Varning för Brookfield och andra Limited Partnerships du kan handla på amerikanska börser

Notering: Observera att det här inlägget är skrivet 2014 och verkar vara inaktuellt. Just nu håller jag på och gräver i om det beror på att Skatteverket förändrat sin praxis eller om man beslutat att Kanadensiska LPs är annorlunda än Amerikanska. 

Notering 2: Efter kontakt med Skatteverket hänvisar Skatteverket till ett nytt ställningstagande från 2015 där man anger att "Om det däremot är fråga om en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat utanför EES där delägarens innehav inte ger möjlighet att medverka i ledningen och kontrollen (d.v.s. ingen direktinvestering) får delägaren välja att bli beskattad i inkomstslaget kapital (i stället för inkomstslaget näringsverksamhet) enligt bestämmelsen i 13 kap. 4 § IL om det är fördelaktigare.". För den som vill göra en liten extra läxa rekommenderar jag att läsa mitt inlägg, Skatteverkets två ställningstaganden och den självsäkra kommentaren från en anonym individ år 2018 för en tämligen klockren stilstudie i Dunning-krugereffekten som Phantas skrivit om.

Jag fick tips om Brookfield renewable power och Brookfield Infrastructure Partners vilket är två kanadensiska bolag med en attraktiv investeringsportfölj och hög direktavkastning. ”Reneweables” är ett modeord som man alltid bör vara skeptisk mot i okända bolag. Men just Brookfield renewables ser riktigt attraktivt ut då de gör stora investeringar i befintliga vattenkraftverk vilket är världens bästa energikälla både ekonomiskt och miljömässigt.

Tyvärr drivs bolagen i form av Master Limited Partnerships vilket med svensk terminologi är en hybrid mellan aktiebolag och kommanditbolag. Bolagen får ägas i Investeringssparkonto men utdelningar ifrån bolagen beskattas som näringsverksamhet medan försäljningsintäkter (eller kostnader) av värdepappret beskattas precis som en aktie. Gustav (han med aktiebloggen) varnade mig för den här problematiken för Amerikanska bolag men uppenbarligen finns samma problematik i Kanada. Avanza har löst problemet genom att helt enkelt inte tillåta Master Limited Partnerships hos sina kunder då beskattningsfrågan var osäker, men jag vet att åtminstone en kille på Flashback äger aktier i ett Master Limited Partnership och därför tog jag kontakt med Skatteverket för att få ett klargörande i frågan.

Grundläggande skattejuridik

För att förstå varför det kan gå så fel måste man först förstå hur skattelagstiftning och Skatteverket fungerar. Jag tycker väldigt bra om Skatteverket då de i allmänhet är mycket hjälpsamma men de är långt ifrån ofelbara och allvetande. Rent teoretiskt finns det en oändlig mängd av värdepapper där reglerna skiljer sig från svensk praxis och i sådana lägen är det Skatteverkets uppgift att tolka lagen i syfte att beskatta dem på rätt sätt. Om man motsätter sig Skatteverkets tolkning kan man överklaga till domstol men i det här fallet tror jag varken det är kostnadseffektivt eller sannolikt att det ska bli framgångsrikt.

När en tolkning antagits av Skatteverket kallas den ett ställningstagande och för investeringssparkonton togs ett sådant ställningstagande för Master Limited Partnerships 2013 (se kapitel 4.9). I ställningstagandet beskriver man Master Limited Partnership (MLP) som en Amerikansk företeelse och att de kan handlas på New York Stock Exchange och NASDAQ men nämner ingenting om att partnerskapen även förekommer i Kanada och kan handlas på Torontobörsen.

Med tanke på hur svårt det är att hålla koll och med den automatisering som finns i systemen är det därför inte förvånande om någon bank råkar släppa igenom ett MLP och beskattar det precis som andra värdepapper. Problemet är att det alltid är du som privatperson som ansvarar för att betala in korrekt skatt och det innebär att det är du som kommer att få betala för misstaget om det någonsin uppdagas.

Hur Master Limited Partnerships beskattas

Enligt Skatteverkets ställningstagande innebär MLP:s hybridställning att handel med värdepappret och utdelningar beskattas på två olika sätt. I praktiken innebär det att:

1)      Själva värdepappret är en investeringstillgång, det innebär att du får äga den i en ISK, att innehavet beskattas precis som i en ISK och att om du äger den i vanlig depå så får du skatta (eller få skatteavdrag) för skillnaden i försäljningspris jämfört med inköpspriset.

2)      Utdelningen är dock egentligen inte en utdelning utan en vinsttilldelning från ett kommanditbolag vilket innebär att utdelningarna beskattas som passiv näringsverksamhet.

Sammantaget är det här en gigantisk nitlott för svenska aktieägare. Skatten på näringsverksamhet är nämligen satt för att motsvara vad företag och anställda får skatta. Det innebär alltså att du först måste betala egenavgifter (ca 25 % om du inte aktivt bedriver verksamhet) och därefter betala inkomstskatt på det kvarvarande beloppet (Verksamt.se skriver bra om näringsverksamhet här).

Det här innebär att den totala skattekostnaden på utdelningar från ett MLP blir minst 50 % och att du måste ta upp intäkten som inkomst från näringsverksamhet i din deklaration oavsett om du äger aktien i investeringssparkonto eller inte.