14 börsbolag har dubblat sin vinst och omsättning på 5 år

Jag har alldeles för kul med att "beta-testa" nya börsdata vilket har urartat till att någonting som närmast börjar likna en doktorsavhandling. Mitt senaste experiment har varit att identifiera de bolag som har uppvisat en årlig resultat och omsättningstillväxt på minst 15 %, vilken innebär en dubblering på 5 år. Jag funderade först på att endast titta på vinsten (36 bolag) men för att få en kortare lista så exkluderade jag de bolag som kan misstänkas ha ökat intjäningen via rationaliseringar snarare än tillväxt. Det försvann några intressanta bolag i den här processen men den kvarvarande listan är är mer lätthanterlig intressant.

Bolagsnamn	Direktavk	Omsättning	Vinst	Räntetäckning	Börslista
BioGaia	2,30%	29,3	94,21	617	Midcap
Betsson	5,90%	34,2	53,29	9554	Midcap
Millicom	3,00%	22	39,55	5	Large cap
Net Entertainment	2,90%	33,8	32,32	68	Midcap
Vitec Software	2,90%	28,8	30,05	10	Small cap
Odd Molly	11,50%	40	29,92	1095	Small cap
Alliance Oil	-	32,3	27,77	7	Large cap
Axis	3,60%	24,2	23,54	327	Midcap
Fenix Outdoor	1,90%	15,6	23,42	18	Midcap
Swedol	2,70%	19,5	16,89	71	Midcap
Uniflex	7,60%	26,7	16,31	914	Small cap
SJR in Scandinavia	10,90%	20,1	15,76	5925	NGM
Vitrolife	1,50%	16	15,02	6	Small cap

Precis som i Aktiefokus och min tidigare undersökning av de olika listorna så dominerar Midcap och levererar 6 av 13 bolag. Även small cap är väl representerat med 4 bolag men visar på den utsatthet många small cap bolag lider av då Uniflex lär ta rejält med stryk vid en kris och Odd Molly kanske inte ens behöver en kris för att börja tyna bort. Däremot är det kul att se både Vitec som jag äger och Vitrolife som jag följer på listan.

Att Alliance Oil är med på listan är intressant med tanke på att 40 % 20 år levererat en del rejäla sågningar förra året (här) som han nyligen följde upp medan det här inlägget låg inne för redigering (här). Företaget växer nämligen extremt fort men gör det genom att låna pengar som sedan investeras för att öka oljeproduktionen i Ryssland och Kazakstan. Jag håller med honom i den frågan så jag ser Alliances närvaro snarare som ett exempel på hur man inte kan stirra sig blind på ett fåtal nyckeltal.

Rent kvalitativt skulle jag kunna tänka mig att köpa aktier i, Millicom, Axis, Net Entertainment, Vitec, Axis, Fenix Outdoor och Vitrolife då jag anser att dessa är bra bolag med en stabil affärsidé. Intressant nog är även flertalet av dessa förhållandevis billiga om man tittar på P/E talet. Jag föredrar egentligen direktavkastning som värderingsväxt men P/E blir för mig mer intressant ju högre tillväxttakten är eftersom återinvesterade vinster ger en signifikant bättre avkastning än utdelning.

P/E för de intressanta bolagen
Axis 28,25
Vitrolife 23,41
Net Entertainment 19,94
Millicom 13,33
Fenix Outdoor 12,99
Vitec 11,02

Vi har alltså tre bolag med urstark historik som handlas under P/E vilket får ses som ett strålande exempel på hur marknaden kan dumpa en aktie. Egentligen hade jag tänkt att som nästa företag analysera Axis som AnotherValueinvestor har i sin portfölj och jag tycker är högintressant. Men med Millicoms låga värdering bör jag nog ta mig en extra titt på det företaget. Millicom är fortfarande dyrare än sina europeiska konkurrenter men med tanke på tillväxttakten och den låga exponeringen mot Europa känns företaget högintressant även om tillväxten har stannat av under det senaste året.

Det ska bli intressant att genomföra samma analys om fem år och jag tror att åtminstone mina favoriter har goda chanser att finnas med på listan även då, vad tror ni?

Att skjuta sig själv i foten för att slimma balansräkningen

Chefsingenjören (en av Sveriges mest kända försvarsbloggare) levererade idag ett fullkomligt briljant inlägg på temat SAS och vem som betalar för tjänster där värdet inte har en tydligt definierad brukare. Ni kan läsa inlägget på http://chefsingenjoren.blogspot.se/2012/11/vem-betalar-kittet.html.

Det här är ett problem som jag själv känner igen från universitetsvärlden vilket ställer till stora problem och merkostnader för forskare. Forskare har nämligen allt mer blivit entreprenörer då pengar främst måste sökas externt istället för som tidigare då universiteten tilldelades centrala anslag. Kostnader för administration och Akademiska Hus övervinster finansieras därefter genom att universiteten tar del av en "overheadkostnad" som tas ut från de medel som en forskare drar in till universitetet. Som forskare är man därför numera snarare "tvångskund" hos universitetet än värdefull anställd.

För att täcka upp för den centrala ledningens bristande sinne för finans (se här och här) och regeringens kroniska underfinansiering av "satsningar" behöver man från centralt håll ofta effektivisera verksamheten eller höja overheadkostnaderna som tas med i ansökningar. Att höja overheaden är däremot ofta svårt då anslagen själva definierar godtagbar overheadkostnad (ca 20-30 % är normen) vilket innebär att andra effektiviseringar genomförs. Det nuvarande modet är att man sparkar sekreterare som går på universitetets budget och istället låter forskargrupperna sköta både forskning och administration eftersom de i stor utsträckning ordnar sin egen finansiering. Eftersom professorer generellt sett är både dyrare och långsammare än sekreterare är det här ett samhällsekonomiskt vansinne, men för den lokala byråkraten innebär det en förbättring av det egna territoriet.

Inom affärslivet har jag sett liknande tendenser vilket innebär att ett företag som med en måttfull ledning och goda resultat ofta går bättre än man tror och ett företag som går dåligt ofta går sämre än man tror. Det här är även varför jag föredrar familjeägda företag framför institutionella ägare där förvaltarna byts ut med viss regelbundenhet vilket uppmuntrar till kortsiktighet. Det värsta jag har sett hittills är konstruktionsavdelningar som egentligen internfakturerar per timme men har som standard att varje arbetstimme skall faktureras. Som projektbeställare riskerar man med andra ord att "upptaxeras" då dessa obeställda timmar skall fyllas samtidigt som resultaträkningen stärks då man kan bokföra dessa timmar som investeringar.

Det är därför viktigt att inte ta ut resultatförbättringar i förskott och inte vara alltför snabbt att försöka fånga kniven i företag som Hemtex eller Kappahl. Därför att även om företaget vänder den omedelbara krisen kan den ställa till med stora problem för en lång tid framöver.

Värdebyrån som är en ganska nystartad blogg bidrar även med ett mycket trevligt exempel i motsatt riktning. Då Fenix Outdoor aggressivt skriver av goodwill på uppköpta varumärken trots fina kassaflöden. Även resten av analysen är läsvärd och ni kan läsa den och resten av bloggen här: http://vardebyran.wordpress.com/category/bolag/fenix-outdoor/

Meta-analys av hela Small Cap och "småbolagsrabatt"

Precis som Kenny på Aktiefokus har jag privilegiet att få betatesta nya börsdata.se och efter hnas recensionsinlägg där han tittade på midcapbolagen blev jag lite nyfiken på hur det ser ut på Small cap. Om ni noterar att det här inlägget är likt Kenny på Aktifokus sållning på Midcap (läses här och rekommenderas) så beror det på att han skrev det så bra att jag helt enkelt följer hans struktur men sållar på small cap istället.

Jag kommer även att följa upp hur lång tid varje steg tar då man använder nya börsdata för att hjälpa 40 % 20 år med att identifiera flaskhalsar. Analysen påbörjas kl 13:07.

Kriterium 1 utgår självfallet eftersom det här främst är en studie baserad på min nyfikenhet om det finns små stabila bolag med en attraktiv småbolagspremie.

Kriterium 2 – Tillräcklig finansiell styrka

I denna flexibla undersökning så sätts istället gränsen till:
Balanslikviditet > 1,5 och rörelsekapital/långfristiga skulder > 1, ELLER
Balanslikviditet > 2 och rörelsekapital/långfristiga skulder > 0,7

Lite lagom flexibilitet alltså. Inget bolag som ska klara sållningen får missa båda av Grahams kriterier, men att missa ett accepteras.

Efter denna sållning finns det 62 bolag på listan. och klockan är 13:15.

Kriterium 3 – Intjäningsstabilitet.

Bolaget ska ha gjort vinst efter skatt de fem senaste åren (Kenny körde 10 år men baserat på att de senaste 5 åren har varit brutalt turbulenta och Small cap bolag ofta varit noterade en kort tid anser jag att 5 år räcker). Om ett bolag har för kort historik så sållas det bort direkt eftersom det då också kommer falla på
nästa kriterium (utdelningshistorik).

Företagen i fet stil anses klara  kravet på intjäningsstabilitet och fet + kurs innebär att de klarar kraven på intjäning men inte kriterium 4 vilket är utdelningsstabilitet och beskrivs nedanför.

NAXS Nordic Access - Flera förlustår
Luxonen - Förlustår 2008
Havsfrun Investment - Förlustår  2008 och 2011. Har däremot delat ut hela tiden.
SinterCast- Förlustår 2009 och började dela ut först 2010
Fingeprint Cards - Förlustår 2008 och 2009, delar ej ut pengar
Probi - Har gjort vinst hela perioden och började dela ut pengar 2009 (0,5 1 och 0,75 kr).
Diamyd Medical - Stora förluster nästan hela tiden.
Traction - Förlustår 2008 och 2011 men har stabilt delat ut mellan 1.85 och 2.35 kr.
Moberg Derma - 2012 kommer att bli företagets första vinstår någonsin.
Odd Molly - Vinst varje år (dock minskande sedan 2008) och utdelning sedan 2008
RaySearch Laboratories - Vinst varje år sedan 2008 utdelning 2007, 2009 och 2010
Sensys Traffic - Flera förlustår, endast utdelning 2008
Oasmia - Läkemedelsutvecklande förlustmaskin.
Biotage - Vinst varje år utom 2010, utdelning varje år sedan 2008
Malmbergs Elektriska - Vinst varje år och utdelning varje år utom 2008
Micronic Mydata - Förlust varje år utom 2010, har aldrig delat ut några pengar
Aerocrine - Läkemedelsutvecklande förlustmaskin.
Pricer - Vinst varje år sedan 2008, började dela ut 2010.
Karo Bio -  Läkemedelsutvecklande förlustmaskin.
Orexo - Läkemedelsutvecklande förlustmaskin.
VBG group - Vinst varje år utom 2009 då man även drog in utdelningen.
Precise biometrics - Förlust varje år.
Artimplant - Förlust varje år.
Enea - Förlust 2011, utdelningar sedan 2009.
Kabe - Vinst varje år. Ökande utdelningar sedan 2008.
Micro Systemation - Vinst varje år under perioden. Började dela ut 2008.
OEM International - Vinst varje år, utdelningar varje år och enda sänkningen var 2008.
Vitrolife - Vinst varje år och började dela ut 2008.
Arcam - Förluster 2008/2009.
Sectra - Förlust 2011.
Svedbergs - Vinst varje år, utdelningssänkningar 2008 och 2010
Boule diagnostics - Vinst sedan 2009, har aldrig delat ut.
Cellavision - Blev lönsamt 2008 och började dela ut 2011.
Doro - Förlust 2008, började med utdelning 2010.
Electra gruppen - Vinst varje år men fallande vinster sedan 2010.
Seamless distribution - Förlust 2008/2011
Softronic - Vinst och utdelning varje år.
Finnveden Bulten - Bara noterat sedan 2010.
Rörvik timber - Förlust de flesta åren och ingen utdelning.
Duroc - Förluster 2010 och 2011.
Acando - Vinst och utdelning varje år.
Aspiro - Förlust varje år sedan 2007.
BTS Group - Både vinst och utdelning hela perioden.
MultiQ - Förlust 2010.
Novestra - Förluster större delen av tiden.
Novotek - Nollresultat 2009 och drog in utdelningen det året.
HMS Networks - Vinst och utdelning under hela perioden.
Avega group - Vinst och utdelning under hela perioden.
Prevas - Förlust och indragen utdelning 2009.
Rottneros - Förluster mest hela tiden.
Anoto group - Förlustmaskin.

Kriterium 4 – Utdelningshistorik

Graham anser att bolaget ska ha delat ut pengar de senaste 20 åren, men jag nöjer mig med de senaste 5 åren då företagens produkter och marknad kan ändra sig mycket snabbt.

Det företag som är kvar efter kriterium 3 och 4 blir då:
Probi
Odd Molly
Biotage
Kabe
Microsystemation
OEM International Vitrolife
Svedbergs
Electragruppen
Softronics
Acando
BTS Group
HMS Networks
Avega Group

Totalt alltså 13 olika bolag och det här momentet tog klart längre tid då man får titta på nyckeldata för varje bolag manuellt. Däremot finns det mycket smidiga "thumbnails" vilket gör det här enormt smidigt jämfört med t.ex. Remiums tjänst. Klart: 13: 51.

Kriterium 5 – Vinsttillväxt

Bolaget ska ha ökat sin vinst efter skatt med minst 33 % de senaste tio åren. Det motsvarar en tillväxttakt på ca 3 % per år eller 16 % på fem år.

Probi - -41 % vilket beror på engångsvinst 2007. Från 2008 har de däremot ökat med 81 %
Odd Molly - Fallande vinster
Biotage - Fallande vinst
Kabe - + 36 %
Microsystemation -
OEM International - +24 %
Vitrolife - Fallande vinst
Svedbergs - Fallande vinst
Electragruppen - Fallande vinst
Softronics - Fallande vinst
Acando - Fallande vinst
BTS Group - + 18 %
HMS Networks - + 72 %
Avega Group - +114 %

Det blev med andra ord en masslakt och endast 6 bolag är kvar om jag är generös och tar med Probi. Någonting som dessutom förvånar mig är att inget av bolagen har uppvisat något särskilt explosiv vinsttillväxt.

Klart kl 14:07.

Kriterium 6 och 7 – Måttligt P/E-tal och måttligt pris för eget kapital

Graham ansåg att P/E ska underskrida 8,5+2g där g är den årliga tillväxttakten i %. Om Grahams kriterium 5 är uppfyllt så innebär det att ett P/E på åtminstone 15 anses prisvärt (motsvarande en årlig tillväxt på 3,25 % vilket ger ungefär 33 % ökning på tio år).

Graham ansåg också att P/B ska underskrida 1,5, alternativt så kan produkten P/E*P/B underskrida 22,5 så att en högre värdering av eget kapital motsvaras av en lägre värdering av vinsten. Ett lågt pris för eget kapital kan man oftast glömma för bolag med hög avkastning på eget kapital på grund av immateriella tillgångar.

De fem finalisterna värderas enligt tabellen nedan som visar P/E, P/B och direktavkastning (vinst per aktie och börskurser är från den 11 november 2012).

	P/B	P/E	8,5*2g	Årlig tillväxttakt	Direktavkastning
Probi	3,7	29,6	33,6986126	12,6%	1,50%
Kabe	1,9	9,6	21,1854485	6,3%	5,10%
OEM International	2,1	10,6	17,29223	4,4%	5,30%
BTS Group	3,3	17,8	15,2313769	3,4%	2,80%
HMS Networks	3,8	21,0	31,413148	11,5%	2,20%
Avega Group	6,4	12,0	41,3695749	16,4%	10,50%

Probi säljer probiotika, Kabe Husvagnar, OEM International är engagerade inom industrihandel medan BTS, HMS och Avega är konsultbolag.

Klart kl 14:35, det mesta av tiden gick till att bygga ett exceldokument som jag kunde göra tabellen i och föra in datan.

Sammanfattning

Kenny hade helt rätt när han inte la tid på att kontrollera Small Cap listan. Att Grahams kriterier inte är lämpade för små bolag vet vi redan men det här har varit en intressant studie som visar att det inte finns någon "småbolagsrabatt" om företag värdera på stabil intjäning och stabila balansräkningar. Med andra ord verkar det som att Mid Cap erbjuder de absolut bästa förhållandena för defensiva investeringar enligt Grahams metod vilket ni kan läsa om på http://www.aktiefokus.se/. När jag gjorde sållningen noterade jag dessutom att bolagen med den starkaste balansräkningen i allmänhet var de bolag som hade sämst intjäningstabilitet eller tillväxt. Sållar man Small cap enligt Graham kommer man med andra ord främst att hitta läkemedelsbolag som nyligen refinansierats och bolag som inte har en marknad eller produkt som lämpar sig för vidare expansion..

Min slutsats är att kombinationen av ökad risk för oväntade händelser, finansiellt svaga bolag och en naturlig uppvärdering till midcap för de bästa bolagen innebär att small cap är olämpligt för defensiva investeringar. Jag kommer med andra ord inte att lägga något intresse på screening av small cap.

Däremot kan jag även i framtiden tänka mig att titta på small cap bolag där deras produkter eller affärsmodell väcker mitt intresse. Däremot så kräver jag för den typen av investeringar en tillväxttakt på över 15 %, bevisad lönsamhet, en värdering där även en mindre tillväxt ger god avkastning och ett kunderbjudande där jag tydligt ser kundvärdet.

Dessutom är jag nöjd med att ha provat nya Börsdata. Den tekniska plattformen är bättre än ft.com och med några små korrigeringar så skulle jag nog kunna ha genomfört hela den här analysen på en halvtimme. I jämförelse med min normala timlön innebär detta att det ganska lätt går att rättfärdiga ett månadsabonnemang istället för att tröska alltihopa med Excel.