Topbanner

fredag 31 juli 2015

Magiska synergieffekter med Infinera och Aktiespararnas rekommendation

Hittills har mottagandet för Infineras bud varit relativt svalt där bland annat Jonas Elofsson från Affärsvärlden och Carnergie uttalat sig negativt om budet. Vilket även stämt väl överens med min egen syn på Transmode (min första analys av budet och efter att jag fått prospektet).

Därför blev jag väldigt förvånad när jag såg Aktiespararnas pressrelease om att de rekommenderar sina medlemmar att anta budet då de anser budpremien vara rimlig och dessutom anser att Infinera-aktierna är attraktiva tack vare förväntade synergieffekter. På det stora hela anser jag att det här är en spektakulärt usel rekommendation som delges i pressreleasen då man har fel på båda punkterna man lyfter fram.

Den "hyggliga" budpremien

Här verkar man ha tagit Transmodes styrelses rekommendation rakt av och räknat premien på när Transmodes aktie var som billigast i höstas. Men om man istället räknar på de rekommenderade köpkurserna som lämnats av Aktiespararna och Carnergie framstår budspremien som skral då Aktiespararna i sin senaste analys rekommenderade en köpkurs på 110 kr och Carnegie en köpkurs på 120 kr vilket innebär en budpremie på 0-10 %.

För de som missat mina tidigare uträkningar bifogar jag även en kort lista över hur stor budpremien i samband med budet var i jämförelse med Transmodes aktiekurs. Som vi ser var Transmodes aktiekurs rejält nedtryckt förra sommaren men återhämtade sig snabbt då det visade sig att Transmodes problem var av övergående natur (min analys finns här). Prisökningen som Transmodes styrelse vill räkna bort utgör alltså snarare en återgång till tidigare lönsamhet och värdering än någonting som man kan bortse ifrån. Infineras aktie som utgör betalning för Transmodes aktier har dessutom exploderat i pris under de senaste 24 månaderna då man nu har förhoppningar om att bolaget ska börja gå med vinst vilket innebär att det snarare handlar om en omvänd budpremie då Infinera handlas kraftigt över sitt historiska snitt.

Budpremie
Transmode
Infinera
7 dagar
18%
7%
3 månader
49%
48%
6 månader
90%
117%
9 månader
38%
131%
12 månader
0%
145%
24 månader
44%
186%


Är Infinera+Transmode en attraktiv aktie att äga?

Det andra argumentet som pressreleasen anger är att:
"Sammanslagningen av Infinera och Transmode kan förväntas ge
betydande kostnads- och intäktssynergier varför det
ersättningsalternativ som delvis erbjuder betalning i Infinera-aktier
är det mest intressanta", säger Aktiespararnas vd Carl Rosén.

Jag gjorde en snabb analys av hur branschen ser ut som helhet och 2014 hade Transmode och relaterade bolag följande bruttomarginal och rörelsemarginal.

Bolag Infinera Transmode Ciena Adva  Alcatel-Lucent
Bruttomarginal 58,1% 50,7% 41,4% 34,8% 33,4%
Rörelsemarginal 4,1% 7,6% 2,0% 2,5% 4,7%

I allmänhet framstår branschen som extremt tuff och både Ciena och Adva hade relativt bra år trots att marginalerna är låga jämfört med andra bolag. Så även om Infinera är positiva inför framtiden är det svårt att se det här som en bransch där det är hållbart med P/S tal på 4 när rörelsemarginalerna ligger under 5 % vilket implicerar ett P/E på 80 även om man ignorerar skatter och räntekostnader genom att räkna på rörelsemarginalen.

I en analys av Mikael Genovese på MKM skissar han på vilken potential som finns för Infinera genom budet på Transmode. I ett "best case" räknar han på att Transmode-Infinera kan ta omkring 1,5 miljarder dollar av metromarknaden som förväntas öka från 5 miljarder USD till 9 mellan 2015 och 2019. Jag gjorde en spekulativ uträkning av hur mycket det här erbjudandet skulle kunna bidra till Infineras lönsamhet. Uträkningen är minst sagt spekulativ och bygger på att de ökade intäkterna genererar en vinst som motsvarar en vinstmarginal på 7,6 % vilket som vi ser ovan är ett optimistiskt scenario då konkurrensen är mördande.

Transmode har i dagsläget en omsättning på omkring 1 miljard kronor och Infinera en omsättning på 6,5 miljarder kronor. Om det gemensamma bolaget dubblar omsättningen och därigenom uppfyller Mikael Genoveses mest positiva scenario för 2019 så landar P/E på 20 och P/S på 1,2 med mina antaganden.
Ett alternativ är även att bolagen separat kan öka sin lönsamhet kraftigt och Carnegie räknar med P/E 34 för Infinera och P/E 20 för Transmode räknat på den förväntade vinsten 2015.

Sammantaget hamnar vi oavsett om vi räknar på mitt sätt, Carnegies sätt eller styrelsens eget sätt så slutar det med att Infinera får köpa Transmode med hjälp av aktier som handlas till ett sådant premium jämfört med Transmode att affären är omöjlig att räkna hem för en Transmode ägare. Om man inte tycker att Transmode är värt omkring P/E 20 på kommande års vinst så är det här ett  bra läge att komma ur branschen. Men vill man vara exponerad mot en bransch som växer med 10-12 % per år så är Transmode både mer lönsamt och lägre värderat än Infinera enligt den värdering som ligger till grund för budet.

torsdag 30 juli 2015

Megatrender och spaning på Världsutsällningen 2015

När jag börjar utvärdera ett bolag så börjar jag alltid med att gräva mig ned i enskilda bolag och branscher för att undersöka om hårda data understödjer en allmänt positiv uppfattning. Därefter brukar jag utvärdera om det finns några mer övergripande faktorer som kan innebära att situationen för bolaget har förändrats eller kan förväntas att förändras. Dessa faktorer skulle aldrig på egen hand få mig att investera i ett bolag, men ibland inträffar det motsatta då mörka moln på himmelen eller temporära framgångar gör att bolaget ser bättre ut än vad det är.

För människor i min generation är Världsutställningar kanske någonting man främst associerar med 60-talet och vissa minnesvärda scener från Men in Black. Men Världsutställningar sker med ojämna mellanrum över världen och just nu pågår den i Milano med tema på hållbarhet, miljö och jordbruk. 

Själva mässområdet är gigantiskt och trots att jag hade ansenlig tid på mig att besöka området så hann jag bara titta på en bråkdel. Länder som storsatsar på paviljoner kan ha mycket stora och unika utställningar (t.ex. Qatar till vänster i bild) medan många afrikanska länder nöjer sig med prefabricerade lådor där de endast inreder själva. Förutom  länder ställer även vissa företag såsom New Holland (konkurrent till John Deere)  upp med egna paviljoner. McDonalds finns dock på området sedan tidigare.
Huvudgatan genom utställningen.

Utställning av FN om hur matproduktion har utvecklats från självhushållning till en handelsvara. 

Matstånd är en mycket stor del av utställningen och Belgien slog på stort med sina nationalrätter. Däremot var all öl utom Stella Artois slut vilket var en besvikelse. Men uppenbarligen har kvalitetsöltrenden även nått vinländer och Birra Moretti som är ett dotterbolag till Heineken har en ledande roll i landet med en hel del intressanta öl som komplement till det vanliga blaskiga.

Reklam för kaninkött från en Italiensk producent. Även insektsbaserade livsmedel marknadsfördes även om det saknades möjlighet att provsmaka. Rent principiellt är jag positiv till båda men jag tror att matvanor som dessa får svårt att slå igenom.

Findus är ett stort varumärke i Italien och är ett fantastiskt exempel på hur varumärken numera har blivit en handelsvara som köps och säljs. Findus grundades i Sverige och fick tidigt ett fokus på frysmat vilket fortfarande kvarstår. Men bolaget har har bytt ägare flera gånger och i samband med detta har rättigheterna i olika länder hamnat i helt olika bolag. I större delen av Europa inklusive Sverige ägs bolaget av ett investerarkonsortium, men i Schweiz ägs varumärket fortfarande av Nestlé och i Italien så  ägs varumärket av Iglo Group som i övriga Europa säljer sina produkter under varumärkena Iglo och Birds Eye vilka är konkurrenter med Findus på dessa marknader. En lasagne från Findus i Italien har alltså större likheter med en lasagne från Iglo i övriga Europa än en Findus-lasagne har i dessa länder

Nicklas Zennström som i Sverige är självklar grundare och initiativtagare till Skype nämns inte ens i den Estniska paviljongen där man fokuserar helt och hållet på programmerarna som kodade programmet.

Kondensanläggning för jordbruk som beskrivs i Omans paviljong. Länder i Mellanöstern lägger ned enormt mycket resurser på att effektivisera sin vattenhantering  och har nått mycket långt i sina försöksanläggningar.

Framtidens matbutik enligt Italienska COOP (samma modell som COOP-Sverige men helt fristående koncerner). Genom att peka på produkterna kan man på storbildsskärmar få upp detaljerad information om kaloriinnehåll, ursprung och miljöpåverkan. En i mina ögon helt idiotisk idé då butiksinredningen blir svindyr , man får svårt att snabbt byta plats på varor och systemet i praktiken inte tillför någonting som  inte kan passas in på en hylletikett eller hemsida. Både Pricer och tillverkare av pappersetiketter kan med andra ord sova lugnt.

Ytterligare ett exempel på teknik för teknikens skull i den här miljön. Däremot tror jag att ABB har en djupare plan med att utveckla en robot som på kommando kan lägga äpplen i en burk utan att skada dem. "Dark stores" där matbeställningar på nätet sammanställs till matkassar är redan en viktig del av infrastrukturen i Storbritannien och flexibla robotar kan här bidra till att kapa kostnader samtidigt som kunden ej längre är begränsad till färdigpaketerade varor eller manuell ihopplockning av matkassen.  

Framtidens betalning i Italien med terminaler är redan vanliga i Sverige. Däremot tror jag att kundvärdet är högre i Italien då de Italienska kassörskorna är oerhört mycket långsammare  än i Sverige. För den som så önskade gick det även att lägga kassarna i lådor och beställa hemkörning från DHL. 

Vinmuseum med 1300 sorters vin och 0 skyltar med relevant information. Min erfarenhet av Italien är att de har en förkärlek för storslagna gester såsom att skicka upp vin i rymden med sin första astronaut. Men att dessa gester väldigt ofta saknar verkan (vinet smakade likadant) eller främst irriterar den som ska beundra gesten (som när jag får lägga en dag på Världsutställningen då konferensdelen endast bestod av 2 h löst pladder).

Coca Colas utställning om återvinning var oerhört välbesökt och även om det nog snarare var varumärket som drog så är det tydligt att pantsystem är någonting som kommer att växa. Vilket gynnar det norska bolaget Tomra Systems som Stockman har skrivit om på sin blogg och har Latour som huvudägare. En lustig sak som jag även noterade var att Coca Cola dominerade utställningen totalt och fanns i sortimentet i varje matstånd och drickakyl utom hos den amerikanska utställningen där de hade Pepsi.

Även om det i Europa främst handlar om kris i jordbruket så har länder såsom Marocko och Mauretanien gjort stora och framgångsrika satsningar på sin matproduktion. Vilket behövs för att föda en allt större och rikare befolkning. Att fotografera skyltar är ganska trist men det bör även nämnas att över 50 % av all havsmat i USA nu kommer från odlingar snarare än vildfångst.

Marockos kryddträdgård som luktade fantastiskt. Sverige lös däremot med sin frånvaro vilket är förvånande med tanke på hur mycket pengar  som vi lägger på projekt såsom "Matlandet Sverige" vilket passar perfekt på den här typen av utställning.
 På det stora hela är mitt främsta intryck att den globala IT-mognaden börjar bli mycket hög och att integrerade system som detaljstyr produktionen optimalt är den lösning som man ofta väljer för att lösa problem oavsett om det handlar om shopping eller vattenransonering. Sverige har länge varit ledande på området och jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta rida på vågen så länge som möjligt. Kvalitetsmässigt är det en stor skillnad på paviljonerna och det är tydligt att även små centralasiatiska länder nu har tagit ett enormt tekniksprång. Nästa steg blir förhoppningsvis att samma sak sker de lite svagare Afrikanska länderna men Nordafrika, Kenya och Angola hade redan på den här utställningen ett formspråk som visar att man kommit långt med digital design och ett användarcentrerat tänkande i utformningarna.

måndag 27 juli 2015

Analys av det fullständiga prospektet och Infineras bud på Transmode



Prospektet för Infineras bud på Transmode finns numera tillgängligt online och prospektet innehåller inte några större nyheter. Men Transmodes kurs har nu gått upp en bit och ligger 13 kr över kontantbudet på 110 kr vilket gör att situationen återigen bör utvärderas. Vid kontantbud är det relativt enkelt att utvärdera ett bud då man helt enkelt får jämföra om budet är tillräckligt högt för att överträffa den lägsta säljkursen man kan tänka sig. Men i budet på Transmode får man som mindre aktieägare ta ställning till två olika bud.

  • Att sälja sina Transmode-aktier för 110 SEK per aktie.
  • Att för 26,2 % av aktievärdet erhålla en kontant betalning om 107,05 SEK per aktie. Samt för 73,8 % av aktierna erhålla 0,6376 Infinera-aktier som är noterade i USA.

Infineras aktie kostar just nu 23,06 USD och växelkursen är 8,57 SEK för en USD. Räknat per aktie innebär det här att erbjudandet motsvarar 28 SEK i kontanter och 93 SEK i Infinera aktier för varje Transmodeaktie (0,738*0,6376*23,06*8,57 = 93 per aktie). I dagsläget är alltså aktiebudet ca 10 % (121 SEK jämfört med 110 SEK) högre än kontantbudet vilket aktiemarknaden tagit hänsyn till och numera handlar Transmode för 123 SEK per aktie. Precis som tidigare ligger börskursen en bit över budkursen vilket innebär att det finns spekulanter som räknar med ett nytt bättre bud eller att Infinera misslyckas med att förvärva de 90 % av aktierna som krävs för tvångsinlösen.

De relevanta alternativ som står till buds är alltså att sälja aktien över börsen för 123 SEK, acceptera Infineras bud och äga Infineras aktier eller tacka nej till budet.  Ser man till dagens värdering är det tydligt att investerare räknar med en kraftig tillväxt från både Infinera och Transmode där Transmode handlas till P/S 3,3 och P/E 38,4 medan Infinera handlas till P/S 4 och ett astronomiskt P/E på 149,4 vilket beror på att man fram till 2014 gick med förlust då man prioriterat tillväxt framför lönsamhet.

Nyckeltal
3 år medelvärde
TTM
Infinera P/S
5,5
4,0
Infinera /P/E
-69,2
149,4
Transmode P/S
3,5
3,3
Transmode P/E
31,6
38,4

Sedan 2011 har Infinera vuxit med i snitt 13,3 % medan Transmode har haft en mer ojämn tillväxt men ändå presterat en genomsnittlig omsättningstillväxt på 10,3 % de senaste fem åren trots en tioprocentig nedgång 2014 som man nu återhämtar sig ifrån. Jag känner mig alltid obekväm med att äga aktiebolag med P/E tal långt över 20 men i Transmodes fall gjorde jag ett undantag då jag tror att man kan få en enorm hävstång då Europa satsar på utbyggnad av sina fibernät samtidigt som man rullar ut Transmodes nya produktlinje för 100g (läs analysen här och köpinlägget här). Infinera skulle jag däremot inte ta i med tång då man prissätts med en förväntan om att man ska kunna vända långvariga förluster till vinst med sådana marginaler att man kan rättfärdiga ett P/S tal på 4 vilket är mycket högt i de flesta sammanhang även om omsättningstillväxten ligger på 10-15 % per år.

Transmode tappade rejält från det tredje kvartalet 2013 till och med det tredje kvartalet 2014 vilket skapade köplägen som i efterhand visat sig vara mycket attraktiva men där jag tyvärr tvekade på köpknappen omkring 73 kr och sedan fick se kursen skjuta iväg till 110 kr eftersom jag inväntade Q1-rapporten från Transmode och då togs med överraskning när Infinera la sitt bud. Jag är lite sugen på att sälja till nuvarande aktiekurs men är samtidigt ovillig att släppa iväg en sådan industripärla till Amerikanska ägare till ett pris som inte riktigt ligger utanför intervallet för vad jag kan se som ett rimligt pris. Däremot har jag mycket svårt att förstå hur POD Investment har tänkt då man i princip kommer att byta kontrollen av ett högt värderat bolag till att bli minoritetsägare i ett övervärderat bolag.

Affären ur ett industriellt perspektiv



POD Investment kontrolleras av släkten Douglas (huvudägare i investmentbolaget Latour) och är huvudägare i Transmode med 33,2 % av aktierna. De har redan godtagit affären vilket kommer att göra dem till ägare till ca 3 % av Transmode-Infinera samtidigt som affären frigör 260 MSEK i kapital via kontantdelen av budet. I praktiken innebär det här att man offrar kontrollen över Transmode och istället blir en av de större minoritetsägarna i den nya koncernen som kontrolleras av FMR LLC (13 % av aktierna), Vanguard Group (5,4 %) och BlackRock Fund Advisors (4,9 %) vilka i dagsläget är huvudägare i Infinera.

Målet med den nya koncernen känns rimligt då Infinera är en stark aktör inom ”long-haul segmentet” medan Transmode i dagsläget är specialiserat på de så kallade metronäten som knyter ihop användarna med den globala internetinfrastrukturen. Transmode har dessutom i huvudsak sin verksamhet i Europa medan Infinera är som starkast i USA även om det bör påpekas att Transmode vuxit med 100 % i AO Americas under det senaste året. Både Infinera och Transmode är alltså väldigt nischade jämfört med de flesta andra aktörerna och målet är att kunna konkurrera med andra stora aktörer såsom Alcatel-Lucent, Adva och Ciena vilka jag beskrev i min analys av Transmode (länk).

De stora synergieffekterna bör med andra ord innebära att en budpremie på Transmode kan rättfärdigas. Men mitt intryck är att POD Investment, Lannebo och de andra storägarna har gjort ett riktigt dåligt jobb i förhandlingarna då det de facto är Infineras aktie som får en premiumvärdering i aktierbjudandet. I prospektet framhåller man återigen att budpremien på Transmode är hög om man jämför med när Transmode aktien stod som lägst. Men det här innebär att man helt bortser från att Transmodes kurs var kraftigt pressad under perioden och att även Infinera uppvärderats kraftigt undet 2014 vilket syns tydligt med följande tabell.

Budpremie
Transmode
Infinera
7 dagar
18%
7%
3 månader
49%
48%
6 månader
90%
117%
9 månader
38%
131%
12 månader
0%
145%
24 månader
44%
186%

  
Men även andra räknesätt visar tydligt att Transmodes bidrag till ”nya” koncernen värderas med rabatt jämfört med dagens Infinera. Ett bra sätt att räkna på det här är om vi antar att Transmodes ägare skulle köpa Infinera-aktier över börsen för kontantandelen av budet och jämför Transmodes bidrag pro-forma med den andel av bolaget som Transmodes ägare då skulle kontrollera. Med en sådan uträkning får vi fram att Transmodes aktieägare erhåller en ersättning motsvarande 12,5 % av aktierna i ”Nya koncernen” men samtidigt släpper ifrån sig kontrollen av vad som motsvarar 14 % av omsättningen och hela 33,9 % av vinsten.


Andel av omsättning TTM
Andel av vinst TTM
Andel av Nya koncernen kontrollerat av befintliga ägare
Infinera
86,0%
66,1%

Transmode
14,0%
33,9%
12,5%

Däremot håller jag helt och hållet med Transmodes styrelse när de beskriver följande fördelar med ett samgående mellan Transmode och Infinera:

Styrelsen anser att det finns ett antal strategiska fördelar för Transmode att kombinera verksamheten med Infinera:
  • Differentierad och omfattande produktportfölj med Transmodes Metroaggregering och accessprodukter, i kombination med Infineras långdistansprodukter
  • Världsledande FoU- och ingenjörsorganisation med kompletterande styrkor, vilket möjliggör utveckling av marknadsledande lösningar. Bolagens likartade ingenjörskulturer skapar en stark plattform för en framgångsrik framtida integration
  • Kompletterande geografisk närvaro med Transmodes betydande närvaro i Europa och Infineras betydande närvaro i Nordamerika
  • Möjligheter till korsförsäljning till kompletterande kundbaser
  • Fokus på en betydligt större del av marknaden för optiska nätverksprodukter samt utveckling av bättre produkter med kortare tid till marknad
Sedan börsnoteringen av Transmode har Transmodes aktieägarbas varit koncentrerad och likviditeten i Transmodes aktie har varit begränsad. Under de senaste tolv månaderna fram till och med den 8 april 2015 har 25 procent av de utestående aktierna i Bolaget omsatts. Styrelsen bedömer den relativt högre likviditeten i Infineras aktie som positiv för aktieägarna i Transmode.

Alltså bör Infinera rimligtvis vara villigt att höja budet om de ej når 90 % spärren för tvångsinlösen. Det bör helt enkelt finnas tillräckliga synergieffekter för att rättfärdiga en seriös budpremie och därför tänker jag ha is i magen i den här affären.

Tillägg:
Det här är vad Infineras VD Thomas Fallon har att säga om Transmode i sin halvårspresentation som man kan läsa i sin helhet på SeekingAlpha. På analytikernas frågor är det tydligt att man inte är helt säkra på om budet kommer att godtas men att man ser positivt på marknaden för Transmodes produkter som förväntas öka från 5 miljarder USD till 9 miljarder. Michael Genovese som är en av analytikerna som följer Infinera räknar med att Infinera kan upp till 1,5 av dessa miljarder med hjälp av Transmode i portföljen vilket Benzinga har skrivit om här.

Now moving on to metro aggregation, we remain on target to introduce our metro product by the end of 2015, in line with industry demand materializing for 100 gig. Based on customer feedback during lab demonstrations, we believe that our new product will be well received in the market.
Regarding Transmode, we remain excited about the prospect of this acquisition, which will provide us with an immediate portfolio of metro access and aggregation products, accelerating our end-to-end solutions offering across multiple metro applications. Since we announced our intention to make this acquisition, has been positive. It is clear that Transmode has a terrific reputation and the market believes that Transmode’s products are highly complementary to Infinera’s current offering.
Closing the transaction requires 90% of Transmode shareholders to vote in favor of the deal. Having listened to feedback from Transmode’s largest investors, a few weeks ago we enhanced our offer to provide shareholders the option to elect a larger portion of cash versus stock. While 90% approval rate is a high hurdle, we are optimistic that Transmode’s shareholders will see the value of this deal for both companies and the opportunity this unlocks as the transport market simultaneously grows and consolidates.
The metro DWDM market today is already a $5 billion market, expected to grow to $8 billion range by 2019, driven by a once in a decade technology shift. We are very excited about Infinera’s opportunity to intersect this market as the transition to 100 gig occurs, as virtually all customers will eventually transition to 100 gig.
Infinera is extremely well positioned to take share in metro by leveraging our core technology and selling to our existing customers who already value the Infinera experience. Furthermore, unlike our competitors, the metro market is incremental to Infinera as we have very limited legacy gear to cannibalize.
Finally, the number of market participants should decline over time as analysts expect industry consolidation in the metro to continue. We believe Infinera has a terrific opportunity in the metro when it is only enhanced should we complete the Transmode acquisition.

fredag 3 juli 2015

Portföljhygien och att slappna av från Grexit


Under min tid som investerare har portföljen tappat en del i fokus och förutom renodlad tillväxt och kassaflödescase har jag fått en ganska stor andel lågvärderade bolag. Att köpa lågt värderade bolag och hoppas på att de genomför en återgång till en rimlig lönsamhet och värdering är helt klart en fungerande investeringsstrategi. Men den tilltalar inte mig och jag känner mig mycket tryggare med en pressad aktiermarknad om det samtidigt finns en underliggande tillväxt och lönsamhet i mina bolag.

Sedan en tid bedriver jag därför en lågintensiv portföljrensning där jag definierar när och om jag bör sälja av bolag i syfte renodla portföljen gentemot bolag som växer samtidigt som de har en rimlig värdering i förhållande till kassaflöden och underliggande lönsamhet. I det här fallet fungerar dessutom Greklands-krisen och vissa privata förehavanden som en utmärkt spark i baken då just riskvärderingen ställs på sin spets.



P/S P/E Avkastning
Doro 0,6 24,5 0%
Atea 0,3 16,8 9,30%
Transmode 3,2 38,6 1,74%
Millicom 1,1 20,7 3,45%
eWork 0,2 19,2 5%
Diadrom 1,9 14,9 7,10%
BankNordik - <10 1,59%
Vardia 0,5* - 0%
Boule 1,3 12,5 0,69%
Formpipe 1,2 22,0 0%
Inission 0,5 15,2 0%
J Sainsbury 0,2 - 5%

Av bolagen kan Doro (kommunikationslösningar för äldre), Transmode (optik för dataöverföring i fibernät), Millicom (telekom i Sydamerika och Afrika), eWork (konsultmäklare), Diadrom (konsultbolag med informatikinriktning), Boule (instrument och reagens för blodcellsräkning på sjukhus), Formpipe (programvara för dokumenthantering inom offentlig sektor) och Inission (partnertillverkare av instrument och elektroteknik) ses som utpräglade tillväxtbolag med god lönsamhet.

I de flesta fallen är bolagen exponerade mot relativt konjukturstabila marknader men eWork, Diadrom och Inission är har en direkt exponering mot svenskt näringsliv vilket innebär ett stort beroende av export till Europa och en trovärdig näringspolitik. Länkarna bakom varje bolagsnamn länkar till mitt senaste relevanta inlägg om varje bolag men jag har sålt Inission (vilket var en noteringsspekulation som ej föll väl ut) och överväger att sälja Diadrom Holding då båda dessa bolag är små och beroende av att deras kunder behöver nya långsiktiga kontrakt. Samtidigt som det just nu är svårt att planera långsiktigt på grund av både europeiska och nationella problem. eWork behåller jag däremot då jag gillar affärsmodellen och hur de kan växa samtidigt som de genererar ett utdelningsbart kassaflöde. Därutöver är även Vardia ett tillväxtcase (se tidigare inlägg), men säkerheten ligger i värdet på kundstocken snarare än kassaflöden.

Mina värdecase Atea (IT infrastruktur till Nordiska bolag och myndigheter), BankNordik (dansk bank) och J Sainsbury (Storbritanniens tredje största kedja med matbutiker) skiljer sig åt gentemot varandra. Ateas lönsamhet kan svaja betänkligt på ett års sikt om kunderna skjuter på sin inköp men den underliggande stabiliteten är stor och så länge man växer snabbare än inflationen samtidigt som direktavkastningen är högre än för preferensaktier har jag svårt att sälja aktien. BankNordik är det bolag som kanske ligger närmast till att säljas men man har aviserat att man ska sälja av försäkringsverksamheten på Island samtidigt som det går bättre på Själland som tidigare varit deras akilleshäl. J Sainsbury har ungefär samma situation och förutsättningar som Axfood men handlas till halva priset då marknaden fokuserar på konkurrensen från lågpriskedjor.  Personligen är jag mer störd på hur stora summor "the big four" (Tesco, Aldi, Sainsbury och Morrisons) har investerat för att konkurrera med varandra på en marknad utan tillväxt. Men min bedömning är att krisen har satt stopp för det imperiebyggandet och att man nu kommer att övergå till att skapa kassaflöde som kan delas ut.

Mig veterligen finns det ingen expert som konsekvent har haft rätt i sina makro-ekonomiska analyser och jag har varit konjukturpessimist ända sedan jag började köpa aktier 2010. Så även Daniel frågade om mina tankar om Grekland så vill jag hävda att det här inlägget handlar 0,1 % om Grekland och 99,9 % om en portföljhygien som bör pågå när allting känns som bäst på börsen.

För när man sköter hygienen kan man strunta i Grekland och fokusera på sina egna semestermål istället...
Foto från dagens vandring, jag tar det kallt med andra ord.
Ingen ersättning utges från Avanza för inlägg utan det handlar bara om att Daniel Almér (ansvarig för sociala medier på Avanza) mejlar och frågar om vissa utvalda bloggare har några tankar om en aktuell händelse eller situation. För mer information om min relation till Avanza, läs det här inlägget.