Topbanner

fredag 17 mars 2017

När källkritiken gör oss dummare

Källkritik och analytiskt tänkande lyfts ofta fram som det viktigaste vi kan lära våra barn och skolungdomar. Som forskare spenderar jag även oerhört mycket tid med att vara källkritisk och utvärdera de påståenden som kollegor och konkurrenter publicerar. Någonstans i det här arbetet och min allmänna exponering mot samhället har jag insett att begrepp som källkritik och källhänvisningar har perverterats till karikatyrer som snarare bidrar till naivitet och obildning än korrekt kunskap. Därför blev jag väldigt glad nu på eftermiddagen då Lena Andersson på DN skrivit en fantastisk text om just källkritikens begränsningar (länk).

Mitt intryck är att vi just nu har två parallella trender som ställer till det rejält för människors förmåga att korrekt och sakligt analysera fakta vilket faktiskt börjar bli ett samhällsproblem.

  • Källkritik har blivit vår tids "Cargo Cult Science" (ett läsvärt koncept lanserat av Nobelpristagaren Richard Feynman) där konceptet felaktigt används för att bortse från information istället för att granska information.
  • Parallellt till det här finns det en övertro till extern expertis och en ovilja att ta eget ansvar för slutsatser.

Som exempel på hur de här två trenderna leder till fel och en devalvering av kunskap tänkte jag använda följande exempel från Göteborgsposten. Artikeln i sin helhet finns tillgänglig här och handlar om hur en grupp tjejer i dokusåpan Paradise Hotel har bildat gruppen "Supersnipporna" där de tatuerat in texten "SS" på handlederna som ett tecken på lojalitet till gruppen.
Reportern på Göteborgsposten har snappat upp nyheten från nöjessajten Nyheter24 och väljer att beskriva problematiken med "SS" på följande vis:

Enligt Nyheter24 är ”SS” även en förkortning för den paramilitära nazistorganisation som stod för omfattande grymma förbrytelser, däribland Förintelsen, under andra världskriget, skriver sajten.

Beskrivningen av SS är knappast kontroversiell och i en fråga där alla med grundskolekompetens vet att det är allmänt accepterade fakta ser det bara konstigt ut. Men i en mer komplex fråga än om SS förbrytelser är det naturligt att tolka sakfrågan som en subjektiv åsikt där många personers reflex är att diskutera sagesmannens trovärdighet snarare än sakfrågan. Vilket är någonting vi ofta ser i frågor om populära förhoppningsbolag eller känsliga politiska frågor.

Mitt tips till alla oavsett om det gäller aktier eller politik är därför att försök alltid borra er ner till sakfrågan och vilka data som stödjer respektive motsäger en tes. Om du inte klarar av det saknar du helt och hållet förmågan att källkritiskt granska informationen oavsett om du är kritisk mot själva källan eller inte. I en diversifierad portfölj eller en löst hållen allmän åsikt går det bra att lita på vad man tycker är trovärdiga experter. Men i en koncentrerad portfölj eller hjärtefråga bör man ta sig tid att analysera källdata så att ens åsikter kan stå på egna ben. Därför annars är risken stor att man blir lurad.

Svar på kommentar 1:
Min favoritwebbserie XKCD: https://xkcd.com/435/

24 kommentarer:

  1. Vissa hävdar att Ekonomi är betydligt mindre vetenskapligt än tex Fysik. Fysik är klart mest vetenskapligt av allt, därefter följer en fallande skala där Ekonomi befinner sig någonstans strax ovanför läran om Telekinesi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har läst en hel del ekonomi också och har ekonomiforskning lite som en hobby vilket gör att jag inte kan hålla med. Däremot ser jag två problem som ger ekonomin dess dåliga rykte:

      1) Själva utbildningen skapar för få objektiva utmaningar och ger bristande förståelse för djupa analyser. Istället blir man bra på att presentera saker på ett sätt som är acceptabelt för läraren/åhöraren men får aldrig verifikation på om deras slutsatser är korrekta när de appliceras i verkligheten

      2) Inom ekonomiforskningen har man en olycklig tendens att sätta teori framför empirism (kanske hamnar till höger om matematikern i serien jag lagt in i botten på inlägget?). Det här innebär att man räknar exakt rätt enligt teorin men får helt fel då man gjort antaganden som gör det möjligt att räkna på problemet men som inte gäller under verkliga förhållanden. Den rationella marknadsteorin hör egentligen hemma i samma paket som idealt sfäriska kycklingar i ett vakuum eller min tumregel för utdelningar (http://aktieingenjoren.blogspot.se/2017/02/min-enkla-tumregel-for-att-inte-lura.html) men används ändå för att rättfärdiga många investeringsstrategier.

      Radera
    2. Jag har läst en del ekonomifilosofer och ekonomiprofessorer som hobby och jag förblir allmänt skeptisk till det som prediktiv vetenskap. Eller "vetenskap". Kanske för att så många är motiverade att bryta alla former av förutsägelser för egen vinning.

      Ska man jämföra med fysik så verkar vår förståelse av hur saker fungerar ligga på de antika grekernas nivå. Vi är medvetna om de stora sambanden men alla försök att förklara dem blir bara handviftning.

      Radera
  2. Ett av de mer läsvärda inläggen jag läst på ett tag i den svenska aktiebloggosfären.

    /Urban

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, jag gillade Gottodix inlägg om HM men analys och filosofi är två skiljda kategorier.

      Radera
  3. Ha, ha bra artikel. Du borde bli politiker, men skulle olyckligtvis på runt noll röster i det samhälle vi nu har :) Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förr eller senare kan jag nog engagera mig politiskt men vill ha en bra erfarenhetsbas att stå på först.

      Till dess har jag Moderaterna och nybildade Medborgerlig Samling "på bevakningslistan". Moderaternas förtroende naggades hårt i kanten under Reinfeldteran men frågan är om Medborgerlig Samling lyckas vara lika bra i praktiken som den framstår, bloggen är åtminstone läsvärd https://medbloggen.se

      Radera
  4. Ekonomi är en form av sociologi: vad ekonomivetenskapen beskriver är hur samhället fördelar och skapar resurser. Det är väldigt mycket tyckande i ekonomisk litteratur och en hel del ganska skumma antaganden. Men samtidigt: hur mycket bättre kan man beskriva ekonomin på andra sätt ? Dagens ekonomiska vetenskap är förmodligen den bästa som funnits hittills. Den är inte bra, men det finns ingen bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag älskar både sociologi och ekonomi. Jämfört med Life Science här man ofta tydligare data men lider samtidigt alltid av brist på replikat så det blir viktig att fundera på vad man egentligen vill bevisa med ett experimen samt hur man kan generalisera resultaten.

      Radera
    2. Japp! Även om ekonomi och sociologi inte går att härleda i samma typer av bevis som exempelvis fysik så är de självklara pusselbitar för att vi ska förstå vår samtid.

      Radera
  5. Läs- och tänkvärt blogginlägg och kommentar!
    Tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, alltid kul när det uppskattas.

      Radera
  6. Slog på TV:n idag efter kl. 18 och få se massor av swastikor i en kvinnas hem. Intressant tänkte jag, inte politiskt korrekt kanske en annan tänker. Det visade sig vara programmet 'Spårlöst', där programmets huvudperson reste till Sydkorea för att leta efter sin biologiska mamma. Det är en runt tre tusen år gammal symbol för 'godhet och fred', och kan beskådas överallt i landet, inte minst vid buddhist-tempel. Även det skulle kunna missuppfattas av närsynta "journalister".

    För övrigt tycks idén om att ekonomin går att styra dominera. Eller tolkar jag det för snävt? Åtminstone tycks politiker och centralbanker ledas av den villfarelsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Total Realism modden för Rome Total War strök swastikorna från Samnitiska sköldar av liknande skäl. Personligen tror jag att ekonomin är svår att styra direkt utan att man istället bör fokusera på att skapa en miljö där rätt alternativ gynnas långsiktigt.

      D.v.s. att det är bättre med teknikneutrala bidrag än styrda och det är dumt att beskatta företagande eller begränsa det utan mycket goda skäl.

      Radera
  7. Tack. Detta behöver man regelbundet påminna sig om.

    Hälsningar,
    Mikko

    SvaraRadera
  8. //* Vad händer med Renonorden? Är det kk som väntar? Hur tänker du i detta läge ? *//

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skrev ett nytt inlägg på det idag.

      Radera
  9. Hej,

    Alltså... Man bör nog använda termen "Ekonomi" med en viss försiktighet. Det är stor metodologisk skillnad mellan företagsekonomi och nationalekonomi. Även inom respektive subdisciplin finns det stora variationer...

    Nationalekonomin har, generellt sett, en mycket hård teoretisk kärna. Det finns ingen övre gräns i termer av hur matematiskt stringent en nationalekonomisk teori kan vara. Bättre uttryckt: gränsen ges av matematikens gräns...

    Det är inte helt ovanligt att vara professor i nationalekonomi "trots" att personen ifråga disputerat i matematik och inte nationalekonomi (finns exempel på det även i lilla Sverige). Många duktiga nationalekonomiska forskare har börjat sina banor med matematik och sedan "halkat över". De har ofta fascinerats av ett ämne som kombinerar en stenhård teoretisk grund med avancerade empiriska metoder för att försöka lösa relevanta samhällsproblem.

    Inte heller ska man ständigt hänga upp sig på en modells antaganden (huruvida de är realistiska eller ej). All teori förenklar, det är enda sättet att nå reell insikt om hur världen fungerar. Om ni söker på "Watson", "Crick" och "model of DNA" finner ni fotografier med de två forskarna och deras modell av hur de trodde att DNAs struktur ser ut.

    Om man kritiserar en modells antaganden för inte vara realistiska är man på samma vetenskapliga (o)mognadsnivå som att säga att deras DNA-modell är värdelös (orealistisk) för att i) den är för stor ii) verkar vara gjord av bland annat metall och iii) fyll i egna observationer här som inte stämmer med verkligt DNA... ;-)

    Däremot måste man vara medveten om att resultaten inte behöver vara absoluta (giltiga i alla verkliga situationer) om antagandena inte håller i verkligheten. Ett aktuellt ekonomiskt exempel finner ni i Lundaluppens inlägg "Små utdelningar, tack" (Modigliani och Miller).

    Jag gissar att de flesta vetenskaper idag går framåt kraftigt framför allt på den empiriska sidan (och har så gjort de senaste 15, 20 åren). Anledningarna stavas allt mer kraftfulla datorer och bättre tillgång till data.

    Slutligen, att enskilda forskare beter sig ohederligt; är beredda att säga vad som helst för pengar eller för sina 15 minuter i rampljuset säger ingenting om vetenskapen de representerar. Det vore fallet endast om en vetenskap skulle producera fler kvacksalvare än andra. Jag vet inte om "ekonomer" är överrepresenterade bland dessa lycksökare.

    Vänliga hälsningar

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då ska vi se... Ett "att" föll bort. Så här ska meningen lyda:

      "Om man kritiserar en modells antaganden för att inte vara realistiska..." osv.

      Med vänlig hälsning

      Carolus

      Radera
    2. Den modell Watson och Crick fotograferas med är en representation av modellen och inte en modell i vetenskaplig mening. En bättre jämförelse skulle vara mellan Bohrs atmommodell (som skulpturen kan sägas representera) och den effektiva marknadshypotesen.

      Vi vet att Bohrs atommodell är fel och jag arbetar passande nog just nu med att läsa artiklar där forskare simulerar laddningstätheten i lösningar där DNA-molekylen omges av mono, di och multivalenta joner vilket skyddar den mot fragmentering. Även om jag ofta tänker på molekyler enligt Bohrs atommodell vet jag samtidigt att den inte är en korrekt återgivning av verkligheten och är därför noggrann med att endast använda den i situationer där den är tillämplig.

      Det är just den här avvägningen mellan applicerbarhet och icke-applicerbarhet som jag tycker är intressant med ekonomi vilket är varför jag ibland använder bioinformatiska metoder för att lösa problem inom ekonomi eller annan samhällsvetenskap (jag är med andra ord en av de forskare som attraheras av området utifrån en matematisk grund =) ). Däremot noterar jag ofta en signifikant skillnad mellan ekonomer i dess olika former och naturvetenskapliga forskare i hur man ser på olika modeller och där är medvetenheten om att en modell endast fungerar utifrån de antaganden som görs en viktig parameter.

      Radera
  10. En viss ödmjukhet hos "ekonomer" vore definitivt på sin plats. Problemet är det "kändisskap" som lockar runt hörnet om man kan leverera enkla lösningar på svåra problem i en mening (140 tecken?) och dessutom ser hyfsat bra ut i, eh stofilvarning, TV. Kanske bottnar det i akademisk ohederlighet, kanske (vilket du verkar vara inne på) i ren metodologisk okunskap?

    Vetenskapsteori och doktrinhistoria ges allt för liten plats i "ekonom"utbildningarna (på alla nivåer). Nu vet jag inte hur det ser ut i övrigt här i landet, men jag skulle bli rejält överraskad om det tar speciellt stort utrymme inom naturvetenskaperna (?)...

    Bohrde, ;-), givetvis ha nämnt att mitt inlägg inte vände sig till dig i första hand. Tycker kommentaren från "Redaktionen" var okunnig ("väldigt mycket tyckande"; "skumma antaganden" etc) samt direkt vilseledande. Den tarvade därför lite välvilligt nedtecknat mothugg... :-)

    Vänliga hälsningar

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det håller jag med om, därför jag försöker trycka på att jag förutom min vanliga forskning ägnar mig åt lite projekt inom ekonomi också. Fick i morse en ping i kalendern om att jag ska undersöka H-index som alternativ till Schiller P/E men får skjuta upp det till i sommar.

      Radera
  11. Så var hamnar nationalekonomen på bilden i inlägget? Jo, hon sitter på matematikerns axlar förstås. Använder samma rigorösa ansats, men ser betydligt längre...

    Ha! ;-)

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ur bild till höger finns en lucka för forskare som sätter rena teorin framför empiri :-)

      Radera