Bloggares påverkan på läsarna

Lundaluppen skrev för ett tag sedan en ny på sin blogg (länk) och efter Bonheur inlägget la jag märke till en hel del kommentarer på temat "Oj nu gick handeln upp" på Bonheur som vanligtvis är en aktie med mycket låg likviditet.

Jag var på resande fot vid tillfället och kunde inte hålla mig så jag tog tillfället i akt att göra en liten sammanställning över handelsaktiviteten i Bonheur och den såg ut enligt följande. Eftersom jag inte har en negativ kontroll från dagen före så är bevisvärdet lågt men det är åtminstone ett roligt sammanträffande.

Däremot finns det andra verktyg som kan ge tydligare samband. Följande lista har jag hämtat med Avanzas nya verktyg där man kan se hur stor del av aktieägarna som även äger aktier i andra bolag.

Jag har svårt att se varför Nordjyske bank har så mycket lägre korrelation än Lollands och BankNordik trots att både Ägamintid och Aktiefokus har skrivit positivt om alla tre (jag har svårt att tro att detta ligger bakom) men det är tydligt att det finns en tydlig korrelation mellan vad bloggare tycker om bolag och vilka bolag som ansamlas i Avanza-spararnas portföljer.

För stora bolag blir det mycket svårare att hitta den här typen av korrelationer men jag misstänker att det under 2013 tillkom en hel del nya aktiesparare som har börjat bygga portföljer utifrån analyser på olika värdebloggar och därför har portföljer med tonvikten på den här typen av bolag. Jag hoppas bara att det även betyder att vi har en generation aktiesparare som utvecklar en god förmåga att läsa på danska och norska...

Bonus från Lundaluppen (se kommentarer)

 

Analys av Sølvtrans holding ASA, kan man torska på P/E 5?

Jag läste en intressant kommentar från Henrik på Aktiefokus blogg (länk) där Henrik tipsade om Sølvtrans holding ASA och Namsos Traffikselskap ASA som är bolag verksamma inom transport av levande fisk. Eftersom Namsos årsredovisningar lämnade en hel del att önska har jag valt att först titta närmare på Sølvtrans. Sølvtrans är inte heller något perfekt bolag men med P/E 5 på de senaste fyra kvartalen är det ändå värt att titta närmare på.

Fiskodling är en växande industri och Sølvtrans är specialister på att transportera levande fisk (främst torsk och lax) mellan odlingar samt från odlingarna till ”slakteriet” där fisken omvandlas till matprodukter. Transporterna är uppdelade på tre regioner  som består av Nordsjön (5 fartyg i Norge och 5 i Skottland), Nordamerika (1 fartyg i Kanada) och Sydamerika (2 fartyg i Chile). Företagets största kund är Marine Harvest Group som 2012 stod för 51,8 % av Sølvtrans omsättning och har en ökande andel då Sølvtrans nya fartyg även tecknats för långtidskontrakt hos Marine Harvest.

Plats (kNok)	Värde	Omsättning	Resultat	O/V	R/V	Rörelsemarginal
Nordsjön	725 202	233 054	76 939	32,1%	10,6%	33,0%
Nordamerika	63 164	15 992	4 243	25,3%	6,7%	26,5%
Sydamerika	111 491	25 233	10 534	22,6%	9,4%	41,7%
Under konstruktion	54 258

Jag har inte fått fram det samlade tonnaget i världen när det gäller de ”Brønnbåter” (Wellboats på engelska och brunnsbåtar kanske är ett bra svenskt namn?) som transporterar de levande fiskarna men på Nordsjön var det totala tonnaget ca 60 000 ton vilket kan ställas i relation till Sølvtrans samlade tonnage på cirka 20 000 ton. För den som vill titta på båtar jag även rekommendera den här sidan med tekniska specifikationer på de olika fartygen i Sølvtrans flotta.

Tillväxtpotential

Norge har länge varit ett av de ledande länderna inom akvakultur och då särskilt laxodling. Sølvtrans  är i grunden ett norskt bolag men var under perioden 1998-2005 främst aktiva i Skottland för att därefter återetablera sig i Norge och modernisera sin flotta vilket bland annat finansierats via börsintroduktionen 2010.

På global nivå räknar man med att fiskodling kommer att fortsätta expandera kraftigt och att mycket av tillväxten kommer att ske i utvecklingsländer. Men i Sølvtrans årsredovisningar anger styrelsen att man i dagsläget ser Norge som sin främsta tillväxtmarknad. Det här beror inte på en ökad produktion av lax i Norge utan istället på att fiskodling innebär stora miljöproblem och att marknaden håller på att konsolideras. Det här innebär längre transporter och hårdare krav på hygien vilket beräknas gynna Sølvtrans då man främst använder sig av stora och avancerade båtar byggda under 2000-talet. Under 2013 har en båt på 3000 m³ färdigställts vilket påverkar resultatet positivt från Q3 då direkt från varvet sätter fartyget i drift på ett långtidskontrakt med Marine Harvest group. 2014 kommer ytterligare ett fartyg färdigställas men man har valt att ej utnyttja optionen på att konstruera ytterligare två fartyg.

Finansiell historik

Se man till Sølvtrans historik är det tydligt att verksamheten är kapitalintensiv och att målet varit att med en blandning av eget kapital och lån bygga upp en modern fartygsflotta. Att kassaflödet då varit dåligt är fullt förståeligt men det innebär även att bolaget hamnar utanför den typ av bolag jag känner mig bekväm med att investera i.

 

Ser man till lånen är det dock tydligt att man aktivt betar av dem men att man fortfarande tyngs av mycket kraftiga investeringar vilket innebär att lånen är höga och räntetäckningsgraden långt ifrån optimal.

Risker och framtid

Sølvtrans är oerhört beroende av fiskodling i Nordsjön och särskilt Marine Harvest Group är en viktig partner då transport av fiskar från Marine Harvest Group utgör mer än halva omsättningen.  Jag är övertygad om att fiskodling kommer att utgöra en viktig del i vår framtida matförsörjning och mitt mål med analysen var främst att se om transporten av fisk skulle kunna vara en stabilare bransch än själva odlandet. Fiskar har trots allt en tendens att dö och vårdslös fiskodling har redan orsakat flera miljökatastrofer. I Chile slogs till exempel 80 % av laxodlingen ut mellan 2007 och 2009 då parasitsjukdomar spred sig snabbt mellan odlingarna.

Sølvtrans står med sina moderna fartyg väl positionerat för dra nytta av en mognande marknad med allt hårdare regulatoriska krav. Men den svaga ekonomiska ställningen innebär samtidigt en stor risk och jag känner mig i dagsläget inte bekväm med att bedöma hur lönsamheten kommer att påverkas då man lämnar byggfasen bakom sig och kan börja transportera enorma mängder fisk i sina nya fartyg.

Med ett P/E på 5 för de senaste fyra kvartalen (och 9,1 för 2012) är Sølvtrans långt ifrån dyrt. Men jag ställer mig ändå frågande till bolaget då man har stora lån och är beroende av ett fåtal fartyg och stora kontrakt med Marine Harvest Group.Vad tycker ni, är det ett bolag som kan vara intressant eller är den ensidiga verksamheten en alldeles för stor riskfaktor? P/E tal kan vända fort och jag minns fortfarande Finnveden Bulten som hyllades av Per H Börjesson (Spiltan) som "det fundamentalt bästa han sett" då aktien handlades för liknande P/E-tal. Resultaten har kraschat sedan dess men den starka börsen har hittills räddat aktiepriset.

Marknadsföring av internetbanker och samarbeten

Jag har följt internetbanker länge på grund av en blandning av förkärlek till bolag startade av Sven Hagströmer (storägare i Avanza) och ett kortare konsultuppdrag på Skandiabanken.

Under de senaste åren har Avanza varit överlägset skickligast på att marknadsföra sig med "förtjänad media" med hjälp av Claes Hemberg och sidor för varje börshandlat bolag som kommer väldigt högt upp på Googles sökranking av bolagsnamnen. Konkurrensen har hårdnat lite då Nordnet har anställt Günther Mård som egen sparekonom. Medan Skandia bank & försäkringar valt att erbjuda ett minimcourtage på 8 kr för large cap aktier i deras ISK (länk) vilket fått Avanza att svara med att sänka minimicourtaget på Avanza mini till 7 kr. 

Senaste aktiviteten på det här området har vi kunnat se på Lundaluppens blogg där han klargjort att han har ett samarbete med Avanza (länk). Men det är inte bara Lundaluppen som har fått det erbjudandet och ni kan scrolla ned och titta till höger här för en lista på vilka bloggar Avanza gillar (däremot vet jag inte vilka som gick med på erbjudandet nedanför och vilka som bara är länkade).

Det som imponerade mig mest med erbjudandet var att Avanza var mycket tydliga med både vad de ville ha och vad de förväntade sig i utbyte. I princip var erbjudandet på två nivåer:

1. Avanza erbjuder inte egen rådgivning men tjänar pengar på att deras kunder handlar med aktier. Därför vill man uppmuntra aktiebloggar och erbjuder oss därför lite lägre courtage (29 kr), tidningen Börsveckan och kanske någon form av träffar i framtiden. I utbyte mot detta kräver de ingenting förutom att man fortsätter blogga. Men rent praktiskt ser jag även en fördel för Avanza då det minskar våra incitament för att byta internetbank och det finns onekligen ett marknadsföringsvärde i att läsare kan se att  bloggare i sina portföljrapporter använder Avanza (exempel).
2. Möjlighet att använda reklamplatser där man erhåller pengar för varje ny Avanza-kund.

Jag gick med på alternativ 1 men avböjde alternativ 2 eftersom jag inte vill särbehandla några banker i min blogg. Däremot godtog jag erbjudande 1 eftersom det vore kul att gå på träffarna och mina courtagekostnader lär minska med några hundralappar.

Efter att ha läst Lundaluppens blogg ser jag även ytterligare en fördel då vissa personer klagade på att förtroendet för en blogg med "partners" skulle minska. Min ambition är nämligen inte att några läsare ska lita på vad jag skriver utan som bloggare vill jag främst se mina tankar bli kritiskt granskade.

Så nu vet ni att jag också är köpt (av två banker!) och absolut inte bör lita på mig utan att självständigt tänka över vad jag skrivit ;-).

Slutreplik om slamkrypare, årsredovisningar och Alliansens försvarspolitik

Att Johan Forssell tog sig tid att skriva en replik på mitt inlägg om ”Vanliga slamkrypare i delårsrapporter” var en positiv överraskning och någonting jag verkligen uppskattar (länk). Däremot är det lite tråkigt att han redan i rubriken visar att han inte tagit sig tid att faktiskt förstå vad en slamkrypare faktiskt innebär. Dessutom är det lite underhållande att bli kallad utomstående då jag tidvis tjänstgör som instruktör inom Försvarsmakten, har varit med och tagit fram en av Hemvärnets nya förbandstyper och om jag minns rätt har jag till och med träffat Johan Forssell på ett av Försvarsutbildarnas förbundsstämmor i Falsterbo.

I bolagsredovisningar är strukturen sådan att VD först presenterar sin bild av verkligheten och därefter kommer de mer tekniska delarna som investeraren använder för att bilda sig en uppfattning om bolagets fundamentala värde. Målet med en slamkrypare är därför att med hjälp av VD-orden och eventuella kommentarer leda in läsaren på ett sådant sätt att denna tolkar verksamheten som mer framgångsrik än den egentligen är.

Anledningen till att denna metodik är så effektiv är att de flesta människor snabbt tar ett intuitivt beslut om vad de tycker och därefter använder sin intellektuella kapacitet för att rättfärdiga detta beslut snarare än att kritiskt granska den information som tillhandahålls. Dr Daniel Kahneman erhöll 2002 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sina studier inom området och han har även skrivit en bok i ämnet som jag rekommenderar, Tänka, snabbt och långsamt (recension här).

Det Dr Kahneman bevisat är att driften att rättfärdiga våra beslut och därigenom bekräfta vår självbild har en enormt stor påverkan på vår förmåga att kritiskt granska och tolka information. För den som tvivlar på kraften i dessa drifter rekommenderar jag ett snabbt besök på Placera.nu eller Börssnack där ett stort antal förhoppningsbolag omgärdas av småspararsekter som omedelbart angriper forummedlemmar som vågar ifrågasätta deras investeringsbeslut. Det här är även ett mönster som går igen inom politiken och att Johan i sin replik fokuserar på mig snarare än tolkningen av de slamkrypare som han återgivit från Försvarsmaktens årsredovisning är ett utmärkt exempel på hur allvarliga felbeslut rättfärdigas med emotionella argument snarare än intellektuell analys.

I sin återgivning av Försvarsmaktens årsredovisning följde Johan den gängse formen för effektivt användande av slamkrypare (positiva uttalanden följt av vissa medgivanden) och jag tycker det i sig är ett prydligt exempel på varför VD:ar hellre använder slamkrypare än ljuger. Oavsett hur texten är tänkt att tolkas är det ändå inte ett uttalande som empiriskt kan bevisas vara en lögn. Att en slamkrypare ändå kan vara grovt missvisande är däremot lätt att påvisa och därför tänkte jag då använda den siffra som Johan Forssell i sin replik använde för att rättfärdiga sin syn på Försvarsmakten.

Mitt påstående
I Försvarsmaktens fall är det här ett återkommande tema. Antalet sökande till GMU är t.ex. högt vilket ofta redovisats. Men samtidigt hoppar soldaterna av i oroväckande takt vilket innebär att vi fortfarande utbildar alldeles för få soldater.

Johan Forssells gensvar

• I årsredovisningen för 2012 (Bilaga 2, sid 17) framgår att Försvarsmakten vid årsskiftet 12/13 samlade 4487 kontinuerligt anställda respektive 1582 tidvis anställda (sid 23). Totalt 6069 stycken GSS.
• I 2014 års budgetproposition återfinns (område 6, bilaga 1, sid 35) Försvarsmaktens planerade tillväxt för olika personalkategorier. Där framgår att 2012 års planering för GSS/K var 3800 och för GSS/T 2400 personer. Totalt 6200 st. 

Hade Johan tagit till sig mer av mitt inlägg om slamkrypare skulle han förhoppningsvis ha noterat att hans eget svar är ett klockrent exempel på att endast fokusera på de mest smickrande nyckeltalen vilket är en av de slamkrypare jag beskriver.

För att prata i investeringstermer skulle man i princip kunna säga att jag har klagat på rörelsemarginalen och att Johan har svarat med att visa att tillgångarna utvecklats i den takt som prognosticerats.

Varför Johans nyckeltal är missvisande

Det grundläggande felet i Johans val av nyckeltal är att det befintliga antalet soldater och sjömän ger en mycket dålig bild av hur många soldater vi lyckas utbilda.

De soldater som 2012 tjänstgjorde i Försvarsmakten är till stor andel rekryterade från det gamla Värnpliktsförsvaret och inte via den nya rekryteringsmodellen. Det här har även Försvarsmaktens informationsdirektör Erik Lagersten varit mycket tydlig med då han i ett debattinlägg på SvD Brännpunkt besvarade frågan varför de årliga avgångarna i dagsläget är 70 % högre än vad som budgeterats vid övergången till yrkesförsvaret (debattartikeln).

Dessutom utgör soldaterna en helt annan typ av ”tillgång” än de soldater och sjömän som i framtiden ska utgöra Försvarsmakten. Enligt regeringens inriktningsproposition är målet att 41 % av de anställda soldaterna och sjömännen ska vara kontinuerligt tjänstgörande och resten ska vara tidvis tjänstgörande. Men tittar vi på de nyckeltal som Johan Forssell anger som bevis för att försörjningen fungerar ser vi att för 2012 var 61 % av de kontrakterade kontinuerligt tjänstgörande. Även om slutsiffran ser bra ut är det alltså ungefär som att upptäcka att hela vinsten är låst i ytterligare anläggningstillgångar och inga kassaflöden. Aktieiägare i Alliance Oil kan svara på hur lönsamma den typer av ”vinster” kan vara i längden.

Men det blir värre

I sitt inlägg använde Johan Forssell en referens från 2014 för att bevisa att prognosen för 2012 uppfylldes. Själv är jag alltid mycket noga med att gå igenom äldre årsredovisningar eftersom prognoser alltid är lättare att uppfylla i efterhand och Johans retorik är ett utmärkt exempel på detta.

Tidvis tjänstgörande soldater ska på sikt utgöra 75 % av personalen inom armén och enligt Johans egna siffror hade man 2012 alltså underskridit rekrytering av dessa med 34 %. Om man däremot läser vilka mål Försvarsmakten från började med ser vi däremot att målet med 2 400 kontrakterade är byggt på en prognos som togs fram så sent som mars 2011 då man skrev ned målen från 4 700 tidvis tjänstgörande soldater 2012 till de 2 400 som Johan Forssell åberopar. Man har alltså på bara ett år presterat 35 % under förväntan och man hade alltså egentligen endast rekryterat en tredjedel av de tidvis tjänstgörande soldater som man planerade att ha 2012 när reformen genomfördes.

Det jag ville uppnå med mitt initiala inlägg var att visa hur ett bolag, utan att direkt ljuga, kan skönmåla verksamheten på ett sådant sätt att en investerare gör en felaktig investering. Alliansen har varit mycket aktiv med att använda samma teknik för att skönmåla resultaten av deras försvarspolitik där reformer rutinmässigt underfinansieras, fördröjs och doktriner kan förändras mycket fort.

I sin replik lyckades Johan Forssell använda faktamässigt korrekta siffror för att få ett problem som i dagsläget ser ut att kosta mer än 500 mkr per år (Sida 46 FOI:s rapport Frivillighet istället för plikt) att framstå som icke-existerande. Som informerad investerare och väljare är det därför oerhört viktigt att se igenom dessa slamkrypare och jag tackar därför Johan Forssell både för sitt mod att debattera och för att även med sin replik givit ytterligare exempel på slamkrypare som den intelligente investeraren/väljaren måste vara beredd att genomskåda.

Replik från riksdagsledamot Johan Forsell (M) om slamkrypare

Till stor glädje och viss förvåning kom det in en replik från riksdagsledamot Johan Forsell (M) som även är medlem i riksdagens försvarsutskott. Bakgrunden till det här är att jag i somras skrev ett inlägg om hur man utan att ljuga ändå kan lyfta fram information på ett sådant sätt att läsaren misleds att tolka verkligheten som vackrare än den egentligen är (länk). Förutom att ge exempel på hur man inte bör läsa en årsredovisning var målet även att visa hur absurd vår försvarspolitik framstår då man jämför den med en "normal" sektor såsom det börsnoterade näringslivet. Därför förordar jag att man även läser Johans första inlägg och min artikel om slamkrypare. På så sätt hoppas jag att läsaren kan erhålla en god bild av svensk försvarsdebatt och även själva se hur struktur och ordval kan påverka en läsare.

Vem är det egentligen som gör en slamkrypare?

Aktieingenjören har i en text från augusti 2013 tittat på ett blogginlägg som undertecknad publicerade i mars samma år.

Den här repliken borde egentligen ha skrivits långt tidigare. Å andra sidan tog det lika lång tid för artikelförfattaren att skriva sitt inlägg, så i den delen är vi nog lika goda kålsupare.

Tesen i artikeln förefaller vara att jag skulle ha friserat verkligheten när jag kommenterade Försvarsmaktens årsredovisning för 2012.

Tyvärr verkar Aktieingenjören ha läst mitt inlägg ungefär lika tålmodigt som en börsrobot funderar över den framtida samhällsutvecklingen. I min text pekar jag på flera utmaningar. Faktiskt handlar två tredjedelar om just de problem som fanns med rekryteringen av de tidvis anställda soldaterna (GSS/T).

Jag konstaterar ”Rekryteringen av tidvisa soldater har hittills inte nått uppställda mål. Det är inte bra.” Precis innan lyfter jag fram Försvarsmaktens långsiktiga ekonomi som ett område med utmaningar.

Trots att flera andra delar ur mitt inlägg har citerats korrekt, verkar detta ha gått fullständigt förbi. Är det medvetet eller beror det på slarv? Inte vet jag.Likväl en smula märkligt.

Sedan återfinns ett antal djupdykningar i bl a rekryterings- och materielfrågor. Här finns ett antal olika påståenden som inte fullt överensstämmer med verkligheten. Av utrymmesskäl ska jag koncentrera mig på ett av dessa, nämligen ”Men samtidigt hoppar soldaterna av i oroväckande takt vilket innebär att vi fortfarande utbildar alldeles för få soldater.”

Istället för att själv redovisa vad det påståendet bygger på, hänvisas vidare till andra bloggar.

Till slut hittar jag ett inslag i SR Ekot om avhopp från den grundläggande militära utbildningen. Det publicerades i juli 2013.

Invändningen mot hur jag i mars månad tolkar en årsredovisning, sker alltså utifrån ett material som publiceras fyra månader efter mitt inlägg. På finansspråk skulle det nog anses vara tämligen kreativ bokföring.

Jag ber om ursäkt för min bristande förmåga att se in i framtiden. Å andra sidan brukar det inte vara så lätt för många aktieanalytiker heller.

Men inte ens med hjälp av radioinslaget går Aktieingenjörens pussel riktigt ihop. I det blandas avhoppen, det vill säga de som lämnar den grundläggande militära utbildningen, ihop med de soldater som efter fullgjord utbildning väljer att inte ta vidare anställning i Försvarsmakten. Två vitt skilda saker.

I årsredovisningen för 2012 (Bilaga 2, sid 17) framgår att Försvarsmakten vid årsskiftet 12/13 samlade 4487 kontinuerligt anställda respektive 1582 tidvis anställda (sid 23). Totalt 6069 stycken GSS.

I 2014 års budgetproposition återfinns (område 6, bilaga 1, sid 35) Försvarsmaktens planerade tillväxt för olika personalkategorier. Där framgår att 2012 års planering för GSS/K var 3800 och för GSS/T 2400 personer. Totalt 6200 st. 

Det hela kokar alltså ned till en skillnad på 131 soldater i jämförelse med planeringen på 6200. Naturligtvis hade det varit bättre ifall siffran varit 0. Med tanke på de många osäkerheterna som finns får resultatet ändå anses stämma väl med planeringen. (Däremot är fördelningen mellan tidvis och kontinuerligt anställda inte tillfyllest, vilket regeringen också påpekar i budgetpropositionen.)

Det drastiska påståendet att vi utbildar ”alldeles för få” soldater, stämmer således inte särskilt bra överens med verkligheten. Enligt Försvarsmaktens egen redogörelse förklaras dessutom differensen inom GSS/T främst av rekryteringsproblem. Inte av några ”omfattande” avhopp som Aktieingenjören påstår.

Och så där kan man hålla på. Men å andra sidan. Cash flow och EBITDA är en sak. Försvarspolitik och soldatkategorier någonting annat. Helt annat.

Jag har full förståelse för att det för den utomstående kan vara mycket att sätta sig in i och många olika begrepp att hålla reda på. Att några saker sammanblandats är därför inte helt oväntat.

Ett gott råd sägs vara att inte okritiskt följa de köp- och säljråd som ges på olika internetforum. På samma sätt bör man vara försiktig med att föra vidare påståenden om försvarspolitik om man inte själv granskat dem.

Särskilt ifall man vill göra gällande att andra skarvar med sanningen.För annars är risken nämligen stor att man själv gör…just det…en slamkrypare.

Johan Forssell

Riksdagsledamot (M)