Av de preferensaktier som fanns tillgängliga 2012 har utvecklingen för allihopa varit ganska god om man bara ser till aktieprisutveckling och direktavkastning.
| Bolag | Utveckling | Avkastning 2012 | Avkastning 2014 |
| Balder | 10,2% | 6,6% | 6,0% |
| Corem PG | 20,5% | 7,4% | 6,1% |
| Klövern | 4,1% | 7,1% | 6,8% |
| Sagax | 6,6% | 6,6% | 6,6% |
Men det jag blev riktigt nyfiken på är hur bankräntorna för bolagen utvecklats och den avkastningspremium preferensaktieägare får i utbyte mot den högre risk som en preferensaktie medför jämfört med lån.
| Bolag | Bankränta 2012 | Bankränta 2015 | Räntepremium 2012 | Räntepremium 2015 |
| Balder | 4,2% | 2,3% | 2,4% | 3,6% |
| Corem PG | 4,9% | 4,1% | 2,5% | 3,6% |
| Klövern | 4,5% | 3,2% | 2,6% | 4,2% |
| Sagax | 4,5% | 3,4% | 2,1% | 4,5% |
Avkastningen på preferensaktier har alltså inte sjunkit i proportion till avkastningen på nyemitterade obligationspapper till fastighetsbolagen. Min gissning är att det här beror på att de ovanstående bolagens preferensaktier ses som "eviga" och att finansbranschen fortfarande oroar sig för räntehöjningar vilket skulle sänka priset på preferensaktierna. Enligt veckans nummer av Börsveckan skulle en höjning av reporäntan till 2 % och Stibor (3 månader) till 2,3 % kunna motsvara ett värdefall ca 25 % för en typisk preferensaktie. Finansvärlden tar inte höjd för en lika pessimistisk tolkning men det är onekligen så att rädslan för räntehöjningar innebär att det finns ett golv för hur låg avkastning man är villig att acceptera på preferensaktier och därigenom sätter ett tak för aktiepriset.
Uppdatering: Det här inlägget handlar om de preferensaktier som jag valde ut 2012 utifrån det urval som fanns då. Det finns ytterligare två fall som kan vara av intresse även om jag föredrar stamaktier.
Uppdatering: Det här inlägget handlar om de preferensaktier som jag valde ut 2012 utifrån det urval som fanns då. Det finns ytterligare två fall som kan vara av intresse även om jag föredrar stamaktier.
- Preferensaktier som förväntas lösas in. Det bästa exemplet på detta är kanske Ratos preferensaktie (länk till Stefans blogginlägg om aktien) och fördelen med en aktie som förväntas lösas in är att vi får en inlösen precis som med obligationer. Effekten av det här är att även om räntorna skulle öka (inom rimliga gränser) så begränsas fallhöjden av att en aktiekurs under inlösenkursen kan räknas in i den förväntade avkastningen.
- Preferensaktier med extremt hög avkastning och övervärderad risk. SAS preferensaktie är populär hos både Stefan och Claes Hemberg och jag överlåter åt Stefan att förklara varför åt mig (länk).
Börjar också betrakta preferensaktier med viss skepsis. Ska man fortsätta äga för utdelningarnas skull eller sälja, är mina funderingar.
SvaraRaderaJag försöker renodla min portfölj mot lönsamma tillväxtbolag men jag har Sainsbury som är en högavkastande stamaktie och är även sugen på MTN Group som också är en stamaktie som bräcker avkastningen på preferensaktier.
RaderaKöper din skeptisk men tror den låga ränna är här för att stanna. Finns för mycket problematik i att höja ränta och stärka den svenska kronan.
SvaraRaderaDet är som sagt alltid en avvägning men jag tror att det är farligt att undervärdera det faktum att världen alltid förändras.
RaderaHej, kul att du skriver om preferensaktier. Jag har en stor del av min portfölj i preferensaktier. Jag kan förstå oron för räntehöjningar, men jag tycker att ni missar poängen med preferensaktier och det är att återinvestera utdelningarna och därmed få utdelningstillväxt. Utdelningarna från mina preferensaktier kommer nästa år att vara ca 10 % på den ursprungliga investeringen (under förutsättning att alla bolag kan dela ut). Om jag väljer att behålla portföljen kommer den att avkasta 11 % året därefter o s v. Frågan är om risken är mindre i en stamaktie, där investeringsstrategin bygger på stigande vinster och och utdelning.
SvaraRaderaMin skepsis mot oändliga preferensaktier bygger på att det finns stamaktier som har samma direktavkastning som preferensaktierna. Det var inte jättelänge sedan som kvalitetsbolag som Beijer Alma handlades med en direktavkastning omkring 6% och t.ex Telia ligger fortfarande däromkring.
RaderaHej och tack för omnämnande och intressanta siffror..
SvaraRaderaVill bara tydliggöra att det är främst preffar med "evig" löptid och direktavkastning på 5-7% som jag är skeptisk mot numera.
De preffar med sannolik inlösen inom en rimlig tidsperiod så som SAS och Ratos är lättare att räkna på samt att det är lättare att bedöma den närliggande risken för betalningsinställelse.
Så fort jag kommer åt en dator ska jag länka till ditt inlägg om Ratos för att exemplifiera fördelarna med de icke-oändliga preferensaktierna kontra de oändliga. http://z2036.blogspot.co.uk/2015/04/ratos-preferensaktie-pengarna-pa-banken.html?m=1
RaderaFörstår inte riktigt hur det kan vara en fördel att bolaget har rättighet att lösa in aktien? Om du som aktieägare haft rättigheten så kan jag förstå vad ni menar.
RaderaMvh LL
Jag la in en förklaring på det i uppdateringen:
RaderaPreferensaktier som förväntas lösas in. Det bästa exemplet på detta är kanske Ratos preferensaktie (länk till Stefans blogginlägg om aktien) och fördelen med en aktie som förväntas lösas in är att vi får en inlösen precis som med obligationer. Effekten av det här är att även om räntorna skulle öka (inom rimliga gränser) så begränsas fallhöjden av att en aktiekurs under inlösenkursen kan räknas in i den förväntade avkastningen.
Jo, men om räntan stiger kraftigt finns det inget incitament för bolaget att lösa in aktien, då har de ju ett "billigt lån" jämfört med alternativen på marknaden. Eftersom inlösen bara sker på bolagets önskan kan jag inte se att det skulle vara en fördel för investeraren.
RaderaMvh LL
Därav "inom rimliga gränser". Om Riksbanken t.ex. lanserar en ny räntebana så kan det mycket väl vara värt det för bolaget att ändå lösa in aktierna.
RaderaJu mer fördelaktigt det är för dig med en inlösen - desto osannolikare är det att bolaget väljer att göra det. Om man är två parter som skriver ett avtal, när är det fördelaktigt att ge motparten en extra option? I bästa fall är det harmlöst, men det är aldrig till din fördel. Avtalet är fördelaktigare om motparten inte har optionen och ännu bättre om du har den.
RaderaMvh LL
Det gäller bara om det hade varit ett nollsummespel. Men i det här fallet har Ratos valt ett upplägg baserat på att man vill expandera sin balansräkning under en viss tidsperiod och sedan valt en lösning som innebär att kapitalkostnaden för Ratos ökar från 5 % till 6,5 %. Köparen tar en risk om räntan skulle explodera uppåt men för Ratos så skulle det krävas en mycket stor ökning av räntorna för att inlösen ska bli oattraktivt..
RaderaOK, då förstår jag hur du resonerar. Jag äger några SAS Pref och skulle föredra om de inte hade någon inlösenrätt, att inlösenpriset går ner efter en period ser jag absolut inte som en fördel.
RaderaMvh LL
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera