Uppdatering om Brookfield och andra Limited Partnerships

Jag fick en rätt sur kommentar på ett gammalt inlägg där jag varnar för Brookfield Renewable Partners och liknande bolag vilka drivs som Master Limited Partnerships (länk). Ett Master Limited Partnership är den anglosaxiska motsvarigheten till ett kommanditbolag vilket enklast kan betecknas som en mellanform mellan aktiebolag och handelsbolag  då andelsägare är uppdelade som antingen aktiva bolagsmän som har ett obegränsat ansvar för lån o.s.v. samt tysta bolagsmän vilka bara riskerar det kapital som de själva investerat i bolaget. Skatteverket har arbetat med den här typen av bolag då man i ett kommanditbolag ska betala skatt på utdelningarna som om det är en inkomst från näringsverksamhet och flera investerare/förvaltare som är delägare i ett Master Limited Partnership drivit fall om att det bör behandlas som en inkomst från kapital vilket innebär att de ska slippa betala sociala avgifter på inkomsterna.

Samtidigt finns det ett antal börsnoterade amerikanska och kanadensiska bolag som bedrivs i form av Master Limited Partnerships och där hamnade andelsägare i kläm enligt Skatteverkets ställningstagande från 2013.

Skatteverkets ställningstagande 2013
Skatteverkets uppfattning är att de löpande intäkterna från en MLP varken är inkomst av utdelning eller annan avkastning eftersom intäkten ska beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Av 24 kap. 2 § IL framgår att reglerna i 42 kap. 42 § IL inte ska tillämpas på inkomster av näringsverksamhet. Detta innebär att Skatteverket anser att den delägarbeskattade näringsinkomsten inte ryms i 42 kap. 42 § IL. Det får till följd att även om andelen i den utländska juridiska personen får förvaras på ett investeringssparkonto, så är inte intäkten en sådan som enligt nämnda paragraf är undantagen från beskattning. Det innebär enligt verket att intäkten ändå ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Skatteverket anser att om en fysisk person avyttrar en andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska kapitalvinst och kapitalförlust beräknas enligt bestämmelserna i 52 kap. IL. För mer information om Skatteverkets uppfattning om beskattningen se ”Gemensam eller särskild beräkning av inkomst av näringsverksamhet för obegränsat skattskyldig enskild näringsidkare när verksamhet bedrivs även i utländskt handelsbolag” (dnr 131 138998- 11/111).

Ställningstagandet innebar att man som andelsägare kunde skatta eventuell vinst från en andelsförsäljning som en inkomst av kapital, men att inkomst från utdelningar var en form av inkomst från näringsverksamhet och därför ska omfattas av sociala avgifter. Under 2015 har Skatteverket efter diverse rättsprocesser däremot gjort ett nytt ställningstagande vilket är mer förmånligt för småsparare.

Skatteverkets ställningstagande 2015
Om det däremot är fråga om en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat utanför EES där delägarens innehav inte ger möjlighet att medverka i ledningen och kontrollen (d.v.s. ingen direktinvestering) får delägaren välja att bli beskattad i inkomstslaget kapital (i stället för inkomstslaget näringsverksamhet) enligt bestämmelsen i 13 kap. 4 § IL om det är fördelaktigare.

För en småsparare innebär det här att det inte är någon skillnad på att investera i MLPs och vanliga aktiebolag i USA och Kanada så länge man inte lyckas köpa en väldigt stor del av bolaget.

Eget ansvar som investerare

Jag blir lite mörkrädd när jag sökte information i frågan då många verkar anta att banken gör rätt. När vi lämnar in vår deklaration innebär det att vi signerar och tar ansvar för att deklarationen är rätt och det gäller även för de förtrycka uppgifterna. Upptäcker man då någonting tvetydigt är det därför alltid en bra idé att kontakta Skatteverket och fråga (länk).