Extremvärdesnetto, hur påverkar de extrema utfallen lönsamheten på olika börslistor?

Gustav har satt igång en intressant diskussion på sin blogg gällande storleken och lönsamheten på olika börslistor (länk). Jag har redan redogjort för min syn (länk) men 40 % 20 år la upp en del intressanta siffror på sin Twitter som jag jobbat vidare med (originaldata finns en bit ned i flödet) vilket gav ett förvånande resultat. Att volatiliteten på de små börslistorna är högre är ett välkänt faktum, en högre andel av bolagen går riktigt bra och det är även vanligare att små bolag går riktigt dåligt. Det som är intressant för en investerare däremot är nettoutfallet för dessa bolag då det påverkar sannolikheten för en god avkastning.

Jag gjorde därför en mycket enkel uträkning av extremvärdesnettot på de olika börslistorna för att få en snabb översikt över hur de extrema utfallet påverkar avkastningen. Med ett extremt utfall utgår jag från 40 % 20 års definition vilket innebär -50 % de senaste tre åren eller + 100 % under samma tidsperiod. Extremvärdesnettot tar inte hänsyn till den exakta utvecklingen utan beräknas som (kolumn 2 - kolumn 3)/kolumn 4 + 1 = extremvärdesnettot (se figur nedan). I praktiken innebär det här att extremvärdesnettot motsvarar den påverkan extrema utfall skulle ha på en oviktad portfölj som innehåller alla bolag på börslistan och där bolag som gått ned mer än 50 % blivit värdelösa samtidigt som alla bolag som gått upp mer än 100 % har ökat med exakt 100 %. Om det är lika vanligt med extremt positiva utfall som extremt negativa blir extremvärdesnettot 1 vilket då motsvarar 0 % påverkan.

Extremvärdesnettot tar inte hänsyn till den exakta utvecklingen utan beräknas som (kolumn 2 - kolumn 3)/kolumn 4 + 1 = extremvärdesnettot 

Min gissning är att förenklingen gynnar de större bolagslistorna men det är intressant att även om det finns fler positiva utfall på de mindre listorna finns det även fler negativa som påverkar nettot till att bli negativt på både First North och NGM. Hur mycket vikt man bör lägga vid den här typen av argumentation i praktiken är dock osäkert. En stor del av bolagen på First North och NGM är trots allt riktiga skräpbolag och en någorlunda vettig investerare kan kanske sålla bort en signifikant andel av de sämsta utfallen vilket är ett experiment jag just nu håller på med.

I februari 2015 skapade jag nämligen ett "vettigt small-cap index" där jag mekaniskt med börsdata sorterade bort alla bolag med extrema P/S-tal och olönsamma bolag (länk till bolagen). Indexet har bara varit igång i lite mindre än två år så antalet extremfall är lägre än i analysen från 40 % 20 år men efter en svag start har indexet onekligen slagit det riktiga small cap indexet. Totalt är mitt vettiga small cap index upp 28 % sedan starten vilket är i sämre än Mid Cap men bättre än Small cap och ungefär som förväntat utifrån min hypotes och de historiska data som 40 % 20 år publicerat tidigare (länk).

Sammanfattningsvis kan man säga att utfallet de senaste tre åren är osäkert gällande om de mest extrema utfallen är ett argument för att investera på mindre börslistor. Dels har vi haft en enorm uppvärdering av småbolag driven av ökat intresse bland småsparare vilket jag tror förklarar Aktietorgets positiva utveckling. Men samtidigt tror jag att min modell gynnar de större bolagen där extremt negativa utfall är ovanligt under perioden samtidigt som tillräckligt många bolag gått riktigt bra. Det skulle vara intressant att räkna på utfallet mer detaljerat genom att justera extremevärdesnettot med den faktiska utvecklingen på de extrema utfallen. Förslagsvis genom att ange avkastningen på extremvärden i decimalform och sätta alla andra utfall till 1 och sedan summera. Det kräver däremot mer databehandling och tillgång till rådata så vi får se om 40 % 20 år har tid och intresse för det.