Topbanner

Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (länk).

fredag 25 september 2015

Zombievinster och högavkastande bolag

En investering definieras som en kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastning i form av ökade intäkter eller minskade kostnader. Att särskilja investeringar och kostnader handlar alltså främst om förväntningar och definieras genom den interna bolagsstyrningen snarare än av en extern granskare. För aktiebolag där ledningen pressas att prestera kan det därför vara attraktivt att hela tiden pressa sina anställda att bokföra tid och kostnader som investeringar vilket lyfter resultatet

Enligt klassisk ekonomisk teori är en låg utdelningsandel i ett bolag positivt eftersom det innebär att bolaget kan återinvestera den kvarhållna vinsten och därigenom generera en ökande avkastning för aktieägarna. Men i bolag som aggressivt bokför kostnader som investeringar gäller inte det här sambandet och risken är istället stor för att man i framtiden kommer att behöva genomföra stora avskrivningar. Min erfarenhet är att den här typen av problem är särskilt vanlig i stora och högavkastande försörjningsbolag där det är svårt att öka lönsamheten. De här svårigheterna hindrar ofta inte ledningen från att ge sig in i nya stora satsningar och ofta kan ledningen till och med öka belåningen i syfte att täcka utdelningen samtidigt som man genomför olönsamma investeringar.

Av de bolag jag analyserat på bloggen är det särskilt tre bolag som jag tycker är intressanta som investeringar men där det finns en stor risk för att en del av resultatet består av ”zombievinster”.

Sainsbury

Sainsbury och dess konkurrenter på den brittiska detaljhandelsmarknaden är ett skolboksexempel på hur det går när företagsledningar fokuserar på att bekämpa varandra istället för att generera avkastning åt aktieägarna. Marknadsandelen för de stora detaljhandelsföretagen granskas varje månad och ledare såsom Sir Terry Leahy (Tesco) har till och med adlats för sina insatser för näringslivet. Men samtidigt är detaljhandel en affärssektor med svag tillväxt och i jakten på marknadsandelar satsades enorma summor för att ta varandras marknadsandelar.

Sainsburys omsättning (den övre bilden) har ökat svagt under en lång tid men vinsten har inte hängt med och under de senaste 5 åren har man inte kunnat redovisa ett positivt kassaflöde efter investeringar en enda gång vilket inneburit att man fått låna för att kunnat genomföra sina utdelningar. 


Den här utvecklingen accepterades och hyllades länge av aktiemarknaden. Men när lågpriskedjor såsom Lidl och Aldi började ta signifikanta marknadsandelar på bekostnad av de stora brakade värderingarna ihop rejält 2013. Sainsbury har tappat 45 % av börsvärdet sedan toppen 2013 och jag investerade i Sainsbury i vintras (länk) då alla de stora bolagen aviserat att man avslutar ”the space race” som syftade till att ta kunder genom att hela tiden investera i ny butiksyta. Jag tror att aktiemarknadens skräck för att Sainsburys kunder allihop skulle bli lojala kunder hos Lidl är överdriven. Lidl och Aldi är en tuff konkurrent men Sainsbury är positionerat som det lite finare alternativet av de riktigt stora butikskedjorna och jag tror att ett bryskt uppvaknande är precis vad som behövdes för Sainsbury. Samtidigt försöker jag renodla min portfölj mot lönsamma tillväxtbolag så Sainsbury är ett innehav som jag gärna säljer av om värderingen blir rimlig.

Telia

Telia är ett bolag som både jag och Defensiven har hackat på då de under en stor del av 00-talet har redovisat ett mycket svagt kassaflöde. Gottodix gav en bra långsiktig översikt på den här problematiken (länk) och det ska bli intressant om den förändring som skedde 2012 är permanent eller bara en tillfällig förbättring.


MTN Group

MTN Group är Afrikas största mobiltelefonoperatör och kontinentens starkaste varumärke (Coca Cola är nr 2). Jag har tidigare analyserat både marknaden (länk) och försökt titta närmare på MTN Groups riskprofil (länk) vilket gjort mig mycket sugen på att investera i bolaget då P/E 10, 7,2 % direktavkastning och en uthållig tillväxt är svår att tacka nej till.

Det som hittills hindrat mig från att trycka på köpknappen är just risken för "Zombievinster". Att bygga ut mobilnät är dyrt och om MTN Group betalar dyrt för lågavkastande tillgångar så kan det visa sig vara en värdefälla som jag bör undvika.


6 kommentarer:

  1. Tack och jag måste säga att jag är lite nyfiken på din syn på både "nya" Telia och vad du tycker om försörjningsbolag på tillväxtmarknader.

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag är positiv till att Telia avyttrar minoritetsposterna i Megafon och Turkcell. Men timingen att sälja ryska Megafon är nog inte den bästa. Jag är kluven till avyttring av övrig eurasisk verksamhet. Det ideala i mina ögon vore avyttring av samtliga marknader där Telia har en svag marknadsposition och istället fokus på "kärnmarknader". Värderingen ser saftig ut i mina ögon.

      Generellt känner jag mig tryggast med europeiska eller amerikanska bolag, känner inte till redovisningsregler i övriga världen. Hemmakärligheten gäller särskilt bolag som är beroende av regleringar, här är mitt intryck att det är mer vilda västern i tillväxtmarknader. Tillväxtmarknader har ofta hög inflation vilket motiverar låga vinstmultiplar.

      Radera
  2. Svar
    1. Tack själv. Alla tack mottages tacksamt då det är en indikation på vad andra investerare intresserar sig för.

      Radera