tisdag 12 maj 2015

Är den svaga kronan förklaringen till den kraftiga börsuppgången?

För oss svenskar är Sverige självfallet lite av en mittpunkt. Men med avseende på valutor tror jag att man måste inse att för huvuddelen av Europas investerare består världen av tre valutaområden: USA, Eurozonen och övriga. Efter finanskrisen fick Sverige lite av en ställning som Schweiz där våra stabila statsfinanser gjorde att vi sågs som en trygg hamn för investeringar. Men ett stort exportberoende, hög belåning bland hushållen, politisk oro och räntesänkningar har därefter inneburit att Sverige återtagit sin position som skvalpvaluta.

Det här syns bland annat i Millicoms som är det mest extrema exemplet på Stockholmsbörsen när det gäller börsbolag som handlas i SEK men som egentligen är opåverkade av förändringar i Sveriges ekonomi. I sin presentation av resultaten för det första kvartalet redovisar man bland annat valutakursutvecklingen för några av sina viktigaste marknader (länk). Dollarn har gått starkt och majoriteten av alla valutor har tappat gentemot den och bland Millicoms redovisade marknader är snittet -12 % (vilket kan jämföras med Sveriges -28 %).
 

 Det här kan vi använda som bas för ett mycket enkelt tankeexperiment för att förklara den brutala uppgången på OMX-30. Vi antar att Millicoms intäkter och kostnader varit stabila och att alla marknader är lite viktiga. Då kan vi anta att Millicoms intäkter och resultat räknat i dollar har sjunkit med 12 %.

Samtidigt har kursen i svenska kronor sjunkit med 28 % och om inte aktiekursen har förändrats skulle det innebära att värderingen på Millicom (räknat i P/E tal) skulle ha sjunkit med ca 22 %. Men eftersom den svenska valutan i det här fallet endast är en handelsvaluta så är det orimligt och därför är det naturligt att aktiepriset (och index) ökar för att kompensera värderingsförändringen.

Det här gäller även för de stora svenska exportbolagen som handlas i SEK men som gör huvuddelen av sina affärer i USD eller euro. Om Ericsson har en stabil omsättning på 27 miljarder USD som i årsredovisningen skrivs om till svenska kronor är det för investerarna måttligt intressant att utvärdera hur kronans svängningar påverkar detta. Över tid bör rimligen fluktuationer i kronans värdering kompenseras av att rationella investerare korrigerar aktiekursen till en rimlig värdering. Däremot kan genomslaget av valutaförändringar i själva årsredovisningen släpa efter då redan skrivna kontrakt och valutasäkringar kan påverka intäkter och kostnader.

Tittar vi på OMX-30 och jämför med dollarkursen syns det här genomslaget tydligt. Förutom storbankerna (som fortfarande handlas till P/E 11-16) domineras OMX-30 helt och hållet av stora exportbolag som har värderats upp ungefär i takt med att kronan tappat i förhållande till dollarn.
Hur många kronor vi får betala för en USD. På ett år har priset på USD stigit med 30 %.

OMX30 har stigit med 24 % under det senaste året.

Slutsats

Jag har ingen aning om hur dollarkursen kontra kronan kommer att utvecklas och huruvida internationella investerare har räknat rätt med avseende på hur växelkurserna påverkar våra stora svenska bolag. Men någonting vi måste vara oerhört vaksamma på är relativvärderingar där man jämför börsen som helhet med specifika bolag. Vi kan mycket väl ha en "kvalitetsbubbla" på börsen som 40 % 20 år skrivit om. Men den sektor jag oroar mig mest för nu är investerare som tror att alla bolag ska ha höga värderingstal och jämför svenska bolag (med svenska intäkter) med de exportorienterade bolagen vilket innefattar bland annat de stora konsultbolagen, Skistar och Formpipe Software.

17 kommentarer:

  1. Sänkningen av räntan är orsaken till uppgången, genom att lägre ränta både omfördelar kapital från säkra tillgångar till aktier inom landet och för att en lägre ränta (ränteförväntning) sänker kronans värde gentemot andra valuta som därmed omfördelar kapital till Sverige (som du påpekar). Två effekter således och inte bara en.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För fastighetssektorn tror jag helt klart att räntorna har bidragit till ökat investeringsintresse för t.ex. preferensaktier. Däremot är mitt intryck när det gäller industriaktier att både fondförvaltare och privatsparare är väldigt nervösa just nu vilket gör att jag tror att räntor bidrar mindre än man kan förvänta sig av klassisk ekonomisk teori.

      Radera
  2. Vad vore väl börsen utan panik och Eufori? :-)
    Ebb och flod i ränta valuta råvaror och multiplar är väl svängningarna som gör det intressant och öppnar för oss vanliga att tjäna nån krona om man lär sig hålla sig på vågen :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är det där lärandet som är problemet... =)

      Snygg bedömning från din sida om Vitec förresten!

      Radera
  3. Inflödet till europeiska börser och fonder har varit stort under året från USA, bland annat beroende på det du nämner. Jag läste om ökning på ca 10 ggr mot normalt inflöde i q1 men hittar tyvärr inte någon länk som anger så exakt nu.

    SvaraRadera
  4. Går in tungt i vardia nu, vi får väl se om den bollen "hits home" så småningom :-)

    SvaraRadera
  5. Hej,

    En extremt expansiv penningpolitik eldar på rätt bra...

    Aproå bubblor: vi lever väl alla i våra egna små bubblor? Med det menar jag att vi har våra referenspunkter och sociala nätverk (såväl, eh, "riktiga" som virtuella) som vi får impulser från. Det blir lätt rundgång i ett sådant mikrokosmos.

    Det är klart att vi med ett starkt aktieintresse som dras till bloggar, följer ekonomiska nyheter och översköljs av åsikter om börsen via alla möjliga kanaler upplever mycket prat/skriverier om bubblor och bolagsvärderingar.

    Fast hur generellt är aktieintresset? Jag tycker mig inte ha märkt att populärkultur eller fikaprat fokuserar så hårt på börsen; det känns inte "febrigt" så att säga. Möjligen är bostadsmarknaden ett hetare samtalsämne; den berör ju fler.

    Jag klickade mig vidare till 40 % 20 år via din länk och därifrån till Youtube för att se "Betting on the market" (hans länk var död, men det finns andra klipp). Vi har inte alls samma hets kring aktier (IMHO) och värderingarna är inte skyhöga (än). Visst är det ganska dyrt på sina håll, men... Jag skrev precis en kommentar på Spartacus Invest som (slarvigt) jämförde H&Ms värdering med den som rådde i november 1999. Vi är inte i närheten av den.

    Vidare har ju många av dem som arbetar i finansbranschen (de med mer än 15 års erfarenhet) varit med om såväl IT-bubblan som "subprime"-krisen. Det borde rimligen borga för en viss försiktighet med två så rejäla smällar på fingrarna. Det är inte ett yrkeskollektiv à la 1990-talet som tror att det bara kan gå upp, upp, upp...

    Känner trots detta en viss oro. Tror inte det är hälsosamt med rådande ränteläge. Spännande att följa utvecklingen!

    Mvh

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. 40 % 20 år beskrev det som en kvalitetsbubbla men jag kan tänka mig att vi har flera olika potentiella bubblor men att börsen som helhet är lite sundare än vi tror. Fastighetsbranschen tycker jag känns oerhört dyr (men det kan bero på penningpolitiken) och exportföretagen känns dyra (men det kan bero på kronan).

      Det här kan dra med sig många andra bolag men jag tror att vi nog mycket väl kan ha lite av en bubbla när det gäller bubbelvarningar just nu. Alla verkar räkna med en kris och då har jag svårt att se den komma som en överraskning.

      Radera
    2. Precis. Det är också något Lars påpekat vid några tillfällen ("om alla pratar om att det är en bubbla kan det inte vara en bubbla")... Möjligen får man då ha i åtanke att varje transaktion innebär att någon faktiskt också säljer.

      Överraskningen kommer förmodligen bestå i vad som orsakar nergången; inte att det blir en korrigering. Därmed borde också höjda räntor räknas bort som en trigger; det är för uppenbart.

      Faran som jag ser det är att man anpassar sig efter nuvarande situation (skjuter först; ändrar målstolparna därefter). Relativt många bolag bjuder på en anständig direktavkastning. Bankkonton ger inte mycket och då kan 2,4 - 3 procent från ett kvalitetsbolag te sig lockande...

      Kanske var jag fel ute när jag skrev tidigare att det inte känns så febrigt. Det gör det inte tycker jag, men det kanske inte heller behövs att de breda folklagren deltar för att det ska bubbla till. Bubblorna och krascherna på 1920- och 1990-talen hade ju ett relativt stort folkligt deltagande, men proffsen kan nog ställa till det hyfsat på egen hand.

      Tyvärr tror jag att detta kan fortsätta ett bra tag till. Påfrestande att vänta, får väl snart öka på lite i H&M... ;-)

      Carolus

      Radera
    3. Det är målstolpsförskjutning som skrämmer mig också. Resultatet för mig är att jag är försiktig med att köpa bolag men om jag hittar någonting jag gillar så är jag villig att göra det ändå.

      Däremot kan jag omöjligen gilla fastighetsbolag just nu och NP3 hänger löst i portföljen även om de är bäst i klassen.

      Radera
  6. Hej Ai.
    Mina svärföräldrar (ca 65 bast och pensionärer) sitter på 1000 000 i likvida tillgångar. Hur skulle du placera detta kapital om du vore dem? De är lågriskbenägna men vill försöka vara lite mer aggressiva än att ha de på ett vanligt bankkonto till 0,7 % ränta.
    Vilka möjligheter ser du?
    Tack för bloggen,
    Marcus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar undvika att ge råd. Min far var i en liknande situation förra året och jag skrev det här inlägget: http://aktieingenjoren.blogspot.se/2014/03/att-prissatta-bolag-karnan-i-all.html
      Med målet att få honom att inse hur svårt det är med aktieinvesteringar och ignorera vissa kollegor på jobbet.

      Rent krasst skulle jag nog satsa på pålitliga fasträntekonton på banker med hög ränta men högt förtroende och insättningsgaranti (Skandia, Avanza och Marginalen?). Det är helt enkelt för gamla och rika för att ta risk enligt mitt tycke och smak.

      Radera
    2. Marcus,

      I mitt fall spelar åldern ingen roll. Detta då jag försöker bygga en portfölj som avkastar tillräckligt för att täcka (delar av) min familjs levnadsomkostnader utan att jag behöver sälja av innehaven. Förhoppningen är att den ska gå i arv till min dotter (och kanske vidare ner i släktleden). Min tidshorisont är alltså väldigt lång och jag skulle icke rädas att investera på börsen på ålderns höst...

      Konkreta köpråd till familjemedlemmar är något jag undviker. Människor är så olika. Har dina svärföräldrar ägt aktier tidigare? Har de haft kapital på börsen som sjunkit 30, 40 procent? Det finns en betydande risk för att ert förhållande får sig en rejäl törn... Själv skulle jag aldrig ge finansiella råd till någon i min omgivning.

      Dock:

      Jag skrev ju precis en annan kommentar här där jag varnar för att faran att stirra sig blind på direktavkastningen. Låt mig ändå (bipolär kommentator?) lista några bolag som, i rådande räntemiljö, har just en relativt attraktiv sådan. Inget av bolagen är dock något fynd; strikta värdeinvesterare håller sig alltså borta.

      H&M ger ju ca 2,9 procent, mer än fyrfalt bättre än den ränta du nämner.
      Procter & Gamble ger 3,3 procent.
      Johnson & Johnson ger 3 procent.
      Coca Cola och Kimberly-Clark ger 3,2 procent.
      McDonald's 3,5 procent.

      Notera: Dollarrisk, bolagsrisk, marknadsrisk, beteenderisk (hos oss själva som investerare)...

      Bara ett litet urval av bolag som "slår bankräntan", vilket i och för sig inte är så svårt. De kan säkert också fås till en betydligt lägre värdering någon gång i framtiden...

      Med en miljon kr på kontot kan man ju doppa foten försiktigt. Köp av fyra, fem bolag à 15 000 - 20 000 kr sparar rätt mycket krut inför en eventuell sättning.

      Mvh

      Carolus (redo att ta på sig dumstruten)

      Radera
    3. Belöningen för 20 år av dollarrisk, bolagsrisk, marknadsrisk och beteenderisk i ett bolag som avkastar 3,5 % per år är en 64 % högre slutavkastning än om man sätter in pengarna på 1,5 % bankräntekonto (förutsatt att avkastningen återinvesteras).

      För kvalitetsbolag som H&M och Johnson & Johnson kan det nog vara värt det då bolaget i sig också växer. Men för en gammal människa skulle jag fokusera mer på kortsiktiga möjligheter till att ha en bra pension än att försöka maximera avkastningen till när jag är 85.

      Radera
  7. Hade inte Akelius något bra alternativ med förhållandevis riskfri ränta med har jag för mig?
    Och beroende på när dom ska ha pengarna så är nog det gamla rådet om att inte ha alla ägg i samma korg ett bra alternativ i detta fallet så att portionera det i 5-10 delar med olika riskfri/lågrisk/mellanrisk alternativ förutsatt att man inte kommer ta ut dom närmaste 2 åren kan nog vara en bra variant.
    Sett som ränte, fastränte, index eller investmentbolags varianter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Akelius saknar investerarskydd och jag litar aldrig på skatteplanerande sossar, gillar man skatt så ska man fan betala den också.... Men jag håller med om att portionera ut det och man kan kanske då kan ta högre risk i några portioner.

      Radera
  8. Tack för era reflektioner!
    Kommer nog att föreslå detta upplägg kontra deras 0,7% ränta just nu och tänkt 1 år i taget (förutom aktierna som bör stå längre)
    - 100 000kr Alkelius sparkonto 4%
    - 100 000kr SEB A, Industrivärden, H&M
    - 800 000 Nordax 1,40%
    På så sätt kan de ju börja bekanta sig lite med börsen på ett lättsamt sätt och till lågrisk sett till hela det aktuella kapitalet. Att se börsens upp och nedgång och samtidigt ta del av lite utdelningar:).

    Marcus

    SvaraRadera