Lista på intressanta bolag screenade utifrån #PrataPengars intervju med 40 % 20 år

Klicka på figuren för att göra den större.

40 % 20 år gästade aktiepodden #PrataPengar i senaste avsnittet vilket inspirerade mig att göra en lite snabb slagning på Börsdata utifrån de nyckeltal som han tog upp som särskilt viktiga. För den som är snål kommer dessutom programmet med en rabattkod för en månad gratis på Börsdata.se som är skapat av 40 % 20 år och är en fantastisk trevlig tjänst som jag använt för att ta fram tabellen här ovanför. Tabellen består av nyckeltal och gränsvärden som 40 % 20 år nämnde som viktiga i podden och några personliga favoriter. Screening är för mig aldrig mer än det första steget av flera i jakten på nya bolag men det är förvånande hur screeners med olika infallsvinklar kan generera nya uppslag och även identifiera vissa riktiga toppkandidater som är med i flera. I just den här screeningen är följande bolag sådana som jag bör komma ihåg för framtida analyser:

Bredband2: Min egen bredbandsleverantör, de har prisat in sig aggressivt i de öppna fibernäten och gör ändå vinst samtidigt som de har utrymme att höja priserna.

G5 Entertainment: Att jag inte trodde mer på min egen analys var ett stort misstag och just nu är bolaget för dyrt. Vad jag skrivit om bolaget finns tillgängligt här.

StrongPoint: Ett norskt bolag specialiserat på att hjälpa butiker att bedriva sin verksamhet mer effektivt. Med fokus på kontanthantering och fysiska butiker har bolaget rejäl motvind och låg värdering. Inte min typ av bolag men Fläderblom har skrivit en väldigt bra analys av bolaget här.

Raute: Ett finskt bolag som levererar utrustning och service till träindustrin. De ekonomiska nyckeltalen innebär att bolaget väldigt ofta förekommer i screeners och man är marknadsledande inom bland annat utrustning för plywoodindustrin. Min invändning är att sektorn är för komplex för att jag ska dra igång en analys.

Siili Solutions: Konsultbolag fokuserat på digitalisering med fokus på industriapplikationer och tekniktunga kapitalvaror. Har äntligen börjat producera rapporter på engelska vilket saknats tidigare.

Brdr. Hartmann: Världens ledande tillverkare av äggförpackningar? Precis som Raute ett bolag som alltid dyker upp i screeners men för låg tillväxt för min smak.

Tomra Systems: Långsiktig Investerings analys klargör varför det här är industribolaget nummer 1 på listan över bolag jag är sugen på.

I.A.R Systems: Programvaruutvecklare för inbäddade system som alltid är värt att följa.

Sectra: På tok för dyrt så länge jag kan minnas men värt att nämna då de en gång i tiden levererade realtidsdata via satellit till 40 % 20 år när ha var day trader.

HomeMaid: Städbolag fokuserat på RUT och sedan länge på min bevakningslista. Länk till analys.

Jag har en hel del andra bolag som jag funderar på också och kommer återgå till Laxanalyserandet nu när det lugnat ner sig på jobbet. Men särskilt Bredband2, Raute, Siili, HomeMaid och Tomra är bolag som jag ser som högintressanta samtidigt som de har en rimlig prissättning eller åtminstone bara är något dyrare än önskvärt för köp.

Varför vissa norska bolag inte omfattas av utländsk källskatt

En fråga som jag har funderat över är varför det inte dras någon källskatt för vissa norska bolag. Svaret på den frågan är inte helt lätt eftersom det finns tre olika vägar Norska bolag kan går för att en utdelning ska bli skattefri men signaturen tsgm på Hegnar.no gav mig för ett tag sedan en bra beskrivning.

• Bolaget kan lämna utdelning från sin overkursfond. Det här innebär att bolaget skriver ned sin overkursfond som är en post i bokföringen för tillskott av kapital från aktieägarna. Utbetalningar innebär alltså att aktieägarna får tillbaka sina egna pengar och när denna post är dom kommer skatt på utdelningarna återigen att dras. Det här är fallet i exempelvis Marine Harvest.
• Det finns ett undantag från huvudregeln om att 15% källskatt  ska dras i bolagets "hemland". Det är om bolaget i fråga är verksamt i Sverige och har registrerat sig hos svenska bolagsverket som en filial till huvudbolaget. De viktigaste kraven är att det skall finnas ett eget driftsställe i Sverige och att det skall vara en egen bokföring för filialen. Det här innebär att Atea skattas på samma sätt som svenska aktier, d.v.s. ingen utländsk källskatt på Atea.
• Bolaget är noterat på Oslobörsen men har sitt säte i ett land där man ej skattar på utdelningarna. Jag har beskrivit den motsatta situationen för utländska bolag i Sverige vilket innebär 15 % utländsk källskatt på t.ex. Millicom (länk) och i Norge finns det bland annat flera rederier registrerade på Bermuda vilket innebär skattefria utdelningar.

Portföljuppdatering och nytt Twitterkonto för bloggen

Att det är tyst på bloggen brukar betyda att det är fullt upp på andra fronter. I det här fallet är det min doktorandtid som går mot sitt slut och den IT-plattform vi utvecklat för forskare i utvecklingsländer verkar kunna bli ett populärt verktyg både i Afrika och Europa (om någon undrat varför jag har ett stort intresse för teknikbolag och bolag i Afrika har ni svaret där). En bieffekt av det är att jag har skaffat ett twitterkonto för bloggen (@aktieing) då jag behöver mitt eget namn för diskussioner om hur vi ska utveckla framtidens forskning då forskarkollegor söker på namnet och lägger till mig.

En fotnot värd att beakta i sammanhanget är även om jag inte håller hårt på min anonymitet driver jag bloggen under pseudonym. Att folk som känner mig kan koppla ihop de två identiteterna har jag inga problem med. Däremot vill jag precis som gamla tiders skribenter försöka hålla isär min skribent-identitet och personlighet då det gör det lättare att som skribent släppa sina egna värderingar och ego. Som privatperson har jag till exempel väldigt starka åsikter om hur vi hanterar privata företag inom offentlig sektor. Som Aktieingenjören är det däremot egentligen bara två frågor som är relevanta, sannolikheten för att regeringen får igenom sin politik och hur det påverkar företagen. Det här dualistiska förhållningssättet är numera ganska ovanligt i Sverige men vanligt i mer repressiva samhällen och jag ser det som ett både nyttigt och lärorikt experiment att utöva det.

Dessutom har det skett en mindre förändring i portföljen som jag vill flagga för. Jag har skalat ned en aning på Atea i syfte att öka mitt innehav i Ubiquiti till vad som kan anses vara en ”standardpost”. En standardpost innebär i sammanhanget den summa pengar jag satsar på att investera i ett bolag och jag brukar undvika att öka eller minska mina innehav utöver denna summa. I dagsläget motsvarar en standardpost ungefär 7 % av portföljens värde. Efter den affären ser portföljen ut enligt följande:

Att jag ökat i Ubiquiti beror på att man har en väldigt lovande guidning samtidigt som en riktigt risig rapport från en blankaraktivist pressat kursen. Jag har med hjälp av tredjepartsinformation utvärderat flera av påståendena som gjorts i rapporten och det verkar bara vara smutskastning (länk). Den stora behållningen har därför förutom den lägre aktiekursen varit att lära mig mer om de praktiska skillnaderna mellan amerikansk och svensk investerarkultur. I Sverige är normen i startupsektorn att grundarna följer med bolaget genom hela resan och ofta är huvudägare i bolaget även i mogen fas. I USA har men däremot en mer processorienterad syn där entreprenörer ofta tar en ganska tidig exit och ersätts av mer erfarna managementspecialister. I det sammanhanget är Robert Pera en udda fågel och amerikanska investerare verkar även vara väldigt bundna till rapporter i sitt agerande vilket skapar stor osäkerhet när någon ifrågasätter rapporternas tillförlitlighet.

För den som vill få en djupare bild av Ubiquiti rekommenderar jag Ubiquitis senaste investerarpresentation (länk) som även ger en god bild av Robert Pera. Jag har i text alltid uppfattat honom som väldigt intensiv och övertygad men det är intressant att se honom beskriva sin egen resa. På det stora hela påminner han om Olov Sandberg (grundare Vitec) som jag pratade med för några år sedan (länk). Entreprenör med högt självförtroende och hög självkritik gör många misstag men så länge de hanterar risker bra blir företagen ofta enorma succéer. Länge var jag lite skeptisk till Robert Peras riskbenägenhet men efter att ha grävt djupare kan jag konstatera att även om han grundade Ubiquiti med hjälp av kreditkortsskulder kommer han från en välbärgad familj som nog hade löst situatione om det gått illa. På investerarpresentationen (länk) ger han även en djupare inblick i sin hantering av risk inom Ubiquiti vilket är betryggade. På frågestunden efter presentationen pratar han till och med mer om sina misslyckanden och vad han har lärt sig än om hur de mer framgångsrika idéerna har lagt grunden till en miljardkoncern. Vilket är lite upplyftande när man jämför med finansproffs som Karl-Johan Persson där det är väldigt svårt att egentligen utreda vad som går fel.

För att finansiera köpet valde jag att sälja aktier i Atea då vi just nu kar vår buffert med likvida medel. Det svider att göra det och jag håller inte med Aktiespararens analys om utdelningen då kassaflödet i Atea är klart högre än vinsten. Däremot är offentlig sektor i Sverige en stor kund och man är även känsligt för svängningar i den övriga ekonomin i Norden vilket innebar att jag valde att sälja av en del av innehavet.