hos läkemedelsverket, (ColdZyme Munspray och PeriZyme Tuggummi) gör mig intresserad av både produkt som aktie.

    Det enda som saknas nu tycker jag är att få full fart på försäljningen och skapa intäkter som försvarar de pengar som just nu bränns i bolaget. Jag antar att de behöver hjälp med försäljningen med någon större läkemedelspartner på något vis.

    Feedback från dig/virologen?

    Daniel

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är tyvärr ganska skeptiska. Känns som att halten antingen bör vara för låg för att fungera eller så hög att det separerar epitelcellerna från varandra vilket ökar risken för infektioner och även kan orsaka smärtsamma sår.

      Vi har bara tittat på det någon timme men med tanke på hur lite uppmärksamhet forskningen fått så verkar islänningarna inte ha övertygat särskilt många forskare.

      Radera
  24. Vart skulle det (sprayen?) kunna orsaka smärtsamma sår? I halsen eller magen eller vad?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där du sprejar den ;-).

      Trypsin är jättebra på att klyva proteiner vilket ger den anti-viral verkan i tillräcklig koncentration. Men vid en så hög koncentration kommer även de ytproteiner som sitter på våra celler att klyvas vilket gör att epitelceller inte kan binda till varandra (vilket orsakar sår).

      Radera
    2. Ja men ursäkta men är det inte därför de har angivit en utprövad dos; dvs två sprayningar i halsen varannan timme vid behov? Jag har använt fyra flaskor och inte kännt av något sår i halsen, halsbränna edyl men dock märkt att den stoppar mig från att gå in i förkylningen. Det är väl inte unikt med läkemedel att det gäller att dosera rätt? Låter mer som att virologen försöker belägga sin skeptism men saknar riktiga argument.

      Radera
    3. Det betyder att dosen är tillräckligt låg för att inte skada cellytorna. Men hur vet du att dosen är tillräckligt hög för att faktiskt stoppa virusen från att infektera dig?

      Anekdotiska bevis influeras tyvärr alltid av placebo-effekten och det är därför som t.ex. Echinea är så populärt mot förkylning (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15514883.ab) och det är därför jag är skeptisk mot läkemedlets kliniska verkan. Däremot kan självfallet naturläkemedel ändå vara en intressant nisch (t.ex. Midsona: http://www.borsdata.se/comp/mson).

      Radera
  25. http://www.redeye.se/aktiebloggen/enzymatica-mitt-forstaval-i-bioteknik-sektorn

    SvaraRadera
    Svar
    1. inkl http://aktietorget.se/NewsItem.aspx?ID=66668 ...

      Radera
    2. Hittar tyvärr inte någon vetenkskaplig publikation från Cecilia Ahlström Emanuelsson på ämnet. Har du den?

      Radera
  26. Vad tror du om biotec pharmacon www.biotec.no? de har en godkänd lökemdelsprodukt men saknar fullständigt avtal utan är i förhandling kring avtal.

    SvaraRadera
  27. Hur ser du biotec pharmacon (www.biotec.no). De har avslutat sin fas 3 studie med negativt resultat men har istället blviit godkända som läkemedelsprodukt (Det var tydligen behållarna som gjorde substansen instabil under fas 3 studien enligt biotec). De ligger just nu i förhandling kring distrubition med Smith and Newphew och har tagit in nya pengar under sommaren. Dock undrar jag hur du ser på substansen (Woulgan) bevisade verkan?

    SvaraRadera
  28. Mycket intressant läsning! Som nån skrev: det mest intressanta jag läst på flera månader!

    Men om man tittar på ett bolag som Oncology Venture då, eliminerar man då inte en stor del av riskerna? Vore intressant med dina synpunkter om OV, och gärna även Immunicum som flera menar är ett mycket lovande företag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om de har löpande intäkter så visst. Men det faktum att de noterat sig på aktietorget i Sverige indikerar att alla specialister på riskkapital har konstaterat att bolaget inte är attraktivt.

      Radera