Atea är Nordens i särklass största företag inom försäljning
av IT-infrastruktur till företag och offentlig sektor. Det här innebär att när
ett företag vill köpa in 3000 datorer för att förnya maskinparken. Då finns det
en stor sannolikhet att det är Atea som säljer datorerna och även ser till att
de är standardiserade med rätt programvara och säkerhetsinställningar.
Därutöver kan de även sköta extern lagring av data, köp av programvara,
enskilda datorköp och service.
Konkurrensen på marknaden är stenhård och marginalerna är
låga vilket till viss del kompenseras av att bolagen i branschen omsätter stora
summor. I Sverige utgör (numera börsnoterade) Dustin den största konkurrenten
även om Atea var det i särklass största bolaget vid min senaste analys.
Siffrorna är lite gamla och Atea omsatte 2014 8 893 MNOK i Sverige men de gamla
siffrorna ger en bra bild av styrkeförhållandena på marknaden.
Omsättning (MSEK)
|
|||
Konkurrenter
|
2012
|
2011
|
2010
|
Atea
|
7691
|
7185
|
5692,2
|
Dustin
|
4084,1
|
4044,2
|
3728,4
|
Ricoh Sverige
|
1552,4
|
1599
|
1492,6
|
Caperio
|
909,3
|
482,9
|
469,6
|
Resultat (MSEK)
|
||||
Konkurrenter
|
2012
|
2011
|
2010
|
Snittmarginal
|
Atea
|
102,9
|
118,1
|
67,9
|
1,4%
|
Dustin
|
68
|
105,1
|
65,7
|
2,0%
|
Ricoh
|
27,4
|
49,8
|
61,8
|
3,0%
|
Caperio
|
-2,1
|
9,8
|
4,9
|
0,7%
|
Det här syns även på Ateas omsättning och rörelsemarginal
vilket var en starkt bidragande orsak till att priset pressades ned och jag
köpte aktien.
Klicka på bilden för att få den i större format. |
Målet med den här analysen är att utvärdera om Atea hör
hemma i min mer renodlade portfölj och jag tänkte därför följa upp de styrkor
och svagheter som jag lyfte fram vid köpet (länk till
inköpet, men läs gärna även analysen
som föregick köpet).
Styrkor
Hög direktavkastning:
Precis som Diadrom Holding är Atea ett bolag med mycket hög direktavkastning
och starka kassaflöden. Man växer en hel del via förvärv vilket vissa år upptar
en stor del av utdelningen. Men styrelsen kan i princip prioritera mellan
förvärv, skuldsättning och utdelning. Denna styrka kvarstår.
Idiotsäker verksamhet:
Som anställd med viss IT-kunskap vill jag hävda att hela sektorn bygger på
idioti. Inom offentlig sektor är man lagbunden att inte ta rationella beslut
utifrån erfarenhet på grund av lagen om offentlig upphandling. Men även privata
företag verkar ha en hel del problem. En kollega på ett stort börsbolag
berättade bland annat att man var på väg att köpa in HP
Elite tablets som ”standarddator” åt sina anställda vilket fungerar utmärkt
så länge man främst använder datorn för att läsa korta studenter. Denna styrka
kvarstår.
Skalfördelar: Atea
är inte bäst men man är störst på marknaden vilket erbjuder både en trygghet
för inköpare och att man kan erbjuda en helhetslösning med bra prispress på
leverantörerna. Denna styrka kvarstår.
Svagheter
Osäkerhet om ägandet:
Ib Kunøe har tidigare försökt få till en försäljning av Atea men affären föll
redan innan budstadiet då köparna inte kunde garantera att bolaget skulle
fortsätta drivas som en enhet. Vid tillfället var planen att Ib skulle få 65
NOK per aktie och övriga aktieägare skulle få 70 NOK per aktie. Ib som är född
1943 kan mycket väl komma att försöka sälja bolaget igen men han verkar vara
mycket noggrann med köparen så jag känner ingen större oro. Min oro för detta
har minskat.
Problem på
hårdvarumarknaden: IT-system har en begränsad livstid och mycket av den
dåliga försäljningen 2013 har kompenserats av god lönsamhet 2014. Samtidigt växer
även övriga affärsområden och även om 2014 är ”dopat” så bör vi kunna räkna med
en tillväxt på 4-8 % även i framtiden. Min oro har alltså minskat.
Aggressiva utdelningar
och vikande vinst: Atea har varit mycket aggressiva med utdelningsnivån de
senaste åren vilket är oroväckande med en utdelningsandel av kassaflödet efter
investeringskostnader på 121 %, 158 % respektive 203 % de senaste åren. Men
totalt har man under de senaste 5 åren endast delat ut 110 % av kassaflödet och
årets siffra på 203 % beror främst på att man genomfört flera förvärv vilket
innebär att man förhoppningsvis kan hålla utdelningen på 6 % även nästa år. Min
oro har minskat men Atea måste antingen förbättra kassaflödet, minska
förvärvstakten eller justera utdelningen inom några år.
Ateas utveckling
Det viktigaste under 2014 är att Atea äntligen har slutat
tappa i rörelsemarginal vilket nu innebär att lönsamheten slår igenom även på
sista ramen.
Mindre positivt är att man tyvärr har en tendens att sätta upp
mål och inte nå upp till dem. Ett av huvudmålen man lyft fram är att öka
systemintäkterna vilket man inte lyckats alls med.
Klicka på bilden för att få den i större format. |
Man har även haft projektet ”Together Towards the Top” där
man satte aggressiva tillväxtmål för perioden 2011 till 2015. Men där man redan
i årsredovisningen för 2012 aviserade att målen skulle bli svåra att nå med
hänvisning till att marknadstillväxten underskred 4,3 %. Däremot har man inte
bara underskridit målen utan rakt av totalfloppat där bara omsättningen i
Sverige ens kommer att komma nära de uppsatta målen.
Omsättning
|
EBITDA
|
Omsättning
|
EBITDA
|
Omsättning
|
EBITDA
|
|
Länder (MNOK)
|
2012
|
2012
|
2014
|
2014
|
Mål 2015
|
Mål 2015
|
Norge
|
6 353
|
275
|
6 806
|
276
|
8 000
|
500
|
Sverige (MSEK)
|
7 728
|
234
|
9 681
|
284
|
11 000
|
600
|
Danmark (MDDK)
|
5705
|
281
|
5 803
|
327
|
7 500
|
500
|
Finlands (Meuro)
|
215
|
3
|
204
|
3
|
400
|
22
|
Baltikum (Meuro)
|
87
|
5
|
95
|
4
|
180
|
11
|
Slutsats
Atea är verkligen inte ett bolag jag älskar och särskilt
inte då min arbetsgivare har bytt från Dustin (omedelbar leverans) till Atea
(vänta 3 veckor då ingenting finns på lager). Men Atea har en lönsam affärsmodell
där man kan ge erbjudanden som tilltalar inköpsavdelningen på företag även om de lägre inköpspriserna snarare borde ses som en externalisering av kostnad från inköp till de produktiva enheterna.
Jag köpte mina Atea-aktier för 59 NOK (inlägg om
detta) och har även erhållit utdelning på 9,25 NOK vilket till dagens aktiekurs
(86 NOK) innebär en totalavkastning på 61 % på 14 månader i portföljen. Om Atea
dessutom bibehåller nuvarande utdelning (mycket troligt) ligger
direktavkastningen på 7,8 % på dagens pris vilket är helt fantastiskt för ett
bolag som ökar sin omsättning med 8-11 % per år. Så även om uppvärderingen varit stor så har Atea en trygg plats i portföljen än så länge.
Bra genomgång :)
SvaraRaderaJag håller med om det mesta även om jag tycker de använder belåning ganska väl (konservativt) för att fortsätta med förvärvstakt och utdelningstakt. Men i brist på mer vinst lär de behöva minska på utdelning eller förvärv. De var ganska lugna med förvärv under Q1 och återbetalade skuld istället så det kanske redan skett. Lite synd att minska på förvärvstakten dock då de har lyckats ganska bra historiskt med det.
Verkar som det blivit ett bra utfall för dig :) Ångrar att jag själv fortfarande försökte tajma transaktioner runt utdelningen (misslyckat experiment) så jag väntade med att köpa till 70 NOK. Känns som värderingen fortsatt inte är så värst utmanande även om de bör ha viss rabatt. Men är väl vinst fokus som avskräcker kanske?
Antagligen är det en blandning av vinstfokus och oro för utvecklingen i Norge som gör det men jag är genuint dålig på att förstå marknaden.
RaderaMen en direktavkastning som ligger högre än tvivelaktiga preferensaktier är det svårt att säga nej till.
Grattis till fin utveckling. Önskar att jag hade haft kapital när jag kikade på Atea :) Verkligen inget fantastiskt företag, men väl en fin investering.
SvaraRaderaKapital är alltid ett aber och det är mycket därför som jag går igenom min portfölj just nu. Målet är att ranka mina innehav och alltid väga nyinvesteringar mot det sämsta bolaget i min portfölj.
RaderaDet låter klokt! Det jag gillade med Atea (till en lite lägre värdering) var att utdelningen var så hög; detta förenklade analysarbetet en hel del eftersom man egentligen bara behövde ta ställning till om utdelningen var hållbar; anser man att nivån var hållbar kom all övrig uppsida som grädde på moset eller som en option.
RaderaGedigen och bra genomgång.
SvaraRaderaJag är lite skeptiskt till jättar som Volvo IT och Atea på sikt då konceptet med standardiserade arbetsstationer hämmar kreativiteten för de anställda och användarsupplevelsen står inte i proportion till kostnaden (på min frus arbetsplats får de betala per mail exempelvis!).
Jag tror/hoppas på mindre centralisering avseende IT-struktur på sikt men det kanske är mer hoppas än tror då de som fattar besluten ser på andra värden. Ett exempel är på ett medelstort bolag jag jobbade på förut där man utan att fråga användarna bytte alla verktyg till en enda leverantör då man fick ett bra "paketpris". Gick det bra med de "nya" verktygen? Svar nej, det var början till stort kompetensbortfall (i kombo med andra åtgärder iof) och bolaget hamnade i negativ spiral.
Jag röstar på decentraliserad IT och anpassning efter verkliga behov.
Med det sagt kan fortfarande Atea vara bra ur investeringssynpunkt men jag avstår nog.
Jag håller helt och hållet med om värdet av decentraliserad IT så länge man har kompetenta medarbetare. Men jag tror tyvärr att en kombination av IT-inkompetenta medarbetare, teknikutveckling och intern politik gör att Ateas marknad kommer att finnas kvar.
RaderaAtt jag inte hittat till din blogg innan, vilken miss! Grymt bra genomgång! Kommer sno lite från din analys och slänga in i mitt eget sätt att redovisa mina analyser så hoppas inte du har copyright på din analys;)
SvaraRaderaVet inte om din blogg syns till höger (den publika läslust strular) men jag tänkte detsamma om din för ett tag sedan.
RaderaOm någon frågar så kör jag creative commons 3 licens på allt jag gör :).