Topbanner

Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (länk).

måndag 30 maj 2016

Är Scandi Standard dödsdömt?

Scandi Standards börsnotering har gått bra och bland annat Börsveckan har rekommenderat köp av aktien. Den här positiva synen avspeglas även i värderingen då bolaget till dagens kurs (59 kr) handlas till P/E 21 och 3 % direktavkastning. Med en tillväxt på 6-7 % per år är bolaget för dyrt för mig, men i ljuset av Scans problem och utvecklingen inom brittisk detaljhandel är skeptisk till Scandi Standards framtida utveckling.

I en livsmedelsbutik finns det i princip fyra segment inom livsmedel:
  • Extremt lågpris (Eldorado o.s.v.).
  • Importerat lågpriskött.
  • Normalpris med nationellt kött.
  • Premiumsegmentet.


I nästan alla länder föredras lokalt producerade jordbruksprodukter då dessa erbjuder mervärden i form av lokal produktion, öppna landskap och traditionella ideal om självförsörjande. I Sverige är den här uppdelningen dessutom de facto lagstadgad då höga produktionskostnader och omfattande djurskyddslagar gör det omöjligt att rent prismässigt konkurrera med utländskt kött.

Den traditionella rollen för aktörer såsom Scan och Kronfågel (Scandi Standards svenska dotterbolag) är att fungera i böndernas intresse genom att utgöra kontaktytan mellan ett stort antal bönder och livsmedelskedjorna. Att bygga varumärken har därför varit en viktig del av verksamheten och man har länge varit bondeägda då man haft en uppgift att koordinera produktionen så att böndernas försäljningspriser kan optimeras genom att tillgången på kött följer efterfrågan i butikerna.

Driftsformen har däremot visat sig vara problematisk och för att lösa konflikter bland ägarföreningarna har man ofta valt att sälja verksamheten till en extern aktör. På kort sikt har det här visat sig vara problematiskt för bönderna då exempelvis Scan har gått hårt åt sina leverantörer när de skrivit avtal (länk) och försökt expandera verksamheten genom att importera konkurrerande lågprisprodukter med utländskt kött (länk).

På längre sikt har det däremot visat sig att Scans strategier har fungerat dåligt. Styrkan i ett varumärke som Scan är nämligen inte att vi känner igen loggan, utan att vi associerar loggan med öppna landskap, bönder och de svenska kraven på djur & miljö. De stora livsmedelsjättarna verkar också ha insett det här och precis som i Storbritannien (länk) har man valt att uppgradera kvalitén på de egna produkterbjudandena genom att framhäva att man säljer lokalt producerat kött. Både ICA och Coop erbjuder numera svenskt kött i sin färdigmat och i köttdiskarna har Scan tappat plats till förmån för butikernas egna varumärken som nu säljs med stöd av svenska flaggor och produktcertifieringar.

Det här innebär en press underifrån då butikernas egna varumärken kliver upp i ”normalprissegmentet”. Samtidigt har hårt pressade bönder börjat använda sig av alternativa lösningar i syfte att generera intäkter med hjälp av nystartade lokala slakterier och direktförsäljning till kunder med hjälp av bondemarknader eller webbportaler som minfarm.se.

Det här avspeglar sig även i Scans vinstmarginaler då man har mycket svårt att få upp lönsamheten. Sänker man priserna till bönderna ytterligare finns det en stor risk att de antingen gå i konkurs eller byter uppköpare och man kan heller inte styra priset i butik då kunder snabbt byter till butikernas egna varumärken.

Scans omsättning och marginalutveckling. 2014 sålde man av ett delägt dotterbolag i Polen vilket påverkade vinstmarginalen.


Scandi Standard har en stor risk att hamna i samma knipa och i veckans Land Lantbruk var ett helt uppslag ägnat åt Kronfågels dåliga villkor för bönderna (även kommenterat i kommentatorsfältet på Stefan Thelenius blogg, länk). Att utvärdera om ett bolags befintliga tillväxt och hållbarhet är bland det svåraste som finns. Men jag tycker att det finns goda skäl att ifrågasätta om Scandi Standard värdering speglar den utveckling som sker inom närliggande branscher och regioner. Både bönderna och livsmedelskedjorna vill komma åt den vinst som genereras i distributionsledet och det är svårt att se hur företag som Scan och Scandi Standard ska kunna hålla sin ställning.

17 kommentarer:

  1. Ett framtida hot mot Scandic Standard är odlat kött. Det kommer inte imorgon eller nästa vecka. Men jag är övertygad om att odlat kött kommer vara en lösning på vår hunger för protein samtidigt som jorden ska hållas frisk och djuren inte ska behöva lida i onödan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Scandi inte Scandic! Blir ett helt annat bolag haha.

      Radera
    2. Jag har inte bara autocorrect i mobilen utan ibland även i huvudet, så den typen av felskrivningar känner jag igen :-)

      Gällande odlat kött är jag skeptisk till om man kan få ned priset tillräckligt lågt för att konkurrera. Att odla celler är dyrt eftersom det kräver noggrann renhållning och att man på konstgjord väg upprätthåller en miljö där cellerna kan växa. Därför tror jag att man få svårt att konkurrera.

      Radera
    3. Kanske vore något annars med kycklingar på hotellet! ☺

      Jag är långt ifrån någon expert på detta område men jag utgår från att tekniken kommer att bli billigare. Precis som all annan ny teknik är det som dyrast i början. Det är en sak att hålla ögonen på iaf och se ur det utvecklar sig.

      Radera
    4. Jag är civilingenjör i molekylär bioteknik men kan ändå inte kalla mig expert inom området :p.

      Men tittar man på syntetisk produktion av biologiska produkter så går det trögt. Det är snart femton år sedan jag smakade syntetisk öl från Carlsberg men det är fortfarande billigare att odla jäst än att framställa de nödvändiga enzymerna och tillsätta dem. Tittar vi på mer avancerade strukturer är kilopriserna helt sjuka och infrastrukturen som gör det dyrt har funnits länge och blivit billigare men inte tillräckligt billigt.

      Radera
    5. Intressant att höra det från "någon som dig"! :)

      Tror du det kan finnas möjligheter för subventioner från statens sida gällande detta? Maten och jordbruket står för 25 procent av jordens klimatutsläpp. Köttindustrin är en stor del av detta. Det vore kanske inte vore omöjligt att stötta detta utifrån samma miljölogik som man stöttarna "ren el" i form av vindkraft mm.

      Radera
    6. Man ska inte övervärdera min specifika kompetens i området. Men jag tycker att köttindustrins miljöpåverkan övervärderas p.g.a. veganpropaganda. Klimatmässigt är metangas ett problem men 70 % av nötköttet kommer från mjölkkor och djuruppfödning är nödvändigt både för odlingsföljderna (man växlar gröda på fälten) och för att skydda den biologiska mångfalden genom att hålla landskapet öppet.

      Gällande subventioner tror jag att det blir svårt att räkna hem dem eftersom det skulle krävas massiva subventioner och att bygga infrastrukturen är knappast gratis heller ur ett miljöperspektiv.

      Radera
  2. Ett bolag där det ingår i affärsiden att ge underleverantörer urusla villkor är i princip dödsdömt på lång sikt. Det är ett självskadeagerande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Martin på Aktiefokus la precis upp ett inlägg om hur Arla också straffar ut sig på ett liknande sätt. Verkar vara ett stort branachproblem.

      Radera
  3. Intressant inlägg. Förut har det varit fågelinfluensa som setts som största hotet. Kronfågel är ett mycket starkt varumärke i kundleden. Finns det ens motsvarande konkurrenter förutom vattenmaxade lågprisalternativ? Deras förädling av produkter gillar jag (exempelvis kycklingbacon) och jag hoppas på fler premiumprodukter (tänk Frankrike med alla dess varianter på kyckling). Det blev ett svamligt inlägg men vad jag vill säga att jag inte är orolig (än). Tackar fock ödmjukast för upplysningen om att leverantörsleden är missnöjda!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hotet från fågelinfluensa förstod jag aldrig riktigt när det var på tapeten. Gällande konkurrens är Guldfågel och Lagerbergs likvärdiga alternativ och även ICA kör 87 % kyckling i sina bröstfiléer av svenskt kött. Ica Basic och Ivars (båda dansk kyckling) kör däremot 80 % kyckling. Varumärkeskännedomen verkar precis som du säger vara högst för Kronfågel även om det bara är en större undersökning som inkluderar dem (http://www.atl.nu/lantbruk/arla-starkaste-varumarket).

      Det är även en bra poäng med egna produkter, det är ett område som har en klart större potential för differentiering och även det område där Scan fortfarande är konkurrenskraftiga med avseende på hyllutrymme.

      Radera
  4. Intressant. Får man välja mellan Scandi Standard till 20+ x vinsten och HKScan till 2/3 av bokvärdet och hygglig direktavkastning tycker jag valet är mycket enkelt. Det är möjligt och troligt att de långsiktiga förutsättningarna är mycket dåliga i båda fallen och då köper jag hellre billigt än dyrt, samtidigt som det känns extra bra i magen varje gång Scans falukorv dimper ned.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fördelen med Scan är att man kanske kraschat så mycket att lönsamheten kan räknas hem på förädlade produkter som är ett område där jag tror det finns mer potential för differentiering. Men eftersom jag inte är mycket till en bokvärdesinvesterare så blir det ju inte så intressant för mig.

      Radera
  5. När jag läser svaret från Kronfågel ang. leverantörernas missnöje får jag känslan av att deras svar baseras på hur det har varit medan böndernas oro baseras på vad som kan komma i framtiden. Det kan vara så att Kronfågel har kommit på bättre tankar efter granskningen. Men frågan kvarstår, kommer de kunna fylla upp kapaciteten på sina slakterier när den utökats? Antalet förprövade platser 2015 för slaktkycklingar tyder på att uppfödarna satsar, men till vem vill de leverera?

    Nu är mjölk och kyckling olika produkter vars marknader ser olika ut, men jag gissar att ICA kommer satsa hårdare på EMV-kyckling om utbudet av kyckling ökar. När utbudet på billig svensk mjölk ökade blev detta ett helvete för alla inblandade förutom handlarna.

    http://www.ja.se/artikel/47081/sa-mycket-mer-tjanar-handlarna-pa-emv-mjolken.html

    En skillnad är dock att med EMV-mjölken kommer Arla kamouflerat in på andra marknader, tex norra Sverige där Norrmejerier är starka. Kronfågel däremot finns väl redan över hela landet? En annan handlar om hålla konkurrenter borta från Arlaland (Skånemejerier och Grådö har knutit sitt pris till Arla och vill gärna kränga dryckesmjölk som har högre marginal jämfört med andra mejeriprodukter) som större delen av Sveriges mer tätbefolkade delar tillhör. Idag existerar det inte något överskott av svensk kyckling och gränserna finns inte på samma sätt.

    Något som talar för SCST är WWFs köttguide. T.ex var Sodexo helt omedvetna om att thailändsk kyckling matas fulla med antibiotika i förebyggande och tillväxtfrämjande syfte så nu ska de köra på svensk kyckling (tills vidare).

    En skillnad mellan Scan och SCST ligger Scans nötslakt. Fläsk och kyckling är relativt enkla att styra leveranserna på men för nöt är det lite annorlunda. Kött från mjölkras kommer relativt kontinuerligt till slakteriet då de flesta mjölkproducenter vill sprida kalvningarna jämt över året, möjligen att de slaktar ut några fler under hösten då man kan få behöva plats för sinkor och ungdjur som kommer hem från bete. Köttras kalvar ofta på våren och sedan går kalven och diar på bete under sommaren. Om kalven är en tjur slaktas den vid en ålder av 15-19 månader, dvs sensommar eller höst. Därför är det oftast långa köer till slakterierna under hösten medan de kan hämta djur för slakt dagen efter anmälan under grillsäsong. Detta kan förvärras om antalet mjölkkor minskar i Sverige. Jag tror att efterfrågan på svenskt kött bör hålla lönsamheten uppe i Sverige (Scan går bra här) men det finns vissa orosmoln.

    MVH
    BMA

    SvaraRadera
    Svar
    1. När började det vända för Scan i Sverige? Jag minns de riktigt dystra rubrikerna 2010-2014 men har inte koll på Scan Sverige specifikt efter det.

      I övrigt kan jag bara tacka för en bra och insiktsfull kommentar.

      Radera
  6. 2014 gjorde Scan Sverige ett rörelseresultat på 1,7M euro, 2015 ökade det till 21,1M euro

    http://www.atl.nu/arbetsliv/sverige-positivt-hk-scan

    Dock har jag dålig koll på om man kan kalla det för bra, stor rubrik över ett helt uppslag var det i papperstidningen vill jag minnas.

    Såg nu när jag letade upp artikeln ovan att det inte gick så bra för HK Scan första kvartalet 2016, där sjunkande priser på gris i Finland och brist på nöt i Sverige ses som huvudorsakerna. Mitt antagande om att höga priser på bristvaran borde hålla lönsamheten uppe var alltså felaktigt. Läser även att Danish Crown kommer höja grispriset den här veckan och att tyskarna har höjt med €0,25 senaste månaden och då kan det ske en ljusning även i Finland. Fotbolls EM ses som en av flera orsaker. Vad Scan ska göra för att locka till sig mer nöt i Sverige vet jag inte, jag kommer inte byta så länge jag är nöjd med mitt nuvarande slakteri och det finns även ett till som i dagsläget går före Scan tack vare Scans gamla synder (stor skillnad på betalning mellan olika leverantörer och anlitar legoslakteri med "felinställd" våg). Vet inte om jag vågar spå men tycker att mycket tyder på ett sämre resultat Q2 jämfört med Q1 men om grisen vill så kommer det vända upp under Q3.

    BMA

    SvaraRadera
    Svar
    1. 2011 var rörelseresultatet ca 17,2 M euro i Sverige och 2010 var det 20,4 så man verkar onekligen vara upp ur svackan.

      Jag pratade även med en släkting och han har bytt till Scan från Nyhléns Hugosons då situationen i Norrland är ganska usel. Slakterierna här uppe drar nytta av de långa avstånden och att bönderna helt enkelt inte kan transportera djuren till konkurrerande slakterier vilket inneburit priser (http://www.ja.se/artikel/42521/delad.html). Om Scan kan dra nytta av det även på fler orter kan de kanske dra nytta av den ökade efterfrågan på svenskt kött.

      Som jag ser det efter din input är nog den stora frågan i hur stor utsträckning bönderna litar på Scan mer än EMV-producenter. Kött i Scans tappning är en volymprodukt och med ökad efterfrågan kommer det antagligen att bli en hårdare konkurrens mellan slakterierna om böndernas kött.

      Radera