Kriser såsom Enron-affären, finanskrisen och BPs oljeutsläpp kan vara helt fantastiska investeringsmöjligheter eller gigantiska värdefällor. Jag har hittills bara investerat i en riktig sådan kris (BP) men jag skulle nog säga att min tilläggsinvestering i Vardia också krävde att jag hanterade precis samma typ av negativa känslor.
Kognitiv beteendeterapi för att behandla nervositet och depression bygger på att man hela tiden lär sig att identifiera och analysera sina negativa tankar. Till en början genomförs det här tillsammans med en psykolog men efter några månader förväntas patienten kunna behandla sig själv genom att identifiera negativa tankemönster som kategoriserats tillsammans med psykologen. De vanligaste av dessa togs upp av artikeln jag länkade i början och är:
1. Mind reading. You assume that you know what people think without having sufficient evidence of their thoughts. “He thinks I’m a loser.”
2. Fortune-telling. You predict the future negatively: things will get worse, or there is danger ahead. “I’ll fail that exam,” or “I won’t get the job.”
3. Catastrophizing.You believe that what has happened or will happen will be so awful and unbearable that you won’t be able to stand it. “It would be terrible if I failed.”
4. Labeling. You assign global negative traits to yourself and others. “I’m undesirable,” or “He’s a rotten person.”
5. Discounting positives. You claim that the positive things you or others do are trivial. “That’s what wives are supposed to do—so it doesn’t count when she’s nice to me,” or “Those successes were easy, so they don’t matter.”
6. Negative filtering. You focus almost exclusively on the negatives and seldom notice the positives. “Look at all of the people who don’t like me.”
7. Overgeneralizing. You perceive a global pattern of negatives on the basis of a single incident. “This generally happens to me. I seem to fail at a lot of things.”
8. Dichotomous thinking. You view events or people in all-or-nothing terms. “I get rejected by everyone,” or “It was a complete waste of time.”
9. Blaming. You focus on the other person as the source of your negative feelings, and you refuse to take responsibility for changing yourself. “She’s to blame for the way I feel now,” or “My parents caused all my problems.”
10. What if? You keep asking a series of questions about “what if” something happens, and you fail to be satisfied with any of the answers. “Yeah, but what if I get anxious?,” or “What if I can’t catch my breath?”
11. Emotional reasoning. You let your feelings guide your interpretation of reality. “I feel depressed; therefore, my marriage is not working out.”
12. Inability to disconfirm. You reject any evidence or arguments that might contradict your negative thoughts. For example, when you have the thought I’m unlovable, you reject as irrelevant any evidence that people like you. Consequently, your thought cannot be refuted. “That’s not the real issue. There are deeper problems. There are other factors.”
Jag skulle vilja generalisera det här konceptet ytterligare och koppla dem till Daniel Kahnemans bok "Tänka, snabbt och långsamt". Därför att jag tror att många av de här negativa tankegångarna handlar om att vi istället för att rationellt och noggrant analysera de data vi har tillgängliga så väljer vi att rationalisera våra åsikter på ett sätt som kräver så lite möda som möjligt.
Vid en börskrasch eller företagsskandal innebär det här att vi spår framtiden (punkt 2 i listan, spådomar) och tolkar allting i en negativ dikotomi (8, dikotomiskt tänkande) där allting kommer att leda till en total undergång (3, katastroftänkande) då vi effektivt filtrerar bort all information om motsatsen (6, filtrering). På samma sätt kan vi i ett tillstånd av eufori gärna ignorera så kallade "baissare" genom att ge dem just etiketten "baissare" eller domedagsprofeter (4, etiketterande), inbilla oss att vi vet vad de egentligen tänker (1, falsk tankeläsning) och därigenom rationalisera varför vi inte på allvar beaktar de argument som motstrider vår egna investeringshypotes (12, rationalisering).
Det är lite fascinerande hur exakt dessa tankegångar gång på gång i kommentatorsfälten där en tidning skriver om en pågående kris eller där en skribent kritiserar ett just nu hyllat förhoppningsbolag. Att kunna känna igen de här olika tankemönstren är därför ett bra sätt att snabbt identifiera när en skribent hänfaller åt stereotyper och förenklat tänkande istället för att göra sig omaket att intellektuellt beakta en frågeställning.
Väldigt intressant koppling du har gjort mellan kommentarer och nervositet och depression.
SvaraRaderaJag läser ofta kommentarer till intressanta nyheter och tycker det är spännande att försöka tolka vad olika personer egentligen vill få fram och hur pass insatta dom egentligen är att så jag sparar ner listan för framtida bruk.
Tack och kul att den är till nytta även för andra.
RaderaDär jag jobbar/pluggar följer vi trigger-diskussionerna intensivt. Nu har de försvunnit ur det offentliga rummet för tillfället, men vi tror inte att faran är över. (Och det här är något som vi ser just som något farligt och därför inte vågar ignorera.) Hos oss märker vi det genom att studenterna oftare och oftare kommer med orimliga krav. (Jag pratar inte om att de förväntar sig att få allt utskrivet i förväg, länklistor, läsanvisningar, osv.) Vi har t.ex. studenter som av religiösa skäl kräver att de ska ursäktas från kursmoment som involverar evolutionen och dess effekt på genetik och proteiner. Dels är det ett problem när människor förväntar sig att vetenskapen ska anpassa sig efter dem, men just biokemi är ett ämne så tätt sammankopplat med evolutionen (vilken är ett faktum btw, inte en teori) att det inte går att separera de två. Kort sagt; om man inte är villig att acceptera evolutionen bör man inte ge sig in i biokemi/molekylärbiologi. Det här får vi dock inte säga då vi riskerar att anmälas för diskriminering. Hur löser man ett sådant problem? Kuggar studenterna för att de inte uppfyller kurskraven? Tbh är det slöseri med både vår och deras tid. :(
SvaraRaderaBtw; "... istället för att rationellt och noggrant analysera de data vi har tillgängliga så väljer vi att rationalisera våra åsikter på ett sätt som kräver så lite möda som möjligt."
Visste du att det finns teorier som säger att anledningen till att vi ofta väljer den lättaste lösningen, dvs. den som kräver minst ansträngning, är att vi är konstruerade för att vara energi-effektiva? Dvs. på cellulär nivå vet vi att cellerna kommer inte att göra av med energi i onödan och man tror därför att det samma gäller för hjärnan. Och att få ont i huvudet när man tänker "hårt" är ungefär motsvarigheten till att bli andfådd vid fysisk ansträngning.
Vad skall detta sluta? Jag är en av Richard Dawkins pojkar. Kan man på fullaste allvar hävda att man skall ursäktas från kursmoment rörande evolutionen med hänvisning till att man tror på än det ena eller än det andra. Asadyrkarna är en eftersatt grupp. Deras krav kommer nästan aldrig upp till ytan.
Radera@Ingenjören
Tack för ett intressant inlägg
Lars
@Therese
RaderaHandlar det om vad någon är beredd att acceptera? Blir lite som när den kristna högern försöker trycka in begreppet intelligent design i undervisningen. Upplägget går ut på att det är två jämnbördiga teorier som ställs mot varandra, och eleverna skall i någon valfrihetssituation kunna välja vilken teori som passar bäst. Evolutionen är fakta. Intelligent design är trams.
Med vänlig hälsning
Lars
Det blir lite som om man höll en kurs i konsten att investera i aktier, och en del hängivna värdeinvesterare skulle hävda att teorin om den effektiva marknaden skulle uteslutas. Den passar inte in i deras drömmar, och sinnesfriden får ju inte störas.
Med vänlig hälsning
Lars
Jobbigt att ni har det så men det är viktigt att hålla isär risken för att någon ska stämma med vilken effekt en stämning faktiskt har, därför att det finns ingen bra juridisk grund för en student som vill stämma en lärare på universitetsnivå. Så i behandlingen av personer som har en konfrontativ syn så skulle jag förorda den gamla militära devisen "firm, fair, friendly" och att inte låta sig provoceras. Om diskussionen är vänlig så kan man hjälpa studenterna med att förstå kursmålen, men om de försöker få till en konflikt så är det bara att upprepa "Vi utvärderar alla studenter oavsett religion enligt de uppsatta kursmålen". Därför att det enda de kan göra för att skapa problem är att reta upp oss tillräckligt mycket för att säga någonting dumt.
RaderaFör grundskolelärare är det svårare p.g.a. skolplikt och proportionalitetsprincipen. Men för oss på universitet är rättsläget ganska glaskart och om en student skulle vara dum nog att försöka dra det i domstol så är det ett problem för universitetsjuristerna och inte oss lärare. De flesta universitet skyddar sina lärare och gör de det inte så kan vi räkna med att SULF och Academics Right Watch lär gå bärsärkagång i media.
Så ja det finns alltid en risk att anmälas för diskriminering. Men en sån anmälan kommer att hanteras av universitetet och så länge vi inte har blivit sura och kränkt studenten så påverkar det inte oss personligen. Det irriterande är om vi får rätta en massa omtentor men det kan ju gå ganska fort om studenten vägrar att ändra sina svar.
Jag tror energimässigt så bör det inte vara ett så stort problem, hjärnan slukar glukos oavsett vad vi gör (http://www.scientificamerican.com/article/thinking-hard-calories/). Men det är onekligen någonting som tar slut i hjärnan när vi ägnar oss åt intensivt tänkande, frågan är bara vad.
@Lars, som hängiven värdeinvesterare skulle jag skulle nog placera den effektiva marknadsteorin i samma fack som Hard-Weinberg ekvilibrium eller Muller's ratchet som båda på ett bra sätt beskriver ett teoretiskt fenomen som gör det möjligt att analysera och kvantifiera avvikelsen från det teoretiska värdet.
Radera@Ingenjören
SvaraRaderaDetta blir lite som att hävda att vi skall ägna oss åt debordistisk situationism där målet för iaktagelsen är dekonstruktion. Då betraktar man investeringskonsten som en paradox. Konsten blir en del av den semantiska subdialektiska teorin.
Jag kan lova då gör man det förenkelt för sig!
Med vänlig hälsning
Lars
Nja, dekonstruktion är väsensskilt ifrån vad vi sysslar med inom vetenskapen då vi inte försöker skapa ett nytt sammanhang utan helt enkelt försöker analysera varför ett system inte uppträder som våra modeller förutspår. Ett bra exempel på den här metodiken är kanske upptäckten av Neptunus där man utifrån Uranus "felaktiga" rörelser kunde räkna ut att Neptunus borde existera.
RaderaPå ett liknande sätt skulle man kunna säga att beteendeekonomi är ett område som inte kan existera utan den rationella marknadsteorin eftersom forskare inom området i princip mäter avståndet mellan vad som är ett rationellt beteende och vad vi ser i praktiken.
Övriga ord förstår jag däremot inte ;-).
Radera@Ingenjören
SvaraRaderaTycker inte man förstår teorin om den effektiva marknaden om man ser den som en maskinistisk sammansättning där man via olika komponenter extraherar möjligheterna att stiga över ontologiska trösklar, icke-linjära trösklar av oåterkallighet för att inte tala om kreativa trösklar av självalstring och autopoiesis. Det sista bör inte försummas av den alerte investeraren.
Blir lite som när jag var på ett föredrag i veckan. Föredragshållaren hävdade att Susan Sontag hade gjort en analys av den debordistiska situationismen och kommit fram till att samhället har ett objektivt värde. Alla vet ju att Marx förespråkar bruket av marxistisk socialism för klassanalys.
Nog om detta. Ett läsvärt inlägg på din blogg.
Ha det bäst
Lars