lördag 16 februari 2013

Lite semesterbilder från H&M, Zara och andra klädbutiker

När jag har tråkigt så brukar jag ofta låta tankarna vandra och börja fundera på olika former av affärsverksamhet. Eftersom jag tror stenhårt på konceptet "Lynchning" (se tidigare inlägg här) brukar jag även försöka använda en dötid på min arbetsresor till att utvärdera konsumentföretag.

Ett naturligt mål för detta är klädgiganter såsom H&m och Zara eftersom deras lokaler i A-läge ligger placerade strategiskt på promenadstråk nära kollektivtrafiken. Här kommer därför lite bilder och kommentarer från München och Barcelona där jag passerat med kameran i högsta hugg.

München



H&M ligger i typiskt A-läge och hade en intensiv trafik genom dörrarna.

New Yorker butiken var klart mindre och även om det var en del folk såg jag klart färre kassar bland kunderna.


Jag har inte insett att Jack & Jones är ett stort internationellt varumärke men trafiken i butiken imponerar inte trots att läget var ekvivalent med H&M och New Yorker

Jag tror att det här är Zara butiken i München men det jag definitivt kommer ihåg är att den hade näst mest trafik efter H&M.


Barcelona

H&Ms butik utefter huvudgatan söder ut från Pl Katalonya. Var ekvivalent med Zara i både läge (grannar) och kundtrafik. Någonting jag däremot reagerade på var att en stor andel av kunder lämnade den ena butiken för att gå direkt in i den andra. Det finns en viss risk för confirmation bias men jag tycker det är ganska tydligt att H&M och Zara har ett klientel som gillar att gå i båda butikerna (finns även en diskussion om detta i kommentatorsfältet på Gustavs aktieblogg här).
Zaras butik som ligger granne med H&M.

Desigual butiker är vanliga i Barcelona men trots gigantiska reaskyltar med 50 % rabatt så är kundtillströmmningen urusel.
 Jack & Jones har inte lyckats få ett butiksläge på huvudgatan och det verkar även synas på kundtillströmmningen som är signifikant lägre än för H&M och Zara.

New Yorker ligger granne med Jack & Jones men hade även de än dålig kundtillströmmning.

Slutsatser

Det här är självfallet bara punktinsatser jag har gjort i samband med att jag haft dötid på resor i jobbet men jag tycker att tre saker är tydliga.
  • Zara och H&M lockar fler kunder än konkurrenterna.
  • Zara och H&M har både större butiker och ofta finare lägen
  • Zara och H&M delar på samma kunder. Men konkurrensen är inte överdrivet hård då kunderna går mellan butikerna även efter inköp.
På det stora hela tror jag därför att Zara och H&M kan fortsätta expandera utan att tära på varandra. Den stora frågan är snarare om klädmarknadens lågprissegment är tillräckligt attraktivt för att andra aktörer såsom Cubus kommer att ge sig in på marknaden i fler länder vilket kan innebära att lågprismodekakan måste fördelas på fler aktörer.

lördag 9 februari 2013

Luriga rapporter och analyser

Att förutspå framtiden är aldrig rätt men ibland är det tyvärr även svårt att förstå historien. Den senaste veckan har jag träffat på två väldigt bra exempel på varför man måste vara noggrann i sina analyser innan man tar köpbeslut.

Exempel 1: Eolus vinds balansräkning

De här siffrorna kommer direkt ifrån Aktiefokus analys av Eolus Q4 rapport. Jag ser ingen större investeringspotential i bolaget men det är oerhört att läsa Aktiefokus uppdateringar helt enkelt eftersom det ger en viss insikt om hur det går för vindkraften. Läser man endast tidningarna är det lätt att bli överentusiastisk men med seriösa bolagsanalyser syns både fördelarna och nackdelarna tydligt.


Den här bilden är hotlinkad från Aktiefokus blogginlägg. Jag räknar med att majoriteten av alla läsare följer båda bloggarna men om du inte gör det så bör du gå till http://www.aktiefokus.se/.
Det som gör att jag tycker att den här bilden är så häftig är att Eolus faktiskt uppfyller Grahams kriterier för "stark ekonomisk ställning" (balanslikviditet över 2 vilket innebär att omsättningstillångarna är dubbelt så stora som de kortfristiga skulderna samt att rörelsekapitalet ska vara större än de långfristiga skulderna). Dessutom är soliditeten "betryggande".


Trots detta befinner sig Eolus i ett dåligt ekonomiskt läge och har gjort det länge (ytterligare ett läsvärt inlägg från Aktiefokus). I det här fallet beror den "starka" finansiella ställningen på att man har väldigt dyra vindkraftverk som omsättningstillgångar. Den finansiella kostnaden för ett vindkraftverk är hög och den genererar ett jämförelsevis dåligt kassaflöde. Därför riskerar Eolus att drabbas av likviditetsbrist trots att man har stora tillgångar.

Generell tolkning av fallet

Att tillgångarna i balansräkningen inte går att sälja till det bokförda värdet är mycket vanligt. Grahams fokus på omsättningstillgångar beror just på att han anser att omsättningstillgångar är lättare att sälja än andra tillgångar. Det här är dock bara en tumregel som ibland slår fel och Eolus vind är ett bra exempel på detta.

Lösning

Titta alltid på det fria kassaflödet (kassaflödet efter investeringsverksamheten) och ränteteckningsgraden (resultatet efter finansiella intäkter dividerade med de finansiella kostnaderna). De kursiverade termerna finns alltid med i koncernens kassaflödesanalys och resultaträkning, så det finns ingen ursäkt att inte göra detta om du investerar i aktier.

Exempel 2: Tvivelaktig haussning av Moberg Derma

Jag följer Moberg Derma med visst intresse och tycker att det är ett bra bolag. Däremot tycker jag att de verkar som att vissa Redeye-analytiker har blivit lite väl marknadsfokuserade i det här fallet. Det som retade mig i det här fallet är följande argument för att Moberg Dermas aktiekurs ska gå upp:

Men är det verkligen rimligt att åsätta noll i värde på Alterna, vilket är vad marknaden gör i dag?
Marknaden verkar ha glömt att Alterna faktiskt har intäkter på drygt 70 miljoner kronor de första nio månaderna 2012.


Att Moberg Dermas aktiekurs ligger kvar vid 40 kr betyder faktiskt  inte att aktieägarna sätter ett värde på 0 kr till 70 Mkr i omsättning (och nästan noll i vinst...). Det betyder att man värderar dessa 70 Mkr i omsättning till 166,5 Mkr vilket inkluderar en utspädning på över 20 % då Moberg Derma emitterat 1 727 779 aktier under året för att finansiera köpet. Marknaden har med andra ord värderat köpet av Alterna till långt mer än vad jag skulle vara villig att betala för verksamheten (P/S tal på över 2 för ett bolag med minimal rörelsemarginal är tvivelaktigt även om en del av marknadsföringskostnaderna kan ses som en investering).

Intressant i fallet är även att man i Redeyes analys gärna påpekar att den riktade emissionen tog in "professionella investerare" vilket får tolkas som en ursäkt till varför de erhöll rabatt på aktieköpen. Men då bör självfallet motfrågan bli varför jag som amatör ska betala mer än de 35,25 kr som "proffsen" anser vara rimligt efter Alterna köpet.

Generell tolkning av fallet

Det finns alltid personer som kan få marknadsdata som oerhört positiva. De farligaste "experterna" är dessutom inte lögnarna eller haussarna utan de som själva övertygat sig själva om att investeringen är perfekt.

Lösning

Genomför dina egna värderingar. Fråga alltid dig själv hur "dyra" dina nuvarande innehav är och jämför med de case som du får tips om genom bloggar eller tidskrifter.

måndag 4 februari 2013

Analys: Millicom

Jag har köpt en aktiepost i Millicom till en kurs på 585 kr och den här analysen bör ses som ett komplement till den jämförelse jag gjorde förra veckan mellan svenska telekombolag (här).

Millicom Q3 2011-Q3 2012

Precis som utlovat av ledningen så har Millicom växt med ca 10 % räknat i lokala valutor. Valutasvängningar har däremot inneburit att intäkterna i dollar endast ökat med 4,2 % då man jämför Q3 2011 och 2012. Precis som i västvärlden har tillväxttakten för kommunikation (SMS+röstsamtal) stannat av medan övriga intäktstyper ökar.


Q3-2012 LC Growth
Communication 816 1,60%
Data service 172 36,70%
Entertainment 92 9,90%
Solutions  38 39,70%
MFS 11 317%
Other (roaming, online services) 70 11%
Totalt 1199

Tillväxtpotential

Hög tillväxt inom specifika segment är oerhört intressant för långsiktiga investerare då det växande segmentet utgör en allt större andel av tillväxten för varje år som den segmentspecifika tillväxten fortgår. De affärsområden som växer snabbast för Millicom är data service (2G och 3G uppkopplingar för data), solutions (telefonsamtal på kredit och annat) samt MFS (penningtransaktioner och betalning).

Eftersom Millicom lanserar sina produkter i olika länder vid olika tidpunkter så är det möjligt att få en fingervisning om hur stor potential olika produkter kan tänkas ha genom att jämföra mer mogna marknader med genomsnittet.


Genomsnittlig
marknadspenetration
Högsta marknadspenetration
SMS 53,4% 79,7%
Data service 12,7% 31,2%
Entertainment 22,4% 36%
Solutions  37,2% 55,00%
MFS 11,2% 33,8%

Särskilt för penningtransaktioner (MFS) tror jag att Millicoms intäkter kan stiga långt över vad potentialen i de bästa områdena antyder. Att överföra pengar mellan länder är långt ifrån trivialt och för många migranter kan överföring via mobilen vara en utmärkt ersättare för postväxlar, brev och banköverföringar.

Det här är dock svårt att bedöma och jag har därför istället satt samman ett räkneexempel där marginalerna är konstanta, tillväxten är densamma som mellan Q3 2011 och 2012 samt att tillväxten upphör då den genomsnittliga marknadspenetrationen når den nivå som i dagsläget finns på den den marknad där tjänsten nått högst penetration.



Q3-2012 Q3-2013 Q3-2014 Q3-2015 Q3-2016
Communication 816 829.056 842.3209 855.798 869.4908
Data service 172 235.124 321.4145 439.3736 487.6
Entertainment 92 101.108 111.1177 122.1183 134.2081
Solutions  38 53.086 56.2 56.2 56.2
MFS 11 33.2 33.2 33.2 33.2
Other (roaming, Online services) 70 77.7 86.247 95.73417 106.2649
Totalt 1199 1329.274 1450.5 1602.424 1686.964
Growth %
10.9% 9.1% 10.5% 5.3%

Det finns med andra ord ett stor utrymme för fortsatt tillväxt inom befintliga affärsområden vilket kan driva intäktsökningarna även med ett stagnerat kommunikationssegment. Därutöver tror jag att både datatjänster och penningtransaktioner kan få sig ett uppsving 2013 då billiga smart phones och ökat förtroende bör driva intäkterna i högre hastighet än tidigare. På längre sikt (bortom 2015) tror jag även att förvärven av internetbutiker och andra tjänster kan generera signifikanta intäkter.

Millicoms nuvarande ställning

Millicoms presentation från Q3 ger även en bättre bild över hur stora marknadsandelar Millicom har samt hur stor andel av befolkningen som äger ett mobilabonnemang (siffror över 100 % innebär att snitter är högre än ett abonnemang per person) och jag kompletterar därför den tidigare jämförelsen med dessa.




Marknadandel Position Marknadspenetration
El Salvador 41,6% 1/5 116,5%
Guatemala 53,9% 1/3 91,4%
Honduras 70,4% 1/4 79,7%




Bolivia 37,0% 2/3 70,8%
Colombia 11,2% 3/3 105,4%
Paraguay 56,7% 1/4 99,1%




Tchad 55,2% 1/2 30,7%
Västra-Kongo 33,8% 1/5 59,3%
Ghana 17,6% 2/5 72,3%
Mauritius 41,9% 2/3 95,0%
Rwanda 37,2% 2/3 32,7%
Senegal 31,3% 2/4 64,9%
Tanzania 31,9% 2/7 42,3%

Sammanfattning

Jag har köpt Millicom då jag anser att direktavkastningen är godkänd samtidigt som flera tillväxtområden innebär att vi kan räkna med en fortsatt tillväxt på cirka 10 % om året. Dessutom har Millicom ytterligare potential då deras mobildatanät ger dem goda möjligheter att expandera inom penningtransaktioner och internethandel.

Dessutom står Millicom väl positionerat för att dra nytta av fortsatt ekonomisk tillväxt i Afrika då man knutit till sig en stor andel fattiga kunder som i dagsläget ej genererar lönsamhet (läs mer här). På kort sikt kan man se det som en form av effektivt biståndsarbete men på längre sikt tror jag även att dessa kunder kommer att bli värdefulla rent ekonomiskt.