Det här inlägget skulle ha blivit en bolagsanalys men exploderade till ett separat blogginlägg. Inom några dagar kommer däremot analysen och ni är varmt välkomna att gissa vilket bolag jag valt utifrån dessa kriterier.
Bioteknik är egentligen vad jag
är utbildat till att arbeta med så att gå på djupet i ett läkemedelsbolag och
utvärdera klinisk verkan är någonting jag har velat göra länge. Tyvärr har det
varit svårt att hitta ett läkemedelsbolag där en sådan insats varit meningsfull
då de större läkemedelsföretagen numera dammsuger marknaden på lovande
substanser. De bolag som blir över blir dessutom ofta sönderhaussade av bloggare som både
undervärderar risken i kliniska prövningar och övervärderar läkemedels framtida
potential.
Däremot tycker jag att själva
industrin är intressant och jag ser stora möjligheter där man istället för att
utveckla nya produkter skulle ta fram nya metoder att använda kända substanser.
Genom att till exempel förpacka en aktiv substans i en bättre bärare erhåller
man nämligen både patenterbarhet och konkurrensfördelar, samtidigt som risker
och kostnader är lägre än vid nyutveckling.
Att utveckla och sälja läkemedel
Hur ett litet läkemedelsföretag går från produkt till
lönsamhet är troligtvis ett av de absolut mest missförstådda områdena bland
svenska småsparare. Resultat från kliniska prövningar brukar ofta beskrivas som
”triggers” och det fins även en bristande förståelse för den tid och
arbete som krävs för att föra läkemedlet från fas 3 till framgångsrikt försäljning: I korthet
kan man beskriva processen med följande steg där varje steg utgör en risk:
Produktutveckling
- Djurförsök för att bedöma dos, verkan i djurmodell och säkerhet
- Klinisk prövning fas 1 (säkerhet och dosering)
- Klinisk prövning fas 2 (säkerhet och verkan i kontrollerad miljö)
- Klinisk prövning gas 3 (säkerhet och verkan i stor skala)
Försäljning
- Riskdelning (genomförs i samband med fas 2 och 3 studier)
- Produktionsavtal
- Distributionsavtal
- Marknadsföring
Båda faserna har stor inverkan
på det framtida aktieägarvärdet och bör analyseras separat. Svårigheterna med
försäljning och kostnadseffektiv tillverkning är i stort densamma som i andra
branscher men med en stor fördel. Under patenttiden kommer nämligen alla
potentiella konkurrenter vara tvungna att publicera kliniska studier som visar
på den egna substansens verkan. På så sätt kan etablerade läkemedelsföretag
bättre planera och prognosticera sin försäljning. För oss småsparare innebär
det även intressanta möjligheter att skaffa oss en överblick över framtida
marknader. På www.pubmed.org samlas i
princip alla abstracts (sammanfattningar) inom medicinsk forskning och Google
scholar erbjuder numera sökningar på både artiklar och patent. Om man upptäcker en potentiell konkurrent kan man även använda sig av http://www.clinicaltrials.gov för att hitta fler kliniska studier. För universitetsstudenter är det även oftast möjligt att utnyttja universitetets prenumerationer på vetenskapliga tidskrifter oavsett vilken inriktning man studerar.
Tyvärr får man dock vara försiktig i sin tolkning av resultaten då det finns en förfärande mängd dåliga kliniska studier vilket gör det svårt för en lekman att tolka
resultaten.
Produktutveckling
När jag började med aktier hade
jag vissa illusioner om att skulle kunna tjäna pengar genom att utvärdera
kliniska studier och investera i rätt läkemedelsbolag. Lyckligtvis har jag utan
kostnad kunnat dra slutsatsen att oavsett mina vetenskapliga meriter så är
detta en orealistisk strategi.
Läkemedelsföretagen har enorma
problem med sin interna forskning och har därför allt mer börjat köpa upp eller
medfinansiera små läkemedelsbolag. Detta innebär att kompetens för att
utvärdera små läkemedelsföretag har blivit hårdvaluta och att läkemedelsbolagen
gör ett utmärkt jobb när det gäller att identifiera och köpa upp de mest
lovande utifrån ett molekylärbiologiskt, medicinskt och kommersiellt perspektiv.
Effekten av detta är att det
inte finns några ”säkra kort” och att de bolag som finns noterade i stor
utsträckning kan ses som en slumpgenerator där det genomsnittliga utfallet är
att ca 80 % av fas 2 studierna leder till nedläggning och av de kvarvarande
20 % så försvinner hälften i fas 3. När man läser om lovande läkemedelskandidater
i fas 2 bör man alltså räkna med att sannolikheten för en marknadslansering
endast är 10 % (se längst ned i inlägget för källhänvisning).
För att dela denna risk brukar
små läkemedelsbolag ofta tekna distributionsavtal innan de kliniska
prövningarna slutförts. På så sätt kan små läkemedelsbolag finansiera flera
kliniska prövningar samtidigt som större läkemedelsbolag erhåller förmånliga
distributionsavtal. Ett bra exempel på hur den här lösningen kan hjälpa ett
mindre bolag är Diamyd där Ortho-McNeil-Janssen Pharmaceuticals betalade närmare en halv miljard
kronor för olika milstolpar innan vaccinet misslyckades i fas 3 studier.
Försäljning
Att marknadsföra och sälja ett
läkemedel är långt ifrån okomplicerat och en oskicklig ledning kan snabbt
urholka lönsamheten. Det här är en risk som ofta förbises i de mer eller mindre
fantasifulla uträkningar som publiceras på Redeye. Läkare är oerhört uppassade
av olika läkemedelsföretag och konkurrensen om deras uppmärksamhet är stenhård.
För att framgångsrikt lansera ett läkemedel krävs det därför både djupa fickor
och en del småfula knep för lyckas. De regulatoriska kraven för reklam är
dessutom mycket hårda och läkemedelsföretag får ofta böta då de hävdat verkan
som ej kan styrkas av kliniska studier eller då sponsring av patientföreningar
tagit olämpliga former.
Företag som har en fungerande
struktur för produktion, distribution och marknadsföring har därför oerhörda kostnadsfördelar jämfört med små läkemedelsutvecklande bolag. Därför är det mycket
vanligt att företag köps upp i samband med eller efter fas 3 studier.
Avkastningskraven inom de etablerade läkemedelsföretagen är dock mycket höga
vilket gör att det utvecklande bolaget endast erhåller en begränsad andel av
den totala potentialen.
En ny generation av
distributionsorienterade läkemedelsbolag som Meda och Valeant Pharmaceuticals
har därför etablerat sig. Dessa bedriver inte egen forskning vilket minskar
overheadkostnaderna för de lanserade substanserna och kan därför ofta vinna
budgivningar för attraktiva substanser. Med sin etablerade
försäljningsorganisation kan de därefter sälja sina läkemedel med långt högre
effektivitet än ett enskilt småbolag.
Konkurrens
En olycka kommer sällan ensam
och detsamma gäller läkemedel. När en lovande substans identifierats beror det
ofta på att man identifierat de vitala mekanismerna i en biokemisk process.
Dessa processer är ofta mycket komplexa vilket innebär att man nästintill
alltid kan ta fram ett stort antal kandidater för att behandla en viss sjukdom.
Dessutom kan kemisk likhet utnyttjas för att minska utvecklingskostnaderna
vilket innebär att det finns ett finansiellt incitament att utveckla läkemedel
som liknar redan etablerade substanser.
Det är därför osannolikt att ett
läkemedel kan bibehålla ett monopol under sin patenttid vilket ställer
ytterligare krav på marknadsföring och kostnadseffektivitet. Som jag redan
nämnt kräver dessa läkemedel dock en uppstartstid innan de godkänts och innan
man investerar i ett läkemedelsbolag bör man genomföra en ingående
konkurrentanalys med hjälp av www.pubmed.org
och Google scholar.
Sammanfattning
De bolag som ännu inte har avslutat sina kliniska prövningar
bör undvikas. Det finns aldrig några garantier för att dessa ska bli
framgångsrika. Substanser förs inte ut på marknaden om de inte är ”mycket
lovande” men även av dessa bör man räkna med att endast var tionde når
marknaden. Dessutom finns det inga garantier för att företagsledningens
kompetens äver sträcker sig till försäljningsfasen. Förutom sina vanliga kriterier
bör man i läkemedelsbolag ställa följande krav:
- Läkemedlen skall redan vara godkända i kliniska prövningar. Alternativt vara registrerade som medicinteknisk produkt vilket innebär lägre regulatoriska krav och en marknad som mer liknar vanliga konsumentprodukter.
- De kliniska i prövningarna skall vara noggrant genomförda och alla påståenden som lämnas i bolagets officiella information om en produkt skall kunna härledas till forskningsstudier.
- Ett distributionsavtal skall redan vara tecknat för centrala produkter. Alternativt skall ledningen ha bevisat att den klarar av att den kan hantera försäljningsprocessen.
Sedeslärande exempel
För den som har svårt att följa dessa riktlinjer så kan jag tipsa om Pfenix bioteknikportfölj som han tidigare redovisat på Redeye.se. Han har inte uppdaterat den på ett tag (senaste uppdateringen här) men jag tar mig friheten att adoptera den för detta inlägg och alla förändringar avses från 2010-04-12 då Pfenix skapade portföljen utifrån de bolag som då var populära på Redeye.Diamyd Medical B
Köp: 132,25 kr
Kurs: 10,25 kr
Värdeförändring: -92,3 %
EpiCept
Köp: 14,80 kr
Kurs: 0,37 kr
Värdeförändring: -97,5 %
Eurocine Vaccines
Köp: 46,50 kr
Kurs: 4,4 kr
Värdeförändring: -91,5 %
Karo Bio
Köp: 8,40 kr
Kurs: 0,35 kr
Värdeförändring: -95,8 %
Neurosearch
Köp: 224,90 kr
Kurs: 3,74 kr
Värdeförändring: -98,4 %
Neurovive Pharmaceuticals AB
Köp: 51,50 kr
Kurs: 18,00 kr
Värdeförändring: -65,0 %
Topotarget A/S
Köp: 6,70 kr
Kurs: 2,15 kr
Värdeförändring: -68,9 %
Total värdeminskning: -87,1 %
Värt att notera med bakgrund av vad jag skrivit är även att
EpiCept faktiskt fått ut ett läkemedel på marknaden (Ceplene). Men att man
under kommersialiseringsfasen inte fått fram en konkurrenskraftig produkt.
Källhänvisning