Jämförelse preferensaktier, räntebevis och sparkonton

Det här inlägget bör läsas efter mitt inledande inlägg om varför jag generellt ogillar preferensaktier (här). Det här är del två av vad som i dagsläget verkar utmynna i en trilogi om att maximera sin avkastning med minimalt risktagande. Riskanalysen kommer förhoppningsvis finnas tillgänglig imorgon.

Räntebevis har inte riktigt samma strukturella svagheter som preferensaktier men Nordea har som vanligt strulat till det hela. Efter att ha läst på Avanzas hemsida om räntebevis efter en hjälpsam kommentar inser jag att räntebevis snarare liknar Credit Default Swaps än företagsobligationer. Vilket Nordea och Avanza har jämfört räntebevisen med i sin marknadsföring av produkten.

I klartext innebär detta att om företag A inte betalar sina skulder till företag B så erhåller företag B motsvarande kompensation från företag C som säljer CDS:er som en försäkring mot kredithändelser. Om Nordea är tvungen att betala för en kredithändelse innebär detta med andra ord att ränteobligationsköparna tar smällen istället för Nordea.

Exakt hur avtalen kring detta ser ut vet jag inte. Vilket är mycket frustrerande då CDS:er inte alltid är så enkla som man skulle önska. Ett bra exempel är hur EU kommissionen försökte blåsa CDS köpare genom att omvandla en grekisk statskonkurs till en ”frivillig skuldavskrivning”. Förutom den retoriska fördelen skulle detta ha inneburit att utgivarna av CDS:er skulle slippa betala CDS-köparna då en frivillig skuldavskrivelse inte räknades som en kredithändelse. Som köpare av räntebevis tar man med andra ord även en risk att Nordea är lika dåliga på att skriva avtal som de är på att skriva information.

Avkastning i de olika sparformerna

Ett räntebevis utdelning består av 3 månader STIBOR + en fast riskpremie beräknad på kupongvärdet (10 000 kr oavsett din köpkurs). Tre månaders STIBOR räntan är i dagsläget 1,59 % men har under de senaste tio åren varierat mellan 0,47 % och 5,56 % vilket innebär att avkastningen kan variera en del. Med tanke på att STIBOR endast utgör en del av avkastningen och 2,73 %  har varit medelvärdet under de senaste 10 åren så bör uppsidan ses som större än nedsidan. STIBOR kan även förväntas stig med inflationen vilket innebär att räntebeviset har ett visst inflationsskydd.

Eftersom Nordea  verkar däremot vara patologiskt oförmögna att lämna vettig information till sina kunder så jag har jag hämtat en tabell från Avanza som visar aktuella priser och räntor. Den upplupna räntan betalar du utöver köpkursen men du får sedan denna tillbaka eftersom du erhåller hela kvartalsräntan vid nästa utbetalning. I tabellen ser man även att de flesta av räntebevisen har ökat i pris sedan de utställdes vilket innebär att man gör en garanterad förlust då aktien löses in 2017. Att köpa ett räntebevis för 105 skulle med andra ord innebära att du förlorar 500 kr på 5 år vilket i princip ger samma slutresultat som att köpa en kupong med 1 % lägre ränta.

Namn	Köp- kurs	Sälj- kurs	Nästa kupong*	Nästa räntedag**	Upplupen ränta***	Förfallodag
RB ERICSSON N	102,71	102,90	3,896 %	2012-12-20	12 kr	2017-04-20
RB CARLSBERG N	103,50	103,70	3,746 %	2012-12-20	11 kr	2017-04-20
RB TELEFONICA N	104,31	104,40	5,696 %	2012-12-20	17 kr	2017-10-20
RB STORA ENSO N	103,10	103,15	5,246 %	2012-12-20	16 kr	2017-04-20
RB VOLVO N	102,90	103,05	3,996 %	2012-12-20	12 kr	2017-04-20
RB METSO N	100,61	102,05	3,696 %	2012-12-20	11 kr	2017-07-20
RB ARCMITTAL N	101,25	101,35	6,696 %	2012-12-20	20 kr	2017-10-20
RB UPM N	103,70	103,90	5,196 %	2012-12-20	16 kr	2017-07-20
RB STENA N	104,25	104,40	7,096 %	2012-12-20	22 kr	2017-04-20
RB VW N	103,25	103,50	3,796 %	2012-12-20	12 kr	2017-07-20
RB NOKIA N	85,60	85,65	4,996 %	2012-12-20	15 kr	2017-04-20

Som jämförelse med minimal risk har jag valt ut som jämförelse, Swedbanks e-spar ser jag här främst som referensobjekt eftersom det är kopplat till mitt lönekonto.

Sparkonto	Bindningstid	Ränta
Swedbank e-sparkonto	0	1 %
Avanza + GE Money bank	0	2,25 %
Avanza + Klarna 1 år	1 år	3,3 %
Skandiabanken 3 månader	3 månader	2,4 %

Förutom preferensaktier i fastighetsbranschen har även Swedbank och Eniro givit ut preferensaktier och jag bortser från dessa i analysen då Swebanks preferensaktie snart försvinner och Eniro är ett alldeles för instabilt bolag för att jag ska vara intresserad. Kvar blir Klövern, Corem Property group, Sagax och Balder samt Alm Equity. Alm Equitys preferensaktie kommer däremot inte att analyseras djupare då den här horribelt illikvid och bolaget för litet för att ses som en lågriskinvestering.

Bolag	Utdelning	Pris	Inlösenskurs	Avkastning
Alm equity	5 kr	70	-	7,1 %
Balder	20 kr	302	350 kr	6,6 %
Corem PG	10 kr	136,5	350	7,4 %
Klövern	10 kr	140,75 eller 136	175	7,1 % eller 7.4 %
Sagax	2 kr	30,5	35 kr	6,6 %

Klöverns preferensaktie handlas i dagsläget en bit över nyemissionskursen så förutom själva nyemissionen finns här en god sannolikhet för en liten arbitragevinst. Man bör även beakta att  både Balder och Sagax handlas relativt nära sin inlösenskurs (16 % uppsida) men men har man bara koll på alternativa investeringar så är det snarare en möjlighet än en risk.

Sammanställning över avkastning

För att identifiera vilka bolag jag ska gå djupare på och ge en bra sammanställning över avkastningspotentialen har jag här ordnat alla investeringsformerna i en tabell utefter deras effektiva avkastning. Eftersom räntebevisen ofta handlas till ett premium har jag även dragit av 0,2 % i avkastning för varje procent dessa handlas över sitt nominella värde. För Nokia som har kollapsat i värde gäller självfallet det motsatta vilket innebär att företaget får en rejäl skjuts uppåt i rankingen.

Räntebevis Nokia	7,9 %
Corem property group	7,4 %
Klövern nyemission	7,4 %
Balder	6,6 %
Sagax	6,6 %
Räntebevis ARCMITTAL	6,5 %
Räntebevis Stena	6,3 %
Räntebevis Telefonica	4,9 %
Räntebevis Stora Enso	4,6 %
Räntebevis UPM	4,4 %
Räntebevis Metso	3,6 %
Räntebevis Volvo	3,4 %
Räntebevis Ericsson	3,3 %
Sparkonto Avanza + Klarna 1 år	3,3 %
Räntebevis Volkswagen	3,2 %
Räntebevis Carlsberg	3,1 %
Skandiabanken 3 månader fasträntekonto	2,4 %
Sparkonto Avanza + GE Moneybank	2,25 %
Swedbank e-sparkonto	1 %

Intressant är att både Volkswagen och Carlsberg ger en så låg effektiv avkastning att det som privatperson ger en högre avkastning att binda pengarna under 1 år med statlig insättningsgaranti.

Det här är bedömningar som bör göras på individbasis och därför kommer jag att i nästa del fokusera på de mest högavkastande räntebevisen samt preferensaktierna för att bedöma om risken i något av dessa är tillräckligt låg för att rättfärdiga en investering.