torsdag 7 augusti 2014

Protector och försäkringar till offentlig sektor

Jag åt middag med en god vän som numera jobbar med utveckling av modeller för försäkringsvärdering och han var lite imponerad av de norska försäkringsbolagens framfart.

Ämnet intresserar mig eftersom modellering av komplexa processor är den del av mitt arbete som jag uppskattar mest och teknikerna är applicerbara även inom andra områden. Däremot har jag en oerhört dålig insyn i försäkringsbranschen (vilket är varför jag inte köpt aktier i Protector). För privatpersoner handlar försäkringar om att passa in kunder i en standardmall medan man för till exempel kommuner eller fiskodlingar försöker beräkna risken för att någonting riktigt stort ska hända och därefter sätter ett pris.

Protector verkar ha varit oerhört framgångsrika i den här typen av upphandlingar och i Sverige har man gått ifrån att ha en kundrelation med 0 % av marknaden till 41 % av marknaden på tre år (edit efter kommentar). Det här betyder att Protector antingen räknar med en lägre marginal än konkurrenterna (kan kompenseras med lägre driftskostnader/högre förvaltningsintäkter) eller att man använder sig av en annan riskberäkning för stora katastrofer.

Bilden länkad ifrån Kennys (www.aktiefokus.se) analys av Protectors årsredovisning 2013

Diskussionen på temat blev tyvärr lite kort eftersom ingen annan vid bordet uppskattade riskmodellering i försäkringsbranschen som samtalsämne men enligt min bordsgranne har Protector Forsikring valt en smart men modig väg då man helt enkelt inte tar lika mycket betalt för riktigt stora katastrofer såsom isstormar, jordskred och skogsbränder som når kommunal infrastruktur.

Jag vet inte om Protector helt enkelt har valt återförsäkringar, låga maxutbetalningar eller externalisering utav kostnader för att hantera "kastastrofrisken" men det är någonting som bör tas i beaktande när man bestämmer hur mycket man vill exponera sig gentemot Protector. I princip kanske det kan ses som ett omvänt lotteri, en stor chans att vinna en begränsad mängd och en liten risk att förlora väldigt mycket.

För den som vill läsa mer om katastrofmodellering.

15 kommentarer:

  1. Hej,
    Ämnet är synnerligen intressant och anledningen till att jag valt att inte investera i försäkringsbolag. Modellering, prissättning av risker, komplexa försäkringsobjekt som du nämner, återförsäkringsnivåer/policys är väldigt svårt att sätta sig in i. Det är även omöjligt för en utomstående att veta hur de olika försäkringsbolagen räknar och verkligen förstå hur det påverkar bolagen. Jag diskuterade ämnet med en riskingenjör och personen ställde sig väldigt tveksam till Protectors prissättning av risk. Det kan väl mycket väl vara så att tar rätt betalt för risken men det behöver ju inte vara så.

    Det lite komiska i det hela är att många investerare och bloggare skriver "jag investerar bara i bolag som jag förstår" och tror att om man förstått "float" och combined-ratio så kan man mycket om försäkringsbolag vilket tyvärr inte är fallet.
    /långtradarn

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att förstå vad man inte förstår tror jag är bland det svåraste man kan göra både som människa och investerare.

      Konsumentförsäkringar känner jag mig ganska trygg med men den här typen av utmaningar är klart svårare.

      Radera
    2. Som tur är så är det inte investerare och bloggare som driver försäkringsbolagen, utan det är bolagens egna ledningar. Är de kompetenta nog? Ett sätt att bedöma det kan vara att se på historik och andra punkter som Aktieingenjören har skrivit mycket intressant kring.

      Som jag ser det är detta problem inte unikt för försäkringsbolag, utan gäller alla bolag i alla branscher. För att citera den bästa bloggaren på nätet, Nate på Oddball stocks, angående mångas skepsis mot att investera i småbanker (jag drar en parallell till försäkringsbolag):

      Investors are willing to put their money in IBM, an extremely complex business, but avoid banks, a very simple business. I would love to see a survey of IBM's investors answering the following question: "Why would a customer choose WebSphere over Weblogic?" I would put a question like this on the same level as "What's the difference between a McDonald's hamburger and a Burger King hamburger?" Imagine trying to summarize IBM, or Medtronic in a few sentences like above, I'm not sure it's possible.

      Radera
  2. Det är definitivt viktigt att ha i bakhuvudet, men risken för större katastrofer finns alltid hos försäkringsbolag och jag har inte bedömt att Protector tar så mycket större risker än de andra. Min tes är snarare att de prisar in sig under de andra tack vare en överlägset kostnadseffektiv organisation, och att de som de flesta försäkringsbolag skyddar sig mot större katastrofer och oväntade händelser med hjälp av återförsäkring.

    Om din bordsgranne hade rätt så hoppas jag att detta täcks upp av en större andel återförsäkring eller lägre maxutbetalningar som du säger, men isåfall förstår jag inte hur det kan göra en särskilt stor skillnad i slutpriset till kund. Kommuner och företag måste ju också se på villkoren i försäkringarna och inte bara priset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet är att för riktigt stora katastrofer är det svårt att räkna på risk och jag tror inte att en lägre kostnadsprofil räcker långt om inte solvensen räcker till.

      Däremot hoppas jag att det är smarta återförsäkringar eller en skicklig för upphandlingar som ligger bakom framgångarna.

      Radera
  3. Synd att inte ämnet behandlades djupare! Vad kan vara intressantare vid en middag? ;-)

    Jag tror inte man ska tolka min tabell som att Protector har 41 % marknadsandel, utan bara att de har sålt försäkringar till 41 % av kommunerna i Sverige. Jag antar att många kommuner har flera försäkringsgivare där Protector står för en delmängd av försäkringarna.

    Annars är jag inne på Finansnovis linje. Protector har lägre kostnader än de stora och kan därmed sätta lägre priser. I slutändan får de ändå högre marginaler (lägre totalkostnadsprocent) än konkurrenterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah, jag trodde att det var ramavtal precis som för t.ex. IT-system.

      Radera
    2. Jag är inte säker här, men tycker det låter helt otroligt att gå från 0 % till 40 % på bara några år. Ska gräva vidare lite i frågan och återkommer tids nog. Om inte Protector vill svara kanske man ska nyttja offentlighetsprincipen och kontakta lite kommuner =)

      Radera
    3. Hej igen,
      Har hört med Protector och fick det svar som jag hade hoppats på, nämligen det jag trodde...

      Protector levererar tre försäkringsprodukter till kommuner: kommunförsäkring, motorförsäkring och olycksfallsförsäkring. Vissa kommuner köper alla tre produkterna medan andra köper bara en. Marknadsandelen är alltså lägre än 41 %.

      Frågan är vad den verkliga marknadsandelen kan tänkas vara. Jag skulle gissa att sanningen är någonstans under hälften av kommunandelen. 20 % kanske?

      Radera
    4. Vad innebär kommunförsäkring?

      Radera
    5. Det kan säkert ser lite olika ut men min tolkning är att det är "allt utom motorförsäkring och olycksfallsförsäkring" så som Protector delade upp det. Försäkring av egendom mot diverse såsom brand, vattenskada, skadegörelse, bedrägeri osv.

      Googlade lite men blev inte helt klok utan det verkar vara allt möjligt som en kommun vill försäkra sig mot, inklusive motorfordon och olycksfall. Det kanske tyder på att det finns mer konkurrens kring just motorfordon och olycksfall, ungefär som det ser ut på privatsidan?

      Radera
    6. Snyggt rotat =).

      För mig låter det som den typ av försäkringar som kan blir lite dyrare med t.ex. nedbrända skolbyggnader eller stora vattenledningsskador.

      Radera
    7. Jo, kommuner har en del ruskigheter som kan inträffa. Försäkringsbolagens jobb är att sätta rätt priser för de skadorna och under de tio år som Protector har funnits finns det inga tecken på att de inte har lyckats med det. Kanske har helt enkelt inga "katastrofer" inträffat under den tiden, eller så är kombinationen av pris och återförsäkring mitt i prick.

      Protector jobbar för övrigt förebyggande för att minska stora skador i kommuner. Exakt vad de gör vet jag inte men jag läste en artikel där de nämnde att förebyggande av bränder (som är de dyraste skadorna) är en sak som de jobbar aktivt med.

      Radera
  4. Alla de stora försäkringsbolagen i Norden arbetar med återförsäkring avseende riktigt stora skador (katastrofrisker). Det kan man läsa om i årsredovisningarna, och faktum är att kapitalkraven skulle bli väldigt mycket större om man inte hedgade bort risk över vissa belopp. Det är de riktigt stora internationella aktörerna som istället bär dessa risker, och det ser man ju i deras högre resultatvolatilitet. Fram tills 90 talets slut var själva försäkringsrörelsen en olönsam del av verksamheten, pengarna tjänade man istället in på de kraftiga uppgångarna på finansmarknaderna (andra sidan av br). Efter IT kraschen tog många därför stora förluster och branschen kom att ändras i Norden, det blev konsolidering (starten av dagens oligopol) och försäkringspremierna höjdes kraftigt. Sedan dess har lönsamheten varit mycket god i branschen, de stora avkastar stabilt runt 25% på ek. När ränteläget har gått ned kraftigt har man dessutom tagit det som ursäkt att höja premierna än mer. Dvs om ränteläget skulle normaliseras uppåt, då skulle nuvärdet av skulderna krympa och den finansiella avkastningen öka (premierna skulle knappat sänkas av oligopolet). Detta skulle då potentiellt frigöra mycket kapital i balansräkningarna, som kunde öka utdelningarna än mer. Kort sagt, en mycket bra bransch att vara ägare i. De nya kapitaltäckningsreglera kan potentiellt sett också bidra till att mer kapital kan delas ut framöver.

    SvaraRadera
  5. De flesta av de gamla och stora försäkringsbolagen sitter idag med ett mycket stort antal gamla (typ cobol) ineffektiva och dyra IT-system. Nya regler för branschen innebär dessutom mycket mer rapporteringskrav, vilket dessa gamla system får svårt med. Allt underhåll och uppgradering blir då dyrt. Här har mindre och nya företag helt klart en konkurrensfördel, de blir avsevärt mer effektiva driftsmässigt.

    SvaraRadera