Topbanner

Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (länk).

lördag 25 mars 2017

Att sitta rätt i bussen och skillnaden på mani och riskmedvetenhet

När en buss kör av vägen studsar passagerarna upp i från sätet och för en stund rör de sig relativt bussen då bussen faller fritt ned i diket. När bussen sedan träffar dikeskanten stannar bussens rörelse upp medan passagerarna nu istället rör sig i motsatt riktning relativt bussen. Obältade passagerare flyger flera sätesbredder i sidled och i bussar med panoramafönster slår passagerare på fönsterplats ofta igenom rutorna på bussens nedsida. Om passageraren innanför dessutom saknar bälte ökar sannolikheten att en arm eller hela torso kommer att pressas ut genom hålet för rutan och kläms mellan bussen och marken med krosskador och avslitna lemmar som följd. Bussen glider därefter på sidan i diket  vilket genom en hyvlingseffekt kastar stenar på upp till 40 cm in i bussen vilka orsakar ytterligare krosskador fram till dess att bussen stannar.
Sammanfattning av en busskrasch utifrån Haverikommisionens rapporter från Busskraschen i Ängesberg (2003) och Tranemo (2014).

När jag åker buss använder jag alltid bältet och väljer dessutom ofta en plats ca 2/3 in i bussen på vänster sida utmed gången vilket minimerar risken för allvarliga personskador. Den här typen av beslut kan uppfattas en aning maniskt och dessutom irrationellt då dödligheten per miljard personkilometer är 1/100 för busspassagerare gentemot fotgängare eller cyklister.

Transportsätt Dödsfall
Fotgängare 40
Cyklist 34
Personbil 6
Buss 0,4
Järnväg 0,48
Flyg 0,04

Sannolikheten att jag ska undvika en skada tack vare mitt val av sittplats är med andra ord minimal. Däremot är det onekligen så att jag måste ju sitta någonstans på bussen och om allt annat lika är det väl lika bra att sitta där det är säkrast? I praktiken innebär det här att jag på väg till jobbet sätter mig i bussen så att jag undviker solen så att jag kan jobba. Medan jag på vägen hem väljer mitt standardsäte baserat på lite statistik som jag plockade upp när jag läste på för att välja mellan dubbdäck och friktionsdäck till bilen.

Anledningen till att jag skriver om det här är att jag kom att tänka på Daniel Kahnemans bok Tänka snabbt och långsamt. Om du nästa gång du åker buss skulle välja att spänna fast dig och sitta i gången på grund av obehag skapat av det här inlägget är det i grund och botten ett beslut skapat av system ett (impulsiva beslut). Om du däremot gör det helt enkelt eftersom det inte kräver något extra arbete kontra andra placeringar, då är det ett rationellt beslut skapat av system 2. Ett tredje alternativ är så klart att till exempel förkasta hela inlägget och sätta dig vart du vill. Men gör du det därför att du inte tycker om det kan vi återigen hänvisa till system 1 medan om du gör det eftersom du hittar en urvalsparameter som är viktigare (t.ex. en kompis) är det återigen system 2 vi kan skylla på.

Tillägg: Min poäng är att allting vi gör är ett val. Om det ena valet är en mycket liten fördel och det andra är neutralt, då är det lämpligt att välja fördelen oavsett hur liten fördelen är. Däremot blir det omedelbart knivigare om när val ger både fördelar och nackdelar som i Dilberts fall här nedan.


4 kommentarer:

  1. Hej!

    Jag tycker detta inlägget är intressant av flera anledningar. Det första jag kommer att tänka på är att det talas ofta om det magiska med "ränta på ränta" effekten och hur det, med tiden, ger dundereffekt. Jag har läst många inlägg om spartkvot, "snålt " levande med mera för att kunna lägga undan så mycket som möjligt av ens månadsinkomst för att så snabbt som möjligt kunna bygga en rikedom. Det som det skrivs betydligt mindre om är tiden. Då tänker jag på tiden vi har på denna planet. Detta knyter lite an till ditt inlägg. Vi människor kan troligtvis förlänga vårt liv avsevärt genom ett mycket mer hälsosamt leverne. Genom att köpa oss tid ger vi oss själva möjligheten till ännu bättre avkastning och större möjlighet att utnyttja detta. Kolla på aktiestinsen som blev 101 år gammal och byggde en fantastisk portfölj. Tycker att hälsa egentligen borde ha ett mycket större fokus än vad det har.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hälsa är väldigt viktigt men det viktiga är att hitta balansen. Hur mycket längre vill du leva om livet är en plåga? Vilket osökt får mig att tänka på en annan serie... som jag får lägga in i det här inlägget.

      Radera
  2. Hehe.

    Förstår att du vill illustrera hur de två systemen styr våra beslut, men för mig är valet av sittplats i en buss baserat på olycksstatistik "overkill". Använder inte ens bältena...

    Jag tänker så här. En människa som hela tiden oroar sig för allting i vardagen är inte lycklig...

    "Tappar jag håret?"

    "Kommer jag få lungcancer av all passiv rökning jag utsattes för som barn?"

    "Hur stor är sannolikheten att jag dör om jag går över ett övergångsställe?"

    "Äter jag för mycket rött kött?"

    "Äter jag för lite rött kött?"

    "Vad ska jag tänka om att äta fisk? Nyttigt, men alla tungmetaller då? Är den rödlistad? Är jag en dålig människa som äter djur?"

    Etc, etc.

    Missförstå mig rätt: samtliga frågor är legitima, men det blir neurotiskt och leder säkert till oro, stress och ohälsa. Det känns inte harmoniskt, helt enkelt.

    Warren Buffetts kostvanor knockar de flesta näringsexperter, men han är lycklig. Trivs med arbetet och äter (dricker!) vad han vill och verkar hyfsat alert för en 86-åring... ;-)

    Med vänlig hälsning

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fundamentalanalysbloggen hade ett intressant raljerande på Twitter om hur svenska folket är konditionerade att söka "trygga" large cap bolag som H&M, Ericsson och Fingerprint utan att tänka efter vad det faktiskt innebär.

      Min poäng är åt samma håll. Vi tar alltid risker, däremot föredrar åtminstone jag att inte blunda för dem utan gör snabba överslag för att se om det är värt det eller inte. Poängen med bussexemplet är att nyttoeffekten av platsvalet är den minsta möjliga jag kan tänka mig men eftersom det andra alternativet är likvärdigt på alla sätt utom att det saknar nyttoeffekten väljer jag ändå den säkra bussplatsen. Däremot har jag inte det minsta ångest om jag tvingas välja en annan plats eller till och med står på bussen eftersom riskbilden är så minimal.

      Radera