Topbanner

tisdag 28 juni 2016

Lite perspektiv på Brexit

Följderna av Brexit är skrämmande och jag är bestört över hur exempelvis Tyskland hellre förstör möjligheterna till ekonomiskt samarbete i syfte att uppnå sina geopolitiska mål med EU.

Däremot måste man tänka kritiskt och inte låta sig ryckas med allt för mycket i medias rapportering. Måndagen var en exceptionellt dålig börsdag, men det finns goda chanser att det kanske inte blir en särskilt exceptionell börsvecka. De höga värderingarna och strukturella problemen i världen har skapat en extremt ryckig börs oavsett Brexit. Kanske kan Brexit bli en symbol över denna tidsperiod och någonting vi minns länge. Men i grund och botten handlar det här om att den ekonomiska utvecklingen i världen är ostadig samtidigt som värderingarna är höga. För lite perspektiv på det hela rekommenderar jag återigen Geroge Bols gamla inlägg om kvalitetsbubblan (länk).

måndag 20 juni 2016

Brexit oviktigt för investerare men viktigt för medborgarna

Jag har inte en aning om ifall omröstningen kommer att leda till en kortsiktig nedgång eller uppgång. Däremot tror jag att en eventuell chockeffekt kommer att ebba ut snabbt då mer relevanta makroekonomiska frågor tar över och därför har jag nyligen ökat mitt innehav i Judges Scientific (länk) utan att oroa mig för utfallet i Brexit-omröstningen.

Däremot är jag övertygad om att ett Brittiskt utträde från EU på sikt kommer att ställa till problem i Europa vilket jag även kommenterat i en kommentar på Aktiefokus inlägg om Brexit (länk). Det finns goda skäl att kritisera EUs utveckling men skillnad från svenska Brexit-anhängare tror jag inte att Brexit skulle tvinga EU-federalisterna att acceptera verkligheten. Utan snarare misstänker jag att det skulle det leda till att processen accelereras då personer som drömmer om ett stor-Europa tar chansen att expandera EUs makt över medlemsstaterna utan motstånd från Storbritannien.

I grund och botten bygger EU-projektet på stöd av tre sorters aktörer:

  1. Länder som ser EU som ett verktyg för frihandel och långsiktigt ökad konkurrenskraft.
  2. Länder som ser EU som ett verktyg för att uppnå geopolitiska målsättningar.
  3. Länder som ser EU som ett verktyg för omfördelning av ekonomiska medel.

Av de stora EU länderna är Storbritannien det enda landet som tydligt förespråkar frihandel utan att göra EU till en avgörande aktör inom det globala maktspelet. Däremot har man varit oerhört dåliga på att förankra sin syn på EU med övriga EU-länder. Istället för att samarbeta med andra Nordeuropeiska länder har man i stor utsträckning valt att agera som en psyksjuk flickvän som konstant hotar att lämna förhållandet om hon inte får som hon vill.

Därför har man i förhållande till befolkningsstorlek varit dåliga på att få igenom sin politik och istället har Frankrike med stöd av diverse teknokrater i Bryssel dominerat EUs utveckling (länk). I det arbetet har man kunnat bygga upp EUs överstatlighet genom att lova de Nordeuropeiska länderna (som söker frihandel/konkurrenskraft) att en omfördelning av medel till Sydeuropa och Östeuropa kommer att öka den gemensamma ekonomiska styrkan. På så sätt har man kunnat köpa Sydeuropas stöd med hjälp av frikostig finansiering medan Nordeuropa har accepterat omfördelningen då man sett en potential till långsiktiga intäkter.

De protester vi nu ser emot EU bygger på en i mina ögon rimlig skepsis om vi någonsin kommer kunna räkna med någon avkastning på de stora investeringar som gjorts i delar av Europa. Som missnöjd EU-medlem finns det därför två alternativ.
  1. Ge upp tanken om EU i dess nuvarande skepnad och lämna EU.
  2. Kämpa för en förändring inifrån.

Om Storbritannien lämnar EU innebär det att små frihandels-orienterade länder som Sverige och Nederländerna förlorar den enda stormakten som har likartade intressen i EU. Istället hamnar makten helt och hållet i handen på EU-federalisterna som räknar iskallt med att de små ländernas behov av tillgång till en gemensam marknad värderas högre än de miljarder som varje år pumpas in i EU och distribueras till övriga medlemsstater. För den som önskar ökad överstatlighet är Brexit alltså snarare en möjlighet än ett hot vilket Expressens kulturskribent Per Wirtén beskrev bra i sin krönika "Dags att släppa taget, brexit är inte slutet" (länk) med följande huvudmål efter Brexit:
  1. En utjämning mellan rika och fattiga regioner, och att den så kallade sociala dimensionen äntligen får verklig kraft.
  2. En gemensam ekonomisk politik med ordentlig budget och någon form av beskattningsrätt för att bädda in euron. En valutaunion utan nödvändiga politiska institutioner kommer krascha igen och igen och igen. 
  3. Inget av detta är möjligt, eller ens tillåtligt, utan en fullbordad demokrati där makt förs från regeringschefernas toppmöten till det folkvalda Parlamentet.

Sammanfattningsvis finns det alltså två skäl att stödja en Brexit:
  1. Man vill bli av med Storbritannien då de är den enda Europeiska stormakten som prioriterar frihandel och konkurrenskraft framför geopolitik och allmosor.
  2. Man räknar med att en accelererad överstatlighet kommer att krossa EU då fler av nettogivarna ger upp och lämnar samarbetet.

Vill man däremot göra EU till ett realistiskt projekt som stödjer en gemensam marknad med minimal överstatlighet är det oerhört viktigt att Storbritannien finns kvar i EU. Därför att annars kommer vi att nå en situation där det finns en klar majoritet av röster från länder som antingen vill tjäna pengar på EU eller som är villiga att finansiera olönsamma projekt i utbyte mot att de kan utnyttja EU för att driva en global stormaktspolitik.

fredag 17 juni 2016

Ökar i Judges Scientific och sammanfattning av de senaste noteringsspekulationerna

I april analyserade jag Judges Scientific och valde att köpa aktier i bolaget för 19,6 pund per aktie (länk till inlägget). Samtidigt aviserade jag att jag skulle börja använda mig av en "investeringsreserv" som innebär att jag räknar med att kunna öka mitt innehav med 30 % av initialinvestering om priset går ned.

I Judges Scientific var det främst allmän Brexit-oro som oroade mig gällande värderingen. Men bolaget har sedan dess även vinstvarnat precis som man gjorde 2014 då fördröjda forskningsanslag pressade intäkterna. Eftersom priset fallit med 25 % innebär det att jag nu ökar mitt innehav av antal aktier med 45 % till priset av 14,6 pund per aktie. Snittpriset på mina aktier blir därför ca 18 pund per aktie med courtaget inräknat.

Som en liten anteckning bör även nämnas att jag sålt av mina innehav i Academedia och Paradox Interactive. Som vanligt med mina noteringsspekulationer innebär det en god avkastning i procent men med ganska låg avkastning i kronor och ören.

Academedia
Teckningskurs 40 kr, min försäljningskurs blev 53,5 kr och den nuvarande kursen är 55,5 kr.

Paradox Interactive
Teckningskurs 33 kr, min försäljningskurs blev 44,1 kr och den nuvarande kursen är 45,4 kr.

I båda fallen hade avkastningen blivit högre om jag väntat en aning med försäljningen. Paradox Interactive var till och med som högst uppe på 59 kr två dagar efter noteringen. För den som vill veta mer om hur jag ser på noteringsspekulationer har jag skrivit en del om riskhanteringen i samband med noteringen av Resurs Holding (länk).

söndag 12 juni 2016

Tecknar AcadeMedia

De analyser som finns med i Nyemissioner.se:s sammanställning (länk) är positiva till att teckna AcadeMedia. Fokus ligger på att AcadeMedia har stabila intäkter och växer snabbare än andra "välfärdsbolag" som Humana och Acando. Eftersom AcadeMedia är den första börsnoterade friskolekoncernen finns det inga bolag att jämföra direkt med, men P/E-talet ligger på måttliga 14,5 och jämför med de andra välfärdsbolagen ligger rabatten på 15-50 % beroende på vilka nycketal man väljer på Börsdata.se.

AcadeMedias har byggts upp på endast 10 år genom en serie förvärv och vinstmarginalen verkar ligga på omkring 3 %.

Att ägarna ser verksamheten som stabil är även tydligt i balansräkningen som är defensivare än i Humana och Acando men inte lika stabil som de bolag jag brukar ha långsiktiga intressen i.

Soliditeten är helt okej men omsättningstillgångarna är långt mindre än både de kortfristiga skulderna och de totala skulderna.

Om AcadeMedia väljer att minska tillväxttakten finns det däremot goda möjligheter att hålla en god direktavkastning till dagens värdering då den löpande verksamheten endast kräver små investeringar
Stora investeringar har gjorts för att bygga upp koncernen men den löpande verksamheten verkar inte kräva stora investeringar.

Trogna läsare vet dock att jag även brukar försöka analysera den politiska risken likväl som den ekonomiska vilket jag gjort inom både RUT (länk) och Vårdbemanning tidigare (länk). Eftersom det här bara är en snabbanalys inför en börsintroduktion kommer jag däremot göra en mycket enklare analys i det här fallet.

Snabbanalys av den politiska risken

Vinstmarginalen för AcadeMedia ligger på omkring tre procent vilket innebär att man i princip måste driva verksamheten tre procent mer effektivt än icke vinstdrivande skolor för att göra rätt för sig. Förenklat kan man alltså säga att det är ekonomiskt rationellt att tillåta vinstdrivande friskolor förutsatt att dessa kan bidra till att skolverksamhet bedrivs minst 3 % mer effektivt.

Med tanke på hur mycket dumheter som pågår inom det svenska skolsystemet tror jag knappast att det är en svår utmaning för en kompetent ledning att öka effektiviteten med 3 %. Det svenska skolsystemet har i princip ruttnat inifrån då många kommuner är urusla arbetsgivare och vi har även allvarliga kvalitetsproblem inom den pedagogiska forskningen (länk till ett praktexempel på detta). För den som vill få en inblick i hur mycket som kan förbättras inom den svenska skolan rekommenderar jag intresserade läsare att följa Isak Skogstad som är ordförande för Lärarnas Riskförbunds Studerandeförening (länk samt @IsakSkogstad på Twitter)) och Per Kornhall som bloggar för tidningen Skolvärlden (länk). Men i grund och botten tror jag att en 3 % effektivitetsförbättring helt enkelt kan uppnås genom grundläggande åtgärder som att lärare får hjälp med att upprätthålla en god studiero i klassrummet och att de får rätt stöd från ledningen för att hantera problemelever.

Det stora problemet är alltså inte friskolornas möjlighet att göra rätt för sig. Utan snarare handlar det om att kvalitetsvärderingssystemet inom hela det svenska skolsystemet har havererat vilket gynnar oseriösa aktörer. Cornucopia har skrivit om  det här i samband med PISA-mätningarna (länk) och nedanstående diagram är ett bra exempel på problematiken.

Läs mer hos Cornucopia som har fler bilder på temat (länk)

När ett system fallerar svider det lite extra om någon tjänar pengar på det och jag tycker att  Gustav Rydergårds blogginlägg om AcadeMedia (länk) kanske ge den bästa bilden av de argument som gör börsnoteringen så impopulär med vänstern. Han skriver en del av om aktier på sin blogg vilket ofta är läsvärt men jag får tyvärr inte Blogger att automatiskt uppdatera inlägg som ligger under investeringar på hans sida (däremot syns hans mer politiska inlägg under listan för allmänbildning).

Sammanfattningsvis innebär det här att oseriösa aktörer gör friskolor ett dåligt rykte som kan leda till politiska åtgärder där man straffar friskolor generellt istället för att åtgärda det faktiska problemet med oseriösa aktörer. Men med tanke på hur riksdagen i dagsläget beter sig tror jag att alla beslut som begränsar AcadeMedias möjlighet att dela ut vinster kommer att vara så urvattnade och fulla med undantag att de knappast får någon större effekt.

torsdag 2 juni 2016

Min portfölj-elva i Avanzas EM-special

En fotbollsmatch kan vinnas utifrån två perspektiv, genom att man gör fler mål än motståndaren eller genom att man släpper in färre. De flesta tränare anpassar sina lag efter ett av dessa två perspektiv då en konsekvent spelidé är nödvändigt för att få laget samspelt. Men I år chockade Leicester City en hel fotbollsvärld genom att vinna Engelska Premier League med ett lag som effektivt växlade mellan de två perspektiven.

Inledningsvis spelade Claudio Ranieri en aggressiv omställningsfotboll där man tog stora risker men räknade med att varje mål man släppte in kunde kompenseras med att man själva gjorde fler mål. Den här taktiken innebar i praktiken att man försvarade sig kompakt och djupt vilket vanligtvis räknas som en defensiv taktik, men samtidigt var man mycket modiga i omställningsspelet med offensiva passningar och många spelare som följde med uppåt i planen. Den här taktiken fungerade utmärkt så länge motståndarna undervärderade Leicester och efter julen låg man etta i ligan trots att man släppt in nästan lika många mål som man gjorde föregående år då man vid samma tid låg i botten av tabellen.

Under våren blev det däremot tydligt att motståndarna började anpassa sig efter Leicesters taktik och gjorde det svårt för dem. Att satsa på ett aggressivt omställningsspel blev då mindre lönsamt för Leicester och Ranieri hanterade situationen genom att fokusera mer på att släppa in färre mål än motståndarna. Trots att han använde i princip samma spelare och grundidé med ett kompakt försvarsspel innebar perspektivförändringen att man kunde hantera den förändrade marknaden. 3-2 segrar förvandlades till 1-0 segrar, men man fortsatte att vinna och kunde till slut vinna Premier League.

Poängen med den här historien är att samma spelarmaterial eller aktieportfölj kan innehålla både offensiva och defensiva kvalitéer där egenskaperna blir mer eller mindre viktiga beroende på förändringar i den omgivande miljön. I mitt fall innebär det här att jag börjat renodla min portfölj mot bolag som jag tror kan hantera perioder med en positiv marknadssyn och ökande värderingar utan att vara allt för exponerad under mer negativa tidsperioder där direktavkastning och stabilitet premieras. Det här innebär att jag i mina investeringar vill ha offensiva egenskaper i form av starka kassaflöden och god tillväxt, men samtidigt även vara beredd på nedgångar där defensiva egenskaper i form av en stabil intjäningsmodell och låg värdering ger defensiv stadga. I dagsläget uppfyller inte alla bolagen i portföljen dessa krav men efter snart 6 år på aktiemarknaden är det tydligt att majoriteten av min avkastning erhålls genom investeringar i den här typen av bolag. Precis som den allt snabbare toppfotbollen inte ger utrymme för lata lyxlirare är det i en turbulent miljö nödvändigt att bolagen har både offensiva och defensiva egenskaper.

Rött kort anger de bolag som ej längre ingår i portföljen och övriga bolag utgör min nuvarande aktieportfölj.

Målvakt: Över 90 % av aktierna i Transmode förvärvades av Infinera Corp förra året till ett historiskt P/E-tal på omkring 20. Jag kritiserade Aktiespararna kraftigt när de rekommenderade ägarna att sälja (länk) och för de aktieägare som accepterade erbjudandet om aktier + kontanter har Infinera Corps aktier sjunkit med 46 % i värde sedan förvärvet genomfördes. För mig som tackade nej till budet är aktierna just nu låste i väntan på tvångsinlösen vilket innebär att Transmode de facto är en ränteplacering med 2 % ränta per år fram till dess att villkoren för tvångsinlösen beslutats.
Nyckeltal: Market cap , P/E -, Direktavkastning -, länk till senaste analys.

Judges Scientific, högerback: Judges Scientific är ett litet men offensivt investmentkonglomerat verksamt i Storbritannien med fokus på att förvärva små nischade bolag som tillverkar utrustning för forskning och utveckling. Försäljningen har en stor exponering mot offentligt finansierad forskning och bolagets defensiva egenskaper kan därför framstå som bristfälliga när offentliga satsningar på forskning & utveckling fördröjs. Men över tiden har bolaget visat att intäkterna är stabila trots en låg andel repetitiva intäkter och det verkliga resultatet är långt högre än det bokförda resultatet (GAAP) då man aggressivt skriver av tillgångar i förvärvade dotterbolag.
Nyckeltal: Market cap 1 000 Msek, P/E 130 (justerat ca 15) , Direktavkastning 1 %, länk till senaste analys.

Millicom, mittback: Ett av Sir Alex Fergusons största misstag var enligt honom själv när han sålde mittbacksbjässen Jaap Staam eftersom hans tacklingsfrekvens sjönk kraftigt då han kom tillbaka efter en långvarig skada. I efterhand visade det sig dock att Staams defensiva egenskaper inte alls hade försämrats utan att han förbättrat sitt positionsspel så mycket att han ej längre behövde förlita sig till riskfyllda tacklingar i försvarsspelet. Millicom uppvisar liknande egenskaper då man i dagsläget satsar en stor del av intäkterna från mobiltelefonin på expansion inom bredband och investeringar i mobilapplikationer. Kassaflödet och resultatet har därför sjunkit samtidigt som marknaden misstror investeringar i råvarutunga ekonomier i Afrika och Sydamerika. Men samtidigt ökar Millicom hela tiden sin kundbas i en miljö där mobiltelefoner är långt viktigare än i Sverige vilket ger en god framtida potential.
Market cap 49 190 Msek, P/E -12,6, Direktavkastning 4,5 %, länk till senaste analys.

Formpipe Software, mittback: Precis som med Judges Scientific och Millicom är det svårt att med första anblicken upptäcka Formpipe Softwares defensiva egenskaper. P/E 25 för ett litet bolag vars basverksamhet växer med ca 6 % per år är knappast en normal defensiv värdering. Men en sådan analys missar både Formpipe Softwares dominerande ställning inom dokumenthantering för offentlig sektor och det faktum avskrivningar döljer det fina kassaflöde som hela tiden genereras av verksamheten. Bolaget har dessutom starka offensiva egenskaper då satsningar på internationalisering inom utvalda produktområden tar fart. Min senaste analys av bolaget börjar bli lite gammal men en ny är på väg i tidskriften Värdepapprets välfyllda Juninummer.
Nyckeltal: Market cap 451 Msek, P/E 33,9, Direktavkastning 1,1 %, Analys kommer i Värdepappret

Sainsbury, högerback: Sainsbury är en av Storbritanniens mest klassiska livsmedelskedjor och profilerar sig som finast i mellansegmentet. Under en lång tid har man bränt enorma resurser på offensiva satsningar i en kapitalförstörande fyrvägsduell med de inhemska branschkonkurrenterna Tesco, Asda och Morrisons. De tyska nykomlingarna Lidl och Aldis framfart i Storbritannien har däremot tvingat alla fyra kedjorna att sätta större vikt vid defensiven och utdelningsbara kassaflöden samtidigt som Sainsburys värdering kraschat till en av de lägsta i Europa. Bolaget har därför en attraktiv värdering samtidigt som Sainsburys relativa premiumposition gör bolaget bättre rustat att konkurrera med tyska lågpriskonkurrenter än övriga konkurrenter i Storbritannien.
Nyckeltal: Market cap 59 179 Msek, P/E 11,5, Direktavkastning 8,1 %, länk till senaste analysen.

NGS, högermittfält: NGS är ett av Sveriges billigaste och mest prisvärda bemanningsbolag. Ofta jämförs bolaget med vårdbemanningskollegan Dedicare som har en högre direktavkastning. Men sådana jämförelser missar NGS överlägsna offensiva egenskaper där NGS de senaste åren vuxit med över 20 % per år jämfört med blygsamma X % för Dedicare.
Nyckeltal: Market cap 412 Msek, P/E 14,1, Direktavkastning 3,42 %, länk till senaste analysen.

eWork, mittfält: eWork är Sveriges ledande konsultmäklare inom teknik och IT vilket innebär att verksamheten är ovanligt cyklisk jämfört med övriga bolag i portföljen. Samtidigt har eWork en extremt kapitalsnål affärsmodell och med ett fokus på att minska kundernas konsultkostnader kan affärsmodellen visa sig förvånansvärt motståndskraftig när de defensiva egenskaperna testas. Kombinerat med en förväntad tillväxt på över 20 % per år och 4 % direktavkastning innebär det här en god balans mellan offensiva och defensiva egenskaper.
Nyckeltal: Market cap 1 209 Msek, P/E 20, Direktavkastning 4,6 %, länk till senaste analysen.

Atea, mittfält: I en aktieportfölj är Atea en riktig Mark van Bommel-typ som knappt de egna aktieägarna kan älska. Balansräkningen är svag och rörelsemarginalen är lövtunn men trots detta har Atea över tiden genererat en fantastisk avkastning för aktieägarna genom att hänsynslöst utnyttja sina fördelar gentemot både konkurrenter och kunder. Atea är Nordens största leverantör av IT-infrastruktur och vinner de flesta stora upphandlingarna. Servicegraden är sämre än konkurrenten Dustin men med hjälp av sin storlek och en förmåga att få domsluten med sig har Atea kunnat kombinera en stabil avkastning med förvånansvärt goda offensiva egenskaper där tillväxten legat på omkring 10 % trots en trist och ofta osäker marknad.
Nyckeltal: Market cap 7 809 Msek, P/E 20,36, Direktavkastning 8,7 %, länk till senaste analysen.

Vardia, vänstermittfält: Vardia såg länge lovande ut med stark tillväxt och en kaxig affärsmodell där man drar nytta av de extrema skillnaderna i skadefrekvens mellan trygga bilförare och högriskkunder. Om försäkringsmarknaden var rationell skulle försäkringspremierna för olika bilägare skilja sig långt mer än de gör i dagsläget vilket Vardia utnyttjade genom att fokusera på lågriskkunder. Tyvärr har man efter motgångar med konsolidering av immateriella tillgångar förra året drabbats av ett totalt sammanbrott där omstruktureringar har skapat kaos i bolaget. Precis som för fotbollspelare skulle ett miljöombyte via försäljning vara positivt för bolaget men det bör ske på en högre nivå än min lilla ägarandel. Att det finns kvar i portföljen handlar helt och hållet om att jag håller mig till min tre-årsregel och fortfarande hoppas på en turn around i stil med Hatem Ben Arfas övergång till Nice där han återfunnit formen efter flera trista år i Newcastle.
Nyckeltal: Market cap 295 Msek, P/E -1,46, Direktavkastning 0 %, länk till senaste analysen.

Doro, anfallare: Det finns vissa sanningar som så ofta bekräftas att de felaktigt antas vara allmängiltiga. Snabba anfallare ses ofta som en förbrukningsvara vars karriär slutar innan trettio och mobiltelefoner är en högriskbransch som investerare behandlar med stor skepsis. Apple är kanske finansbranschens svar på Christiano Ronaldo, men Doro kommer åtminstone upp i Jermaine Defoe-klass med sin explosiva tillväxt som hela tiden misstros av investerarna. Ett tag såg det ut som att Doro äntligen skulle uppvärderas då man framgångsrikt expanderat inom smart phones samtidigt som förvärvet av Caretech givit bolaget en exponering mot mer stabila intäkter från digitala trygghetslarm. Men en överklagan av SKLs ramavtal har inneburit att Doro återigen är en av börsens mest undervärderade spelare.
Nyckeltal: Market cap 1 516,3 Msek, P/E 16,6, Direktavkastning 0 %, länk till senaste analysen.

G5 Entertainment, anfallare: Det var en hård kamp mellan mina två senaste försäljningar gällande vilken som skulle få vara med i laget. G5 Entertainment har lockat länge med en framgångsrik offensiv inom free-to-play för mobiltelefoner medan Boule Diagnostics verksamhet har överlägsna defensiva egenskaper med en hög andel repetitiva intäkter från reagensförsäljning. Båda bolagen lider däremot av att de har svårt att generera kassaflöde samtidigt som de växer och här är G5 Entertainment en mer spännande aktör att följa.
Nyckeltal: Market cap 290,4 Msek, P/E 14,6, Direktavkastning 0 %, länk till senaste analysen.

Funderingar för framtiden

Man får vara försiktig att gå för långt med sina liknelser men jag tycker precis som tidigare att Gustavs fotbollsperspektiv är nyttigt för att vända och vrida på sina innehav. Ser man till min nuvarande portfölj är det tydligt hur de senaste årens börsrally har resulterat i att jag har svårt att hitta bolag där de lättscreenade nycketalen är attraktiva. Istället handlar det i flera fall antingen om justerad vinst eller bolag som likt eWork växer så kraftigt att det innevarande årets P/E-tal blir signifikant mycket lägre än föregående år.

Ser man till mina innehav som sålts (rött kort) har det blivit en liten nettovinst då Boule Diagnostics införskaffades till ett pris där säkerhetsmarginalen var så stor att jag tagit höjd för de dåliga resultaten. Både Boule Diagnostics och G5 Entertainment har dessutom återhämtat sig sedan jag sålde aktierna så min bedömning av säkerhetsmarginalen verkar ha fungerat bra i dessa två fall.


Målet för framtiden är att hålla mig till treårsregeln och rensa ut Sainsbury, Millicom och Vardia när man kan anse att omställningarna antingen misslyckats eller har prisats in i aktierna. Det finns några potentiella ersättare men jag tittar på just nu men jag har valt att hålla ett lite lägre tempo i investeringarna då jag har många andra bollar i luften just nu.