torsdag 8 september 2016

Genomgång: Finlands Life Science-sektor

Bakgrunden till detta inlägg.
Finland har de senaste åren haft en trist ekonomisk utveckling. Teknikindustrin som byggts upp kring Nokia och ökad handel med Ryssland har varit viktiga draglok i ekonomin och när båda dessa draglok fastnat har tillväxten i Finland stagnerat. Samtidigt har värderingen på den finska börsen varit ganska hög vilket gjort att jag inte ägnat Finska aktiebolag särskilt mycket uppmärksamhet. Däremot har jag stor respekt för finska politiker och jag sitter just nu på en konferens där Finlands nya genomstrategi presenteras vilket fångat mitt intresse.

Bakgrund

Biobanker utsågs redan 2009 av Times till en av ”Top 10 ideas changing the world right now”. Målet med biobanker är att på ett effektivt och strukturerat sätt samla in prover och spara dessa för att använda dem i forskningsstudier. Området har på senare år exploderat vilket beror på att vår kapacitet att analysera prover ökat så pass radikalt att flaskhalsen inom forskning har flyttats från provanalys till provinsamling. Att sekvensera genomet i en människa kostar till exempel numera mindre än en hundratusendel än det gjorde i början på 2000-talet och utvecklingen är likartad inom andra områden också.

Källa: https://www.genome.gov/27565109/the-cost-of-sequencing-a-human-genome/

Biobanker har därför en viktig roll då de levererar prover för olika forskningsstudier. I de tidiga stegen av den forskning som ledde till vaccinet mot livmoderhalscancer var det t.ex. data från Västerbottenstudien i Umeå som indikerade att man var på rätt spår i forskningen då personer som ej infekterats med HPV väldigt sällan visade sig utveckla livmoderhalscancer. Tyvärr blockeras mycket av den här utvecklingen av ett helt horribelt system med jurister, etiker och klåfingriga politiker som gör det svårt att utnyttja de prover som finns tillgängliga eller just nu samlas in.

De Nordiska länderna är bland de bästa i världen inom det här området men vi är ändå långt sämre än vad som är önskvärt. Som ett exempel kan vi ta ett forskningsprojekt om metabolism i cancertumörer som nyligen presenterades. EPIC-studien i Umeå var snabbast av alla biobanker att leverera prover och tiden från kontakt till att etisk granskning genomförts och avtal tecknats var 13 månader. Mediantiden för andra Europeiska biobanker var 19 månader och av 16 tillfrågade biobanker kunde 8 inte leverera prover överhuvudtaget p.g.a. regler om integritet eller immateriella rättigheter.

Ambitionen med Finlands nationella genomstrategi (länk) är att strukturera lagar, administration och nationella IT-system på ett sådant sätt att Finland blir ett attraktivt mål för investeringar i Life Science. Det här innebär att om ett läkemedelsbolag beslutar sig för att utveckla läkemedel i Finland ska det finnas populationsdata och infrastruktur som gör det lätt att hitta rätt patienter, följa upp hur de mår och snabbt kunna identifiera signifikanta felfaktorer om projektet misslyckas. Om man lyckas verkställa den här strategin kommer det att innebära en enorm konkurrensfördel för Finland och de bolag som har verksamhet i området.

Hälsovårdsbolag noterade på Helsingforsbörsen

Målet med genomstrategin är att både stärka den inhemska forskningskapaciteten och attrahera utländska investeringar. Bolag som Johnson & Johnson eller AstraZeneca kan alltså också dra nytta av utvecklingen och AstraZeneca har redan investerat (länk) men finländska läkemedelsbolag befinner sig på förhand då de är en central del av reformarbetet. Antalet bolag inom Hälsovård på Helsingforsbörsen är ganska litet så jag har därför valt att gå igenom allihop med hjälp av Börsdata.se.

Orion B (BV 4 928 Meur, aktiekurs 34,95 €)

Orion är Finlands överlägset största bolag inom hälsovårdssektorn med ett börsvärde på 4,9 miljarder euro. Aktiekursen har de senaste åren ökat kraftigt då värderingarna var mycket låga 2012-2013 då finansmarknaden oroade sig för läkemedelsindustrins ökade utvecklingskostnader. Sedan dess har börskursen ökat med 150 % vilket helt och hållet beror på multipelexpansion då värderingen gått från P/E 9,6 till P/E 23. Som landets största läkemedelsbolag finns det goda förutsättningar för Orion att dra nytta av Finlands arbete med att stärka Life Science-sektorn. Men att betala en värdering i nivå med Novo Nordisk för ett bolag som växer med 2 % per år är knappast aktuellt.
Värdering: P/S 4,8, P/E 23, P/B 9,4 och direktavkastning 3,7 %.

Oriola-KD (BV 765 Meur, kurs 4,31 €)

Oriola-KD bedriver verksamhet i Sverige, Finland och Baltikum. Bolaget är Sverige och Finlands största grossist inom farmaci och driver i Sverige även apotekskedjan Kronans Droghandel. Bolaget omstrukturerades 2013 men verkar i grund och botten vara en stabil lågmarginalsverksamhet (2,5-3 % vinstmarginal) med obefintlig tillväxt.
Värdering: P/S 0,47, P/E 16,5, P/B 4,1 och direktavkastning 3 %

Pihlajalinna (BV 328 Meur, kurs 15,92 €)

Pihlajalinna driver vårdinrättningar ungefär som Capio och Attendo här i Sverige. Omsättningen har tredubblats sedan börsnoteringen 2013 och jämfört med Sverige verkar Finland ha en mer positiv bild av offentlig-privat samverkan då den nya sjukvårdsreformen gynnar privat-offentlig samverkan (länk).
Värdering: P/S 1, P/E 74,6, P/B 3,4 och direktavkastning 0,13 %

Biotie Therapies (BV 317 Meur, kurs 0,29 €)

Lanserade 2013 substansen Selincro mot alkoholberoende som marknadsförs av danska H. Lundbeck A/S i Europa. Därutöver har bolaget ett fas III projekt mot Parkson och två läkemedel i fas II inriktade på andra hjärnsjukdomar. Inte min typ av bolag med andra ord.                     
Värdering: P/S 100, P/E -7,1, P/B 4,2

Revenio (BV 219 Meur, kurs 27,51 €)

Revenio är ett litet konglomerat bestående av Icare Finland, Oscare Medical och Revenio Research. Icare Finland är den mogna delen av bolaget och tillverkar mätverktyg för tryck i ögat. Mätverktyget är det enda verktyget kontaktverktyget som inte kräver lokalbedövning innan användning och intäkterna ökar med på 20-35 % per år. Dotterbolaget Oscare Medical ägs till 53 % av Revenio och målet är att lansera ett verktyg som med ultraljud mäter benskörhet inom 2-3 år. Därutöver bedriver Revenio Research annan forskningsverksamhet med målet att kommersiella andra screeningmetoder. 
Värdering: P/S 10, P/E 44,9, P/B 18,7 och direktavkastning 2,5 %

Biohit (BV 82,7 Meur, kurs 5,66 €)

Biohit har en intressant historia då man fram till 2010 bedrev verksamhet som dominerades av tekniska produkter inom fluidteknik i laboratorier där man bland annat sålde pipetter med. Därefter sålde man av den verksamheten och fokuserar nu på diagnostik och behandling av gastrointestinala sjukdomar. Omsättningen har tredubblats på 4 år och vinstmarginalen ligger på 35-50 % vilket innebär att det finns en rejäl skalbarhet i verksamheten.
Värdering: P/S 12,9, P/E 37,6 och P/B 7,6

FIT Biotech (BV 11,3 Meur, kurs 0,41 €)

FII Biotech licenserar ut en teknik för att föra in DNA baserad medicin in i cellen och integrera den med cellens egna genom. I dagsläget används tekniken i 7 olika forskningsprojekt vilket genererar licensintäkter. Bolaget har tappat 57,5 % av börsvärdet på ett år och jag blir lite nyfiken på varför.
Värdering: P/S 1,7, P/E 4,4 och P/B -1,2

Herantis Pharma (BV 5,3 Meur, kurs 1,3 €)

Utvecklar 6 olika läkemedel där två befinner sig i fas II, 2 i fas I och 2 i preklinisk fas. Ett bolag med så bred portfölj och lågt börsvärde känns hopplöst med tanke på hur dyrt det är med utveckling.
Värdering: P/S 912, P/E -0,33 och P/B 0,88

Nextstim Oyj (BV 3,9 Meur, kurs 0,55 €)

Arbetar med system för behandling av strokepatienter. Systemet Navigated Brain Stimulation används för att kartlägga hjärnan inför operation och är lanserat medan systemet Navigated Brain Therapy är under utveckling men har mött problem vilket fått kursen att gå ned med 91,5 %.
Värdering: P/S 1,5, P/E -0,4 och P/B 1,1

Sammanfattning

Det finns inte många Finländska bolag inom hälsovård på Börsdata. Men kvalitén var bättre än jag förväntat mig med tanke på att majoriteten av alla bolag faktiskt tjänar pengar. Om man beaktar Finlands satsning på bioteknik och genomik är Orion och Revenio de bolag som är bäst positionerade för att dra nytta av teknikutvecklingen då de båda har verksamhet inom screening och diagnostik vilket är de områden som är närmast kopplade till biobanker. Värderingarna för dem och även Biohit är däremot för höga för att fånga mitt intresse även om lönsamheten kan slå om fort i bolag som Revenio och Biohit där hävstången är hög.

Med fokus på värdering är Nextstim och FIT Biotech intressanta. Däremot kommer jag inte att prioritera bolagen i en analys. CRISPR/Cas9 revolutionerar gentekniken vilket gör att konkurrerande äldre tekniker kräver en noggrann analys och Nextstims genomklappning kräver även det en djupare analys än jag är villig att göra just nu. Genomgången byggde mer på ett allmänt intresse än ett specifikt investeringsintresse så jag är kanske lite väl negativ i min analys men vi får se om någon i kommentatorsfältet hittar någonting som är värt att nysta vidare i.

9 kommentarer:

  1. Intressant, och bra genomgång! Men bioteknik/läkemedel är svårt... Skulle säga att jag förstår tillräckligt mycket för att inse att jag inte kommer kunna förutspå vilka av dessa forskningsintensiva företag som kommer att lyckas. Sorry, en negativ kommentar till. Men lovar, nästa blir positiv!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade jag bara velat ha medhåll skulle jag inte blogga :-).

      Fast i det här fallet är vi ju överens. Jag jobbar till och med inom sektorn och har bara ägt 2 bolag inom sektorn någonsin som jag dessutom sålde för tidigt (Boule och Cellavision). Kan tänka mig att köpa liknande bolag eller läkemedelakonsulter men inga bolag beroende av enskilda utvecklingsprojekt.

      Radera
  2. Tack för en bra genomgång. Bolagen ligger dock utanför min radar.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du gillade den och håller med om att man kan spara radarn till annat om man inte har en radar på Erieye nivå.

      Radera
  3. Fin genomgång! Revenio finns på min bevakningslista men har inte riktigt fått kläm på konkurrerande tekniker. Verkar bra men de är något av ett enproduktsbolag än så länge och har gjort för lite research eller har för låg kompetens för att förstå om andra kan göra något liknande eller bättre snart. Kanske ska göra en analys på bloggen (för kommentarer) men du får gärna skriva först!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns en massa tonometrar på marknaden. Jag har skummat några artiklar och mitt intryck är att det är lite som med borrmaskiner, olika människor föredrar olika saker. Icare har fördelen att de är den enda kontakt-tonometern som inte kräver lokalbedövning och det verkar föredras av vissa optiker.

      Min plan är att lägga in dem på bruttolistan om de finns med på Google Finance men räknar med att chansen för investering är låg. Krävs stora intäkter för tonometern eller att det tar fart rejält med benskörheten.

      Radera
    2. Ögonläkare brukar föredra applanationstonometrar, som är tekniskt svårt att behärska men golden standard. Optiker har ju i regel ögonmikroskop att undersöka med, så applanationstonometri funkar väl bra även där. Man brukar ju behöva dilatera pupillen med ögondroppar för att undersöka annat än ögats yta, så droppandet kommer man inte ifrån. Familjeläkare brukar inte förväntas screena för ökat ögontryck, de apparater jag sett på hälsocentraler brukar mest bli liggande. Patientgruppen är för gammal för företagshälsovård så det blir ingen stor kund. Potentialen är väl att möjligen spara tid/kostnad genom att lägga ut mätandet på billigare personal, om man hade en tillförlitlig och lättanvänd tonometer. Men så länge mätandet måste göras av anställda och inte patienten själv så blir inte kostnadsbesparingen enorm. Svårt att våga satsa på ett så smalt bolag..

      Radera
    3. Ögonläkare brukar föredra applanationstonometrar, som är tekniskt svårt att behärska men golden standard. Optiker har ju i regel ögonmikroskop att undersöka med, så applanationstonometri funkar väl bra även där. Man brukar ju behöva dilatera pupillen med ögondroppar för att undersöka annat än ögats yta, så droppandet kommer man inte ifrån. Familjeläkare brukar inte förväntas screena för ökat ögontryck, de apparater jag sett på hälsocentraler brukar mest bli liggande. Patientgruppen är för gammal för företagshälsovård så det blir ingen stor kund. Potentialen är väl att möjligen spara tid/kostnad genom att lägga ut mätandet på billigare personal, om man hade en tillförlitlig och lättanvänd tonometer. Men så länge mätandet måste göras av anställda och inte patienten själv så blir inte kostnadsbesparingen enorm. Svårt att våga satsa på ett så smalt bolag..

      Radera
    4. Som jag uppfattar det är iCares stora selling point att det är ett litet och smidigt instrument. En GAT placerar du i princip i ett eget ögonrum medan en iCare är någonting du har i byrålådan på en allmänmottagning. Jag hittade bland annat ett dokument från Norrbottens landsting där de kommenterade att iCares tonometer var mer populär än Perkins som tidigare varit ledande bland de handhållna apparaterna.

      Som jag ser det i dagsläget är bolaget för smalt och dyrt. Men om de växer ikapp i värderingen och bentäthetsmätningen dessutom slår igenom, då blir det intressant om kanske 3-5 år.

      Radera