Dunning-Krugeråret 2017, eller varför jag misstror sociala människor på börsen

Dunning-Kruger-effekten består i att personer som saknar kompetens inom ett område saknar de verktyg som krävs för att kritiskt utvärdera sin kompetens inom området. När kompetensen inom ett område sedan ökar, ökar även medvetenheten om de egna bristerna vilket innebär att självsäkerheten paradoxalt nog ofta minskar.

När börsen går bra lockar den till sig många optimister och under ett år som 2017 är det många som har uppnått fantastiska resultat utan att egentligen förstå vad de sysslar med. I min portföljrapport kallade jag därför 2017 för ett riktigt Dunning-krugerår på börsen och Lundaluppen beskrev den momentumtrend som jag avser på ett väldigt bra sätt:

Om ett bolag är (förutsägbart) framgångsrikt framöver har marknaden med all sannolikhet redan prisat in det och bolaget kommer, om framgången infrias, ge en måttlig avkastning. Om ett bolag misslyckas förutsägbart framöver har marknaden redan prisat in detta och bolaget kommer sannolikt ge samma måttliga avkastning. För att lyckas på börsen måste du lista ut vilka bolag som blir framgångsrika och marknaden ännu inte lyckats förstå det, "second level thinking" enligt Howard Marks. Vice versa fungerar också om du pysslar med blankning.

Vad händer om börsen, enligt min tolkning ovan, belönar first level thinking? I längden är det lika omöjligt som på travbanan, matematiken går inte ihop. Värderingarna behöver pendla runt något slags fundamentalt grundat värde, annars kommer de tvingas tillbaka abrupt genom något slags "våld". Ett fundamentalt undervärderat bolag köps ut, ett fundamentalt övervärderat blir till slut avslöjat som en bubbla.

Jag tycker tidsandan reflekterar en "momentum"-syn på marknaden där ett följa John-beteende belönas. En lång, fin och relativt jämn uppgång har gjort att många på Twitter tycks anse att pengar nu finns att hämta gratis och mekaniskt. - Lundaluppen portföljbokslut 2017

Kontentan av det här är att man bör vara väldigt försiktig med vilka aktieprofiler man väljer som förebilder. Under korta tidsperioder kan vissa beteendemönster ge enormt hög avkastning för att sedan krascha rejält då de fundamentala förutsättningarna förändras. I början av 10-talet var det till exempel extremt lönsamt att investera i riskfyllda oljebolag. I takt med att oljepriset ökade mer än någon kunnat ana förvandlades många riktigt risiga oljebolag till potentiella vinstmaskiner. Investerare som då uppvisade ett extremt högriskbeteende kunde därigenom visa en enorm avkastning och var mycket populära på exempelvis Redeyes forum med följden att många förlorade enorma summor under 2014 då oljepriset vände nedåt igen.

Blackpearl har höga utvinningskostnader för sin oljesand vilket gör bolaget mycket känsligt för oljepriset.

Den trend som jag anser har dominerat åtminstone en del av börsen under 2017 är att vi har haft ett stort inflöde av oerfarna investerare börsen under 2017. Det här har dessutom skapat en marknad för diverse aktieprofeter vilka i många fall har personlighetstyper i stil med vad som kan kallas "relators" eller "motivators" snarare än personer med ett genuint intresse för fundamental analys (se Aktiefokus inlägg på temat här). Läser man de karaktärsdrag som karakteriserar dessa människor (se bild nedan) och jämför dessa med de karaktärsdrag som vi känner igen från traditionellt framgångsrika investerare tror jag att det är tydligt varför jag är väldigt skeptiskt till överdrivet extroverta och motiverande människor i aktiesammanhang. 

Bild hotlinkad från inlägget Därför fastnade jag för värdeinvestering och trista värdeaktier – om självkännedom och personlighetstyper www.aktiefokus.se